• Anonym (:()

    trösta-missfall

    Hur ska jag trösta min mamma hon fick missfall för någon dag sedan i vecka 23. Hon bara gråter, hon vill inte ens prata med mig. Kramade henne men då tog hon bort mina händer :(

  • Svar på tråden trösta-missfall
  • Anonym (gravid)
    Anonym (:() skrev 2014-06-06 13:39:22 följande:
    Mena inte att det var en dålig sak, vill hon bli gravid igen så är det hennes val och hennes kropp. Är bara rädd att samma sak händer igen :(
    De kommer säkert att ta reda på vad som gick fel om de inte redan vet det. Om det visar sig att det var något fel på henne kommer hon att få hjälp så att det inte händer igen och om det bara var otur är risken mindre än 1% att det händer igen.
  • Anonym (:()
    Anonym (gravid) skrev 2014-06-06 13:50:51 följande:
    De kommer säkert att ta reda på vad som gick fel om de inte redan vet det. Om det visar sig att det var något fel på henne kommer hon att få hjälp så att det inte händer igen och om det bara var otur är risken mindre än 1% att det händer igen.
    Okej för hon sa att hon tänker inte ge upp hon vill ha ett barn. Men hur länge måste tiden gå innan hon och hennes sambo kan försöka igen?
  • Anonym (gravid)
    Anonym (:() skrev 2014-06-06 13:48:27 följande:
    Men jag tycker synd om henne hon känner nog att hon inte har någon kvar, hon längtade ju så efter det barnet och hon älskade att känna lillan sparka. Hon sa ofta att här ligger det någon som kommer älska mig när jag var sur och sa att jag hatade henne.
    Då får du ju visa att hon faktiskt har dig som älskar henne även om det kanske inte alltid känns så. Du kanske skulle kunna ge henne ett brev där det står något i stil med: "Hej mamma! Jag vill bara att du ska veta att jag älskar dig otroligt mycket även om jag inte alltid visar det. Spara det här brevet och läs det när jag skriker att jag hatar dig, för det gör jag verkligen inte innerst inne. Puss och kram din dotter!". Det skulle säkert betyda väldigt mycket för henne.
  • Anonym (gravid)
    Anonym (:() skrev 2014-06-06 13:55:08 följande:
    Okej för hon sa att hon tänker inte ge upp hon vill ha ett barn. Men hur länge måste tiden gå innan hon och hennes sambo kan försöka igen?
    Jag vet inte exakt och det beror väl på vad som hände, men först måste livmodern läka och sen måste mensen komma igång igen, så ett par månader i alla fall.
  • border1
    Anonym (:() skrev 2014-06-05 04:43:33 följande:
    På sista tiden så vaknar jag plötsligt på natten! Nej men pappa sa att det är inte bara hon som får missfall och att hon borde bry sig om sitt barn som lever "alltså mig"

    Hon vill tydligen bara prata med sin sambo om detta och han får krama henne men ingen annan liksom. Jag försökte vara snäll, men struntar hon i mig så känner jag att jag tänker göra samma sak mot henne. Hon ringde mig igår kväll, men jag vägra satt svara. Pappa sa att jag inte skulle svara varken på hennes sms eller när hon ringer mig, men han ringde och skällde ut henne dock skrek han på henne väldigt mycket.

    Detta skrev jag också till Annie, men visste inte om du skulle se det så "citerade" stavas det så?
    Ts, i det här ska du anpassa dig efter henne, men det får ändå inte gå ut för mycket över ditt eget mående. Om din mamma ringer, prata då med henne, oavsett om hon inte velat ha med dig att göra en kvart innan eller inte. Jag tycker du ska kolla runt på nätet på vad du som anhörig kan göra och vad det finns för stöd för dig att få.
  • Anonym (:()
    Anonym (gravid) skrev 2014-06-06 13:57:40 följande:
    Jag vet inte exakt och det beror väl på vad som hände, men först måste livmodern läka och sen måste mensen komma igång igen, så ett par månader i alla fall.
    Men är det elakt om jag inte vill va med på begravningen?
  • Anonym (gravid)
    Anonym (:() skrev 2014-06-06 14:03:39 följande:
    Men är det elakt om jag inte vill va med på begravningen?
    Det beror väl på varför. Om du tycker att begravningar är väldigt obehagliga och förklarar det för din mamma tycker jag inte att det är elakt, men om du känner att du skulle klara av det kan det ju vara bra om du går i alla fall för att visa stöd för din mamma.
  • Anonym (:()
    Anonym (gravid) skrev 2014-06-06 14:07:34 följande:
    Det beror väl på varför. Om du tycker att begravningar är väldigt obehagliga och förklarar det för din mamma tycker jag inte att det är elakt, men om du känner att du skulle klara av det kan det ju vara bra om du går i alla fall för att visa stöd för din mamma.
    Pappa tycker inte jag ska lägga ner energi på en begravning när jag kommer gråta bara
  • Anonym (gravid)
    Anonym (:() skrev 2014-06-06 14:19:12 följande:
    Pappa tycker inte jag ska lägga ner energi på en begravning när jag kommer gråta bara
    Det är väl upp till dig om du vill gå eller inte och du behöver ju inte bestämma dig än. Att gråta kan vara nyttigt och du lär inte vara den enda där som gråter. Att gå på en begravning är ett sätt att acceptera vad som har hänt och kan hjälpa en att gå vidare i sorgen. Det kan säkert vara viktigt för din mamma att hennes familj är samlad på begravningen. Din pappa har ingenting med saken att göra.
  • Anonym (:()
    Anonym (gravid) skrev 2014-06-06 14:28:11 följande:
    Det är väl upp till dig om du vill gå eller inte och du behöver ju inte bestämma dig än. Att gråta kan vara nyttigt och du lär inte vara den enda där som gråter. Att gå på en begravning är ett sätt att acceptera vad som har hänt och kan hjälpa en att gå vidare i sorgen. Det kan säkert vara viktigt för din mamma att hennes familj är samlad på begravningen. Din pappa har ingenting med saken att göra.
    Ångrar så att jag kallat henne hora, att jag varit elak mot henne osv. Hon är sjukt vacker säger alla i min klass, ung osv. Börjar inse att hon är ganska fin nu. Tycker så synd om henne :(

    Pappa kommer säkert bli sur nu, men jag skrev jag älskar dig världens bästa bonuspappa till mammas sambo
Svar på tråden trösta-missfall