Hey Jude!

Elims och tutim
Min mormor arbetade också på vapenfabrik och kom med de vita bussarna. Hon hade sin yngre syster med sig till lägret och när de kom dit skickade soldaterna systern till "att gasaskön" och mormor till andra. Hon hade ju redan förlorat resten av sin familj och sina barn och visste inte om hennes make levde så hon gick fram till soldaten och sa att "min syster är stark som en häst, hon är bara väldigt smal. Om hon skall till den kön skall jag dit också". Soldaten tittade på henne en stund och sa sen till mormors syster "ok, du kan gå tillbaka".

För övrigt återförenades mina morföräldrar i Sverige 1947 med Röda Korsets hjälp, morfar hade då varit i England i två år. Det är ändå lite av en solskenshistoria, att de fick varandra på nytt. Om än oerhört traumatiserade och märkta av det de genomlevt i lägren.

Hej!
Jag grâter dâ jag ser era inlägg angâende familj ni har förlorat i dom fruktansvârda lägren. Hur kan detta nâgonsin ha kunnat hänt det gâr bara inte att förstâ.

Elims
tack för din oerhôrda omtanke för oss!!Frâga pâ du bara om du har frâgor jag tror att jag kan mer eller mindre allt om detta nu.Skulle jag gôra en tenta sâ skulle den nog gâ rätt bra tror jag.

Jag kramar om er allihopa och sänder en extra tanke till era familjer ni har förlorat i detta fruktansvärda som har hânt i vâr historia.
Kramar om!!!

mina morföräldrar var ett par redan innan kriget.

min morfar klarade sig genom att, smått ironiskt, bli tillfångatagen av röda armén och sänd till ett fångläger på kolahalvön. fångarna tvingades arbeta med att bygga järnvägsräls, och överlevde enligt morfar enbart på grund av det kokande vatten som var det enda varma de kunde inta.

min mormor jagades, tillsammans med sin syster, österut och nådde de dåvarande polska trakterna i nuvarande ukraina innan de blev tillfångatagna av tyska soldater. precis när de skulle bli arkebuserade kom ett flyganfall av sovjetiskt stridsflyg, och i tumultet kunde de fly.

efter mycket om och men lyckades de åter finna varandra, om jag minns rätt genom att de båda sökte sig tillbaka till staden där de tidigare bott. min moster föddes '46, och min mor '48.

Yom Hashoah är verkligen en påminnelse om allt det fasansfulla som hände och på många sätt helt ofattbart. Av alla fruktansvärda historier är just de om små barn de allra värsta tycker jag

(Har ni läst Githa Serenys bok om Stangl, som var kommendant i Majdanek och Treblinka? Man blir mörkrädd...denna ondska och denna bristande insikt, många många år senare)

Chana - lycka till nu denna gången! Hur fungerar det i Frankrike, får man ett visst antal statligt finansierade försök som i Sverige?

hattifnatt
Man fâr vanligtvis 4 betalda fôrsök. Jag har gjort 1 ivf med neg test.Sâ nu ska jag gôra mitt andra snart sâ jag hoppas verligen att den kommer att funka.

Tack före era lyckoônskningar vad fina ni âr det värmer.

chana

håller tummarna för er!

Chana
Alla tummarna hålls här oxå

KidA
Det där med umgänget har gått sisådär. Nu sitter vi med varsin dator i knät i soffan, hihi. Iofs och letar recept till sambons försenade födelsedagskalas för släkten i helgen, men ändå .

Apropå det - ni här som inte äter kosher - något gott recept på smörgåstårta med ost och skinka eller annat kött? Vi skall göra en med lax och skaldjur men behöver en till

Hej allihopa
Wow tack allihopa fôr era lyckoönskningar det värmer verkligen. Ni är sâ fina. Fortsättning följer. Kram och natti natti!!!

fajga

jag har legat nedbäddad i soffan m en kopp thé. min man har pysslat om mig. har lite ont i halsen o känner mig hängig. hoppas det inte blir ngt mer av det... smörgåstårta? utan att bjuda mig! så elakt!

hur kommer det sig btw att skaldjur inte är kosher? vi pratade lite om det idag, och jag envisades med att man inte bör äta skalbaggar - även om det givetvis antagligen finns bättre svar. :)