Ja, det är väldigt tragiskt att en nittonåring dör. Ännu mer tragiskt att hans mamma använder det för att få lite publicitet. Att folk spekulerar i hur grabben dog kan man tycka vad man vill om, men Magdalena ("Maggan"? Är ni så familjära med henne?") går med buller och bång ut med att hennes son dött, det är hemskt, det är så synd om henne - men hon vill bli lämnad i fred, spekulera inte i hans död. Ja, men lägg då inte ut alltsammans på det här sättet!
Jag tycker det är äckligt hur hon beter sig, ärligt talat. Jag tycker inte ett dugg synd om henne för att det spekuleras i hennes sons död. Hon bäddade för det själv. Dog han av en olycka som hon säger kan hon ju förklara lite närmare, för hennes agerande inbjuder till spekulationer. Man fattar ju varför hon säger att hon inte vill att man ska spekulera - på det sättet kan hon få uppmärksamhet lite längre.
Nu kommer jag förstås få höra att jag är okänslig, att jag är elak o.s.v, men det skiter jag i. Hon var själv okänslig som över huvud taget slog på så stort. Och "alla mina tankar går till henne"; vilket jävla trams. Är det mer syynd om henne än anhöriga till andra som dör varje minut; varje timme; varje dag? Knappast.
Btw; skulle det sättas odds på dödsorsaken är oddsen väldigt låga för fyllekörning.
Fy, så tragiskt. Stackars hela familjen, detta måste vara det värsta som kan hända en familj.
Det mest sannolika scenariot är ett fall ftån hög höjd, efter lite googling kom jag fram till det. Den "privata" mamman som tagit en "paus" har skrivit något i stil med "varför valde du att göra såhär", vilket anspelar på att det varit ett val.
Så diskret och privat som Nenne hävdar har M inte varit!
Befinner man sig mitt i djup sorg så kanske man inte alltid tänker klart heller.
Och med det menar jag att Magdalena kanske inte tänkte sig för innan hon skrev bloggen,men ändå behövde få skriva av sig.
Men om hon inte vill svara på frågor om sonens dödsorsak så anser jag att det måste respekteras.
Att skriva av sig och att publicera till allmänheten behöver inte vara detsamma. Att be om få sörja privat och samtidigt blogga är hyckleri, oavsett sorg. Det saknar logik och bjuder in till rykten och spekulationer tyvärr.
men att rykten skapas utifrån att 'någon har hört' och sen fått samtal om att ryktet behöver bekräftas är bättre? I en situation där man har betydligt viktigare saker att ta i. Ett inlägg tar inte många minuter ...trots allt.
Bättre? Inget är väl bättre än något annat, mer eller mindre logiskt snarare. Att sörja privat är att göra just det, inte att blogga om eländet.
Men vd är det som säger att hon har gett media tillåtelse att publicera hennes blogginlägg?
Hon har skrivit att hon vill få vara privat om det här,varför ska det inte kunna respekteras?
Är det bättre att skriva rakt av att det var ett självmord och sedan börjar det spekuleras om hur det gick till?