Brumma skrev 2014-06-19 22:49:04 följande:
Men barnen ÄR INTE hemma själva. Det är ju det som är poängen. Alltså är det inte upp till pappan att bestämma ensam, alla vuxna i ett hem som påverkas av ett beslut skall naturligtvis vara med och ta beslutet. Eller förespråkar du diktatorskap samt att bonusföräldrar är livegna som skall rätta sig efter "herrens" beslut?
Vad gäller underhåll... Det finns ett flertal aspekter här - först o främst är det faktiskt pengar som skall gå till barnen. Har man inget behov av underhåll är väl det minsta man kan göra att sätta undan underhållet till barnen på ett sparkonto. Sedan har vi aspekten på om man har gemensam ekonomi eller inte. Betalar pappan ALLT för sina barn - del i hyra, all mat, el, aktiviteter, veckopeng, presenter osv så är det upp till pappan. Om man däremot har gemensam ekonomi så är det inte upp till pappan att bestämma då det påverkar TS ekonomiskt.
Även hör undrar jag i vilket århundrade du lever i som anser att en har bestämmanderätt över ngn annans liv o tillgångar.
Det där med att man inte har ngt att säga till om angående umgänget är så långt från denna diskussion att det nästan inte är vört att bemöta det. Men skall göra det ändå.... Det PÅVERKAR TS.... Det handlar inte om umgänge med pappan. Pappan ÄR INTE HEMMA!!!!!
Och jo, jag är bonusmamma som valt att ta fullt föräldraansvar för min bonus tillsammans med min man när hon är här. Ofta har jag tagit mer ansvar men det har varit mitt VAL. Och det här är inte TS val och är därför inte jämförbart med hur din och min bonusfamilj fungerar.
Du läser verkligen inte vad jag skriver.
Jag skriver att OM man väljer att leva livet så att man inte tar någon som helst ansvar för den andra partnerns barn, då kan man inte heller nästa sekund att jag tänker bestämma hur du tar hand om dom.
I just det här fallet har vi ingen aning om TS ens måste laga mat, det vi vet är att TS är irriterad över det hela även när pappan är hemma (vilket alltså innebär att pappan inte jobbar eftermiddag varannan vecka)
Vi vet inte heller om TS i så fall sagt till sin man att de här veckorna vill jag inte ha ansvar för för barnen så du får försöka hitta en lösning så att barnen kan ta hand om sig själva.
Jag tycker inte heller att det är optimalt att en 11 åring är ensam hemma (13 åringen helt okej) Men det kan ju vara så att 13 åringen tar ansvar för sitt syskon.
Det finns MASSOR av sätt att lösa detta utan att säga att barnen inte får vara där, utan att säga att man ska ta nycklarna, utan att säga att man ska sätta in extra lås. Jag tycker inte att det finns NÅGON ursäkt för att hindra ett barn att vara i sitt eget hem OM det går att lösa så att barnen har det bra även om pappa eller mamma inte är där.
Sen kan du läsa mitt andra inlägg om underhåll, det finns massor av skäl till detta, men ALLT är för att jag och min man har barnens bästa i fokus.