BIM September 2014
Här samlas vi som hoppas på plus i September!
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-09-15 16:39
De som vill kommer fortsätta i denna tråden även för BIM Oktober.
Här samlas vi som hoppas på plus i September!
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-09-15 16:39
De som vill kommer fortsätta i denna tråden även för BIM Oktober.
Tittade in lite snabbt på BIM Februari tråden, eftersom det varit tystare här nu när vi är få, men fick genast upp en tjej som blivit gravid med första barnet på första försöket, och jag kanske är missunnsam, men jag orkar inte med det där. Så jag tycker om den här gruppen. Vi kämpar tillsammans. Kram
Tittade in lite snabbt på BIM Februari tråden, eftersom det varit tystare här nu när vi är få, men fick genast upp en tjej som blivit gravid med första barnet på första försöket, och jag kanske är missunnsam, men jag orkar inte med det där. Så jag tycker om den här gruppen. Vi kämpar tillsammans. Kram
Nostagility har du testat?
Tittade in lite snabbt på BIM Februari tråden, eftersom det varit tystare här nu när vi är få, men fick genast upp en tjej som blivit gravid med första barnet på första försöket, och jag kanske är missunnsam, men jag orkar inte med det där. Så jag tycker om den här gruppen. Vi kämpar tillsammans. Kram
Ja ni tjejer. Jag vill ju inte anta mf, det kommer tära på psyket. Vill inte inse, vill inte förstå. Fanns inget svart på vitt att jag var gravid, jag vill vidhålla den tanken.. Men skönt att få ventilera med er.
Denna mens är så annorlunda mot för hur jag brukar ha det. Det är inte så mycket till flöde och inte mycket till småklumpar som annars. Måste säga att det är en enkel och besvärsfri mensperiod. Känns weird.
Nästa äl infaller en helg så bara hoppas på denna gång. Tar det sig inte senast april kommer jag att förmodligen prova på progesterall och möjligen ältest igen. Funderar fortfarande på rosenrot..
Jag tycker ni e riktiga kämpar som orkar kämpa vidare månad efter månad!! Å en vacker dag kommer ni få erat plus! Läser här varje dag å hejjar på era ägg å spermier :) tror nog att vi alla med komplikationer vill vara "dom andra" som "slipper" kämpa. Utan blir gravida å sen vips v 40 å har en levande bebis vid sin sida.
Igår gick vi över till v 23+0!!! Conrad anses nu va ett livsdugligt foster!! Efter många panikattacker många tankar på liv å död, å meningen med allt plus personalbyte lyckades ja ta min första kortison spruta. :) idag ska vi på UL å sen en spruta kortison till.
Va med i en maj-juni tråd innan på facebook.. Å tänkte att där är vi å stöttar varandra å ger råd osv.. Tycker detta är en jätte jobbig period i mitt liv å ville ventilera mig lite.. Men igår när ja ventilerade mina känslor ang kortisonsprutan(kunde varit vilken spruta som helst, är extremt nålrädd) å en väldigt barsk å otrevlig läkare som fick mig att må ännu sämre(såg inte någon framtid med Conrad utan såg bara död), så skulle ja ta mig i kragen, sluta klaga å bara ta den. För ja skulle ju tänka på mitt barns bästa å inte på mig själv. Dom påhoppen ja fick(inte bara av en utan flera) va som en kniv i hjärtat. Var de fel av mig att få panikattacker(som man inte kan styra över) pga rädsla för sprutan? Å va de fel å ventilera hur ja uppfattade läkaren? Ja ja klagade å gnällde om lite allt möjligt sedan ja blev inlagd men livet som sängliggandes på sjukhus är jobbigt.
Förlåt att ja kräkt av mig av min graviditet.. Hoppas ni är lite mer förstående.
Men ni ska veta att ja tänker på er!
Jag tycker ni e riktiga kämpar som orkar kämpa vidare månad efter månad!! Å en vacker dag kommer ni få erat plus! Läser här varje dag å hejjar på era ägg å spermier :) tror nog att vi alla med komplikationer vill vara "dom andra" som "slipper" kämpa. Utan blir gravida å sen vips v 40 å har en levande bebis vid sin sida.
Igår gick vi över till v 23+0!!! Conrad anses nu va ett livsdugligt foster!! Efter många panikattacker många tankar på liv å död, å meningen med allt plus personalbyte lyckades ja ta min första kortison spruta. :) idag ska vi på UL å sen en spruta kortison till.
Va med i en maj-juni tråd innan på facebook.. Å tänkte att där är vi å stöttar varandra å ger råd osv.. Tycker detta är en jätte jobbig period i mitt liv å ville ventilera mig lite.. Men igår när ja ventilerade mina känslor ang kortisonsprutan(kunde varit vilken spruta som helst, är extremt nålrädd) å en väldigt barsk å otrevlig läkare som fick mig att må ännu sämre(såg inte någon framtid med Conrad utan såg bara död), så skulle ja ta mig i kragen, sluta klaga å bara ta den. För ja skulle ju tänka på mitt barns bästa å inte på mig själv. Dom påhoppen ja fick(inte bara av en utan flera) va som en kniv i hjärtat. Var de fel av mig att få panikattacker(som man inte kan styra över) pga rädsla för sprutan? Å va de fel å ventilera hur ja uppfattade läkaren? Ja ja klagade å gnällde om lite allt möjligt sedan ja blev inlagd men livet som sängliggandes på sjukhus är jobbigt.
Förlåt att ja kräkt av mig av min graviditet.. Hoppas ni är lite mer förstående.
Men ni ska veta att ja tänker på er!
Ja, jag testade...dock med ett test jag aldrig litat på. Kunde ana nå svagt men vill inte bygga upp hoppet i onödan o analysera det, så efter 20 min slängde jag det.
Tänker vänta ut mensen nu. Beräknas komma på söndag ???? ![]()
Nostagility har du testat?