Provocerade

Det mest intressanta är väl ändå hur problemen nästan enbart tycks finnas hos just bonusMAMMOR, och sällan hos bonusPAPPOR.

Rent biologiskt - vi talar primitivt nedärvt - så tror jag att en kvinna har svårare att acceptera en "oäkting" än vad en man har.

Kraven på människan stämmer inte överrens med vår nedärvda biologi.

Jag är en av de som "krävde" att min man skulle börja uppfostra och sätta gränser för sitt barn.

Jag har aldrig i mitt liv träffat ett barn som betedde sig så illa, var så bortskämd och jämt hög på socker, som hans barn. Barnet var inte ens två år när vi träffades och det var hemskt i början och även drygt 2 år framöver.

Jag har också barn sedan innan och jag sa till min man att jag tänker inte låta mitt barn bli så bortskämt eller käka socker i mängder varje dag. Mitt barn hade inte ens ätit godis när vi träffades. Jag var inte villig att fortsätta i en sån relation.

Min man pratade mkt om hur svårt han tyckte det var att sätta gränser. Barnet blev ju såklart skogstokig av ett nej, så mannen gav alltid med sig. Jag gav honom de råd jag kunde men i början gjorde jag misstaget att lägga mig i för mkt. Alltså just mot barnet.

Man märkte tydligt att barnet tog avstånd från mig och det förstår jag idag. Det tog ett tag att inse men som det ser ut idag så har jag backat rejält.

Mannen och jag pratade mkt om hans barn och beteendet då vi har haft oändligt med problem med barnet och det är inte bara jag som har reagerat på beteendet utan även min mans familj bl.a.

Det har blivit mkt bättre här hemma men vissa problem finns fortfarande. Jag och bonusen har en bra relation idag och jag tror det beror på att jag inte lägger mig i barnets dåliga beteende lika mkt. Självklart säger jag ifrån om jag ser det men oftast så lämnar jag det till min man.

Allt är inte svart eller vitt och allt handlar inte om att man hatar sin partners barn för att man har synpunkter på tex beteende. Hade jag startat en tråd här om min bonus så hade jag definitivt blivit lynchad och säkert kallats för både det ena och det andra!

Jag tror det mer beror på könsrollerna, dvs att många gånger så faller det ett större ansvar i vardagen på kvinnan och inte lika stort på mannen.
Som någon skrev innan, när man läser många av dessa trådar så kommer det förr eller senare fram att kvinnan, som beklagar sig, har en man med barn, där mannen abdikerat från sin föräldraroll och även skippar att ta sin del av hemarbetet.
Sedan är jag inte säker på att männen tycker det är ett mindre problem, men de brukar inte skriva om det på forum eller så

Talar hon för alla bonusmammor i hela Sverige?

Jag trodde hon uttryckte SIN EGEN personliga åsikt, vilket hon har all rätt till även om den inte stämmer överens med din!

Jag har läst boken. Och den handlar om ett styvfamilsliv som inte fungerade bra alls till en början på grund av en massa anledningar men som de inblandade fick att fungera bra efter några år.Jag spydde inte alls på boken (är både biomamma och bonusmamma) även om jag inte upplevt alls alla de problem/känslor som författaren beskriver.

Däremot "spyr" jag på krönikan för jag tycker att den är otroligt onyanserad. Mycket mer onyanserad än boken!!

Min uppfattning är att när det inte funkar i styvfamiljer så beror det oftare på föräldrarna och deras bristande kvalitet i samarbetet och komunikationen och deras bristande föräldraförmåga än på styvföräldrarna. Som styvförälder har du ansvar för att bete sig schysst mot resten av familjen men inte för att se till att pappan eller mamman gör si eller så eller att barnen kan bete sig som människor. Det är föräldrarnas ansvar! Och tar de inte det ansvaret eller klarar de inte av det ansvaret så är det självklart att det blir problem!

Sedan är det klart att det finns undantag. Bonusmammor/pappor from hell som inte vill ha barnen där. Men min erfarenhet är att det faktiskt är just undantag.

All rätt kanske hon har?

Men det är snudd på rasistiskt vilket är förbjudet i vårt avlånga land.

Hon har säkert inte varit i närhet av problemen som kan uppstå i en styvfamilj.

Visst får man tycka saker ändå fast lite magstarkt att generalisera på det viset när man inte själv varit i samma situation

Hon klarade förmodligen av sin bonusmamma roll bättre än vad du gör?!

Alla passar inte att leva i en styvfamilj, då har man valet att dra sig ur

Är bonusmammor en egen ras? 

Kan du förklara för mig hur du tycker att man ska vara som bonusmamma?

Jag gratulerar dig till ditt problemfria styvfamiljsliv. Önskar verkligen att vi hade haft det lika lätt!!