Bf mars 2015

Yllraz, har jag bf 20/3 :) första barnet, 25 år.

Mitt värsta illamående verkR ha försvunnit nu, är i V 12. Dock åkte jag på magsjuka igår bara därför, haha! :)

Annars har jag inte heller så mycket symptom kvar, lääääängtar tills jag är säker på att det är fostret som syns och inte uppsvällda tarmar ;)

Jag längtar också! Är helt uppsvälld och gasig, och har gått upp typ 2kg. Men det är ju bara luft och fett :)

Jag har precis gått in i vecka 11 (10+0). Har under den senaste två veckorna listat ut hur jag ska göra för att slippa illamående. Gäller att hålla blodsockret på en jämn nivå och äta direkt på morgonen (även fast jag inte är hungrig). Så har faktiskt gått väldigt bra att gå tillbaka till jobbet, var så rädd att jag skulle behöva springa på toaletten och kräkas hela tiden. Har ju fortfarande inte berättat för chefen eller kollegorna, håller detta hemligt någon vecka till.

Annars så har jag som några andra här varit rädd att fostret inte lever. Mina bröst ömmar fortfarande, men inte lika mycket. Tröttheten försvann när jag började äta vitaminer. Jag tycker min mage har blivit uppsvälld, märker det ganska tydligt eftersom jag inte fick på mig mina favoritjeans i morse! Men annars så har jag inte så mycket symtom vilket ibland gör mig orolig. Hoppas bara att det är så att kroppen vant sig med alla hormoner och den nya omställningen. :)

Känns väldigt långt att vänta till RUL (har fått tid i mitten av oktober)! Har seriöst funderat på att kontakta någon klinik som gör VUL för att lugna mina nerver, vi får se. 

Jag har precis gått in i vecka 11 (10+0). Har under den senaste två veckorna listat ut hur jag ska göra för att slippa illamående. Gäller att hålla blodsockret på en jämn nivå och äta direkt på morgonen (även fast jag inte är hungrig). Så har faktiskt gått väldigt bra att gå tillbaka till jobbet, var så rädd att jag skulle behöva springa på toaletten och kräkas hela tiden. Har ju fortfarande inte berättat för chefen eller kollegorna, håller detta hemligt någon vecka till.

Annars så har jag som några andra här varit rädd att fostret inte lever. Mina bröst ömmar fortfarande, men inte lika mycket. Tröttheten försvann när jag började äta vitaminer. Jag tycker min mage har blivit uppsvälld, märker det ganska tydligt eftersom jag inte fick på mig mina favoritjeans i morse! Men annars så har jag inte så mycket symtom vilket ibland gör mig orolig. Hoppas bara att det är så att kroppen vant sig med alla hormoner och den nya omställningen. :)

Känns väldigt långt att vänta till RUL (har fått tid i mitten av oktober)! Har seriöst funderat på att kontakta någon klinik som gör VUL för att lugna mina nerver, vi får se. 

Åh, vad jag instämmer! Det känns heeeelt poänglöst att gå runt med spärrballong när den inte ens innehåller nån bäbis att tala om.

Visst bodde du i Uppsala? Här finns studentrum (inte bara för studenter), dom tar 300kr för ett kl. Funderar på att boka tid där :)

Damn autocorrect! Studentgyn menar ag såklart!

Jag vet inte vilken vecka jag är i exakt.. Väldigt oregelbunden mens.. 12 dagar sen kunde mensen vara ibland. Men ska jag räkna från sista mensens första dag (5juni) är jag i vecka 11 (10+1).

Men jag gjorde ett ÄL-test den månaden jag blev gravid och då räknar jag att jag är i vecka 10 (9+4).. Lite därför vill jag få ett BF från BM...

Vad skulle ni räknat efter?

Om jag fattat saken rätt är det mer korrekt att gå efter äl, men min bm frågade inte ens efter den när hon snurrade på sin lilla bricka och fick fram bf.

Jag valde att gå på hennes datum, så slipper jag hålla reda på två olika och blanda ihop. Man blir ju ändå justerad på ul. Dessutom var hennes BF-datum tidigare än det jag fick fram, och jag slipper gärna missfallsångesten så fort som möjligt! ;)