BIM September 2014

Jag förstår din nålrädsla fullt ut! Jag är själv nålrädd och t.o.m när det misstänktes rygginfektion på mig som yngre vägrade jag blodprov. Jag har vägrat blodprov så mycket jag kunnat och jag gråter nästintill hysteriskt när jag behöver ta spruta. Klarar knappt av att gå till tandläkaren och väntar tyvärr fram till det värsta - rotfyllning.

Mina upplevelser är ju inte riktigt att jämföra då jag inte är gravid men jag förstår din rädsla. Och jag blir påriktigt arg när läkaren beter sig på detta vis. MEN, jag tror vissa "behöver" bagatellisera saker för att man inte ska oroa sig. Som ex, man är rädd att man brutit handen men läkaren säger "nej då, det gör bara ont. Det kommer gå över" (sämst jämförelse, jag vet haha). Nu var ju din läkare dum i huvudet och så lite hoppfull för din skull som det går att jag börjar avsky vården. Inkompetenta f*tt*r....

Kram gumman <3

Jag tycker ni e riktiga kämpar som orkar kämpa vidare månad efter månad!! Å en vacker dag kommer ni få erat plus! Läser här varje dag å hejjar på era ägg å spermier :) tror nog att vi alla med komplikationer vill vara "dom andra" som "slipper" kämpa. Utan blir gravida å sen vips v 40 å har en levande bebis vid sin sida.

Igår gick vi över till v 23+0!!! Conrad anses nu va ett livsdugligt foster!! Efter många panikattacker många tankar på liv å död, å meningen med allt plus personalbyte lyckades ja ta min första kortison spruta. :) idag ska vi på UL å sen en spruta kortison till.

Va med i en maj-juni tråd innan på facebook.. Å tänkte att där är vi å stöttar varandra å ger råd osv.. Tycker detta är en jätte jobbig period i mitt liv å ville ventilera mig lite.. Men igår när ja ventilerade mina känslor ang kortisonsprutan(kunde varit vilken spruta som helst, är extremt nålrädd) å en väldigt barsk å otrevlig läkare som fick mig att må ännu sämre(såg inte någon framtid med Conrad utan såg bara död), så skulle ja ta mig i kragen, sluta klaga å bara ta den. För ja skulle ju tänka på mitt barns bästa å inte på mig själv. Dom påhoppen ja fick(inte bara av en utan flera) va som en kniv i hjärtat. Var de fel av mig att få panikattacker(som man inte kan styra över) pga rädsla för sprutan? Å va de fel å ventilera hur ja uppfattade läkaren? Ja ja klagade å gnällde om lite allt möjligt sedan ja blev inlagd men livet som sängliggandes på sjukhus är jobbigt.

Förlåt att ja kräkt av mig av min graviditet.. Hoppas ni är lite mer förstående.

Men ni ska veta att ja tänker på er!

Känns inte som de finns så mkt hopp kvar. Där va knappt något fostervatten kvar.. Å prognosen e väldigt dålig eller rent av dödlig om han kommer nu.. Dom hoppas fortfarande att han klarar sig i ett par v till då har han lite chans å överleva..

Hur i helvete kan detta ske två ggr för samma familj inom ett år?! Vad har vi gjort för att förtjäna de! Vill bara plocka ut honom å åka hem å ge upp att ens få ett barn.

Känns inte som de finns så mkt hopp kvar. Där va knappt något fostervatten kvar.. Å prognosen e väldigt dålig eller rent av dödlig om han kommer nu.. Dom hoppas fortfarande att han klarar sig i ett par v till då har han lite chans å överleva..

Hur i helvete kan detta ske två ggr för samma familj inom ett år?! Vad har vi gjort för att förtjäna de! Vill bara plocka ut honom å åka hem å ge upp att ens få ett barn.

Kom på att det kanske bara är jag som är med i den här gruppen också. Tänkte lite fel. De andra kan ju ha haft andra BIM-trådar.

Känns inte som de finns så mkt hopp kvar. Där va knappt något fostervatten kvar.. Å prognosen e väldigt dålig eller rent av dödlig om han kommer nu.. Dom hoppas fortfarande att han klarar sig i ett par v till då har han lite chans å överleva..

Hur i helvete kan detta ske två ggr för samma familj inom ett år?! Vad har vi gjort för att förtjäna de! Vill bara plocka ut honom å åka hem å ge upp att ens få ett barn.

Jag finner inga ord! Jag håller alla mina tummar för att han ska stanna inne ett par veckor till så det finanscentrum chans för honom<3 sänder en stor kram!

Är inne och läser i tråden med jämna mellanrum, ser lite bekanta namn som fortfarande är kvar här aktivt.

Jag vill bara säga att ni är riktiga kämpar varje en av er!

Och jag blir så tårögd när jag läser vad några av er går igenom. Stor kram till er.

Jag önskar att vinden vänder , och blåser åt erat håll snart. Efter regn kommer ju solsken säger man. Kämpa flickor !