• Anonym (Snart mamma)

    Få pengar av mannen under barnledighet

    Jag och min man har helt uppdelad ekonomi, dvs. var och en lever på sina pengar men vi lägger båda in pengar till en gemensam kassa som  täcker utgifter för mat,  saker till hemmet, semestersparande och liknande samt nu även för barnet. Vi har även startat ett sparkonto åt barnet. Han tjänar betydligt mer än mig, men vi kan båda leva gott.

    Nu ska vi få barn och tanken var att vi skulle vara hemma ett halvår var och att vi därmed skulle ta lika stor "skada" ekonomiskt. Av olika anledningar kommer inte min man nu kunna ta någon föräldraledighet pga. förändrade omständigheter på hans jobb. Vi bor utomlands så det finns inte samma rättigheter som i Sverige och den ekonomiska ersättningen vid barnledighet är mycket låg och begränsad till en kort tid. Jag har lagt undan pengar som jag skulle leva på under sju månader och täcka allt, men nu blir det tretton månader och det har jag inte sparpengar till.

    Hur hade ni gjort med ekonomin? Hur mycket är det rimligt att jag ber min man om? Ska han ge mig "månadspeng" som blir mina eller är det bättre att jag får ta från det gemensamma kontot i större utsträckning? Jag tycker det känns jättekonstigt, har inte levt på någon annan sen jag bodde hemma och det känns märkligt att ta pengar som min man jobbat ihop. Samtidigt är det ju vårt gemensamma barn och ingen av oss vill att barnet börjar dagis innan ett år. Jag går ju även miste om karriärutveckling under ett år. 

    Hur hade ni gjort? Vad tycker ni män? Snyltar jag på min man?

  • Svar på tråden Få pengar av mannen under barnledighet
  • Anonym (obs)
    Anonym (fasf) skrev 2014-11-29 12:45:45 följande:

    Är inte barn viktigare än jobb?

    Får man lov att tycka så?

    Får man prioritera tid med barnen då de är små, istället för att välja karriären?

    Det verkar vara nära på förbjudet med liknande tankar och känslor nuförtiden.


    Det är klart man får välja barnen framför karriären. Det är ju bara fint. MEN man bör i så fall vara medveten om de potentiellt negativa konsekvenserna. Sumpad karriär, sämre löneutveckling, kass pension etc etc.
  • Anonym (Anna)

    Någon måste ta hand om barnet. En nanny du eller din man. Om han inte kan/ vill vara ledig nu och du har möjlighet så är det klart att han står för utgifterna. Det låter konstigt att ni spar till barnet redan medan du måste ta av besparingar för att vara hemma med bebis. Du kan vara ledig, han kan dra in pengar så det räcker även till pensions sparande till dej. Du är ingen parasit för att du tar den ledighet han inte kan ta! Du är mest nyttig just nu eftersom ni skulle klara er även om han hade lägre lön men inte om du vägrade vara hemma.

  • Monkii
    Anonym (C) skrev 2014-11-29 10:33:00 följande:

    Du ska ha av honom så det täcker din normala månadslön. Du skulle ju egentligen ha jobbat.


    Konstigt sätt att se på saken. Vad gör man om den som jobbar tjänar minst eller inte tjänar tillräckligt för att täcka upp för den andres inkomstbortfall?
  • Ramborg Persdotter

    Han ska som allra minst kompensera dig för hälften av ditt inkomstbortfall. Han kan arbeta och tjäna pengar för att du är hemma. Båda beslutade att skaffa barn, båda delar på inkomstbortfallet. 

  • Kasperina

    Det enda rimliga är att ni fortsätter lägga i den gemensamma potten enligt var och ens förmåga, dvs han kommer att få stå för merparten.
    Jag och exet gjorde en deal om att han skulle ge mig halva mitt inkomstbortfall, men iom att det samtidigt blev så att jag fick stå för alla hushållets utgifter (jag gjorde alla inköp då jag "gick hemma") så blev det en enorm snedfördelning, något som han aldrig riktigt förstod. Resultatet blev massor av onödiga gräl som slutade med att jag tömde mitt sparkonto för att kunna köpa mat, blöjor och kläder till barnet enbart för att jag inte orkade tjafsa mer.
    Ett exempel på inköp jag gjorde och bad att bli ersatt för (men aldrig fick) var när han ringde och berättade att han skulle på kundmöte och bad mig köpa nya kläder. Han specificerade affär, plagg och märke, men glömde bort att berätta att det kostade 7000. Det ingick inte direkt i min budget men han fattade inte hur lite pengar jag hade och blev sur när jag bad honom betala tillbaks...
    Har man inte själv gått hemma ett tag så förstår man inte hur det är, eller hur mycket pengar som faktiskt går åt.

  • Ess

    Eftersom att ni hade en överenskommelse att ni skulle dela på ledigheten och du hade sparat för att täcka din del, så är det inte mer än rätt att han ersätter dig ekonomiskt nu när han tyvärr fick backa på det tidigare beslutet.
    Han behöver ju inte ersätta hela din lön, men så att du har så att du klarar dig.

    Jag tar ofta mest vab, så min man brukar föra över pengar till mig då.

  • Ess
    Anonym (fasf) skrev 2014-11-29 12:45:45 följande:
    Är inte barn viktigare än jobb?
    Får man lov att tycka så?
    Får man prioritera tid med barnen då de är små, istället för att välja karriären?
    Det verkar vara nära på förbjudet med liknande tankar och känslor nuförtiden.
    Det är helt okej att tycka det.
    Bara man inte sitter med offerkoftan på sig sen när man blir äldre och gnäller över allt man försakat för barn och man (ex man).
    Mycket handlar ju om att tänka steget längre, tex ta en pensionsförsäkring, hålla sig lite uppdaterad om vad som händer och gå lite kortare utbildningar, bara så att man inte står på bar backe med absolut noll chans till jobb om förhållandet går åt skogen.
  • Anonym (rättvis)
    Ramborg Persdotter skrev 2014-11-29 15:51:13 följande:

    Han ska som allra minst kompensera dig för hälften av ditt inkomstbortfall. Han kan arbeta och tjäna pengar för att du är hemma. Båda beslutade att skaffa barn, båda delar på inkomstbortfallet. 


    Exakt så gjorde vi. Den lön jag gick miste om, det är vad det kostade oss som familj att jag var hemma och tog hand om barnet. Den summan delade vi på, dvs pappan överförde hälften av mitt inkomstbortfall till mig. Dessutom betalade han hälften av hushållets utgifter. Sen kan man naturligtvis räkna in extra för utebliven pension, men så mycket krångel brydde vi oss inte om.

    Vi har inte gemensam ekonomi av den orsaken att vi har väldigt olika löner och olika stor egendom som i sin tur kostar pengar att underhålla. Var och en av oss har alltså full frihet att använda sina egna pengar som den vill. Om någondera av oss en dag inte längre har råd att stå för hälften av hushållets utgifter, då får vi tänka om.


  • Anonym (obs)
    Anonym (Snart mamma) skrev 2014-11-28 15:42:34 följande:

    Jag och min man har helt uppdelad ekonomi, dvs. var och en lever på sina pengar men vi lägger båda in pengar till en gemensam kassa som  täcker utgifter för mat,  saker till hemmet, semestersparande och liknande samt nu även för barnet. Vi har även startat ett sparkonto åt barnet. Han tjänar betydligt mer än mig, men vi kan båda leva gott.

    Nu ska vi få barn och tanken var att vi skulle vara hemma ett halvår var och att vi därmed skulle ta lika stor "skada" ekonomiskt. Av olika anledningar kommer inte min man nu kunna ta någon föräldraledighet pga. förändrade omständigheter på hans jobb. Vi bor utomlands så det finns inte samma rättigheter som i Sverige och den ekonomiska ersättningen vid barnledighet är mycket låg och begränsad till en kort tid. Jag har lagt undan pengar som jag skulle leva på under sju månader och täcka allt, men nu blir det tretton månader och det har jag inte sparpengar till.

    Hur hade ni gjort med ekonomin? Hur mycket är det rimligt att jag ber min man om? Ska han ge mig "månadspeng" som blir mina eller är det bättre att jag får ta från det gemensamma kontot i större utsträckning? Jag tycker det känns jättekonstigt, har inte levt på någon annan sen jag bodde hemma och det känns märkligt att ta pengar som min man jobbat ihop. Samtidigt är det ju vårt gemensamma barn och ingen av oss vill att barnet börjar dagis innan ett år. Jag går ju även miste om karriärutveckling under ett år. 

    Hur hade ni gjort? Vad tycker ni män? Snyltar jag på min man?


    Vad hade du (och din man) förresten tänkt dig att du skulle leva av under din förlängda föräldraledighet? Luft och vatten?

    Ni var överens om att dela lika på föräldraledigheten. Hur gick det till när den överenskommelsen ändrades? Kom din man bara plötsligt en dag och meddelade dig att det var ändrade planer? Frågade han dig om du kunde förlänga din föräldraledighet eller antog han bara att du skulle ställa upp utan att fråga ens?

    Har ni insyn i varandras privatekonomier? Vet han om att du är så fattig att du inte har råd att vara föräldraledig ett år? Vilket får mig att fundera varför det inte är han, som har råd att vara föräldraledig, som också är det?
  • Anonym (Fattar inget)

    Jag skulle aldrig vilja leva i en familj där man har uppdelad ekonomi. Min man tjänar mer än jag men våra pengar går in på ett gemensamt konto. Det är vårt hem, våra barn, vår familj och våra pengar. Inte mitt och ditt. Det tycker jag funkade så länge man inte hade barn men sen tycker jag det är en helt galen ide.

Svar på tråden Få pengar av mannen under barnledighet