Oktoberbebisar 2015

Jag har också BF 17/10 :) Med ditt inlägg så antar jag att allt står rätt till med dig och din bebis också och att det är normalt att det skiljer sig lite från dag till dag?

Jag ringde iaf Förlossningen och de sa att det lät som det var okej eftersom han inte haft uppehåll mer än någon timme och idag har det varit full rulle enda sedan halv tio då jag klev upp, då har jag ju i och för sig suttit still mest hela dagen :) Så jag blev iaf lättad efter samtalet så jag hoppas och tror att det är okej. Men nojig är jag mest hela tiden, allt är så nytt när det är första barnet.

Tack för svar!

Känner igen mig. Är bara spydiga svar som kommer när folk kommenterar så dumt. I vart annat fall är magen "så" liten, vart annat så ser jag sprickbar ut. Antar den är ganska normal ändå :-P men folk ska ha så mycket att kommentera på och det är liksom fritt fram bara för man är gravid.. En annan "favorit" är så fort barn är i närheten: men nu längtar du väl? Sen att barnen för stunden uppför sig illa, är snoriga eller allmänt odrägliga. Nja det får inte mig att längta mer. Mitt barn ska alltid vara rent och snällt så klart

Härliga kommentarer. Jag bryr mig nog inte så mycket, utan konstaterar mest att jag inte varit så stor tidigare gånger heller. De tidigare två graviditeterna har det varit en fördel att inte vara stor då jag kunnat jobba till 5 dagar innan födsel och inte hunnit tröttna på att gå hemma.
En del blir mest förvånade över att jag ska ha så snart eller att de inte sett det innan (det senare mammakompis från öf som har barnen på  samma förskola).

Det var så lite så, och att bli orolig är ju inte så konstigt, varken med första barnet eller senare. När det ändrade sig sist tänkte jag att jag väntar till nästa dag och ser och då var det mer aktivitet. Det var ju aldrig helt lugnt, men mindre aktivt. Det är ju alltid skönt att få lugnande besked och det är ju en del av förlossningens uppgifter.

Idag har jag också varit i kontakt med förlossningen. Jag har haft mer sammandragningar de senaste två dagarna och ännu mer på kvällarna när jag suttit vid datorn och tagit det lugnt. Idag var vi lite sena iväg, så visst var jag väl lite stressad. På vägen till förskolan med syskonvagnen tyckte jag sammandragningarna kom lite väl tätt och kändes mer än tidigare och även neråt ryggslutet. Då det gick snabbt sist (1,5 timme från 2-3:e värk) så är jag mer nojig den här gången.
Så på väg till jobbet 10 minuter bort började jag kolla tiden på mobilen och insåg att jag hade sammandragningar varannan, var tredje minut och dessutom ganska långa, men det kom jag aldrig ihåg att säga när jag ringde. Så tårarna kom och jag ringde sambon som skulle åka iväg idag tills sent ikväll. Så när jag kom fram till jobbet fick jag be en tjej på expeditionen fixa numret till förlossningen.

På fl sa de åt mig att sjukskriva mig och bara ligga och vila. Skulle jag ha sammandragningar oftare än 1 gång i kvarten eller bli smärtsamma så skulle de dra öronen åt sig och jag skulle ringa igen. Om det fortsatte, men inte så kraftigt är det läge att ringa bm på måndag och få träffa läkare med ev två veckors sjukskrivning. Mest nojig är jag för att öppnas i förtid eller behöva ligga på neo, då jag är ensam med äldsta tösen. Visst sambon tar ju henne med, men relationen till henne och tålamodet är ju inte riktigt detsamma som med vår gemensamma dotter.

Dock hade jag pedagogisk handledning med upplägg av kommande veckas lektioner som jag hoppas kunna genomföra så det ville jag helst inte missa, så jag stannade kvar och väntade, men struntade i lektionerna då jag inte var sinnesnärvarande nog. Jag har undervisning i smågrupper med elever som behöver extra hjälp i matte då de inte når upp till målen, så vi försöker åtgärda delar av taluppfattningen som brister och jag hade bett vår handledare om råd. Under tiden jag väntade satt jag och läste en bok och sammandragningarna lugnade sig lite i alla fall. När jag gick för att fika ökade de igen. Sedan gick jag hem efter mötet och fick färre sammandragningar, men lite kraftigare på vägen. Jag passade på att äta lunch och gick sedan att vila och hade en del kvar. Sambon fick åka iväg, då jag ändå har grannen som back-up idag om något skulle hända.

Hon fick senare köra när jag skulle hämta barnen på förskola då sambon tog min bil och jag vägrar köra en bil med handväxel vid ratten, om jag redan är uppstressad. Dock lyckades vi öppna bakdörren på fel sida, så den gled ur läge igen, vilket jag kanske borde kunnat komma ihåg, men då jag aldrig använt den själv hade jag inte en tanke på det och sambon hade inte sagt något till grannen heller ... men hon tyckte nog det var ganska skönt att få köra egen bil. Dock fick vi ta av hjulen på syskonvagnen för att få in den i hennes Toyota och lite meck är det ju alltid att montera en bakåtvänd bilstol..  

Ikväll har jag varit jättetrött och legat i soffan, medan barnen gladeligen fick se på Barnkanalen. Sammandragningarna lugnade sig i soffan, men ökar igen så fort jag är på benen. Barnen var dock vidriga vid matdags och ingen skulle äta köttgryta grinade respektive skrek de, så det var en pärs att få dem i säng. Den äldsta somnade nog på två röda när hon väl bråkat färdigt vid matbordet och frivilligt borstade tänderna och skuttade i säng. Den yngsta stökar mer vid tandborstning då hon är två år och ska göra allt själv, oavsett om hon kan eller inte. Gud nåde den som hjälper henne, då får man ett illvrål som svar och tårarna sprutar.
Nu vid datorn känner jag några sammandragningar igen, men jag hoppas få sova i natt. Natten som var hade jag ändå några sd då och då. Det vore ju skönt att få en lugn helg, så jag kan jobba igen på måndag.

På ett sätt vore det skönt att få träffa läkare om beskedet är att tappen inte påverkats och att jag kan jobba om jag orkar trots mer sammandragningar. Att vara tvungen att gå hemma och vila och inte kunna vara så delaktig i något känns hemskt, men visst det får jag ju acceptera hellre än att jag föder för tidigt förstås. Det är ju ändå 6 veckor kvar ... och vi har varken tvättat klädseln till babyskyddet (eller letat upp spädbarnsinlägget) eller tvättat bebiskläder. Ja, föder jag för tidigt har vi ju inte rätt storlek ändå ... Dock känns det väl läge att börja packa bb-väskan, amningskläderna är ändå tvättade. Sedan ska sovrummet möbleras om så jag får spjälsängen intill sängen och yngsta dottern ska flytta in hos storasyster. Liggdelen behöver vädras och tvättas, så det finns ju en del som borde göras ... Jag får väl skicka sambon att springa till tvättstugan på söndagen för den trappan har ju redan innan varit pustig.

Är ni andra reda för bebis?

Tänkte slinka in här! (Läst lite i era inlägg men har ej själv skrivit nåt. Är ny på fl) Har planerat snitt 6 oktober! Men börjar kännas väldigt jobbigt och helt plötsligt!? Hela graviditeten har varit hyfsat ok men nu har allt ändrats. Har onda förvärkar (sammandragningar med mens ont i ryggen låren och magen) och kan inte sova om nätterna! Och är svullen och orkar inget! Är så trött på detta och får panik över att om jag måste dra med det här i 32 dagar till. Hur gör ni som börjat tröttna och har ont för att driva tiden? Rädd att bli deppig innan bebis kommer.

Mammalovis; Åh vad jobbigt du har det! Hoppas sammandragningarna lugnar sig och/eller att du iaf får göra nån kontroll som visar att det "bara" är normalt och inte att fl är igång så att säga. Förstår ju det där inatt man inte vill gå hemma för länge innan heller för vi som haf barn vet ju att det inte alltid innebär så mkt mer vila bara för det (beroende på hur situationen ser ut förstås)
Men hur var det, du jobbar heltid eller'? Kanske iaf kunde trappa ner och gå hem nån vecka tidigare än du planerat.

Själv är jag lite stressad. Har heller inget förberett i stort sett. Vi har nästan allt vi behöver, och vi har diskuterat "sovlösningarna" vi tänkt ha i början (att pappan och storebror sover i vårt sovrum och jag och lillebror i barnrummet) har köpt en uppblåsbar madrass som är rätt hög som jag hoppas kunna ligga någorlunda bekvämt i, och lillebror får sova i babynest bredvid om han vill ligga "själv" annars får han vara jämte mig... Om jag inte kommer i/ur sängen så får vi göra tvärtom i början iaf, att sambon flyttar in i barnrummet så behåller jag våran sköna säng... Bara det att allt jag kommer behöva finns i det andra rummet och det blir meckigt att flytta allt fram och tillbaka :/
Kläder har vi ju både från storebror och sånt jag fått rätt nyligen samt även köpt lite mytt, MEN jag behöver ju gå igenom samt tvätta och hitta nån bra förvaringsplats åt dom, vi har uruselt med förvaring här!! Lyckades tömma en låda ur storebrors byrå men får se hur långt det räcker.. Sen har vi två våningar med och jag antar att det blir rätt opraktiskt för mig att som nyförlöst springa upp och ner särskilt när jag är ensam med smågrabbarna... Stressad över pusslandet och förberedandet där liksom!
Babyskyddet är kvar men det ska vi få låna från sambons bror bara det att de har ännu inte köpt en ny stol åt sin son som ännu bara är drygt 7 mån så det skiftet får gå snabbt sen. Vill gärna ha basen monterad och klar 2 veckor innan bf men så vill man ju inte stressa på dom i bytet heller... Phew!
Har tänkt jobba 4 veckor till (då går jag prick en vecka innan bf) och just nu sitter jag och lär upp syrran som ska vicka under tiden jag är borta, mkt att gå igenom och nu är det dessutom massa förberedelser inför revisionen vi ska ha nästa vecka) tycker också jag har väldigt många sd, och en del kraftiga. Har väl aldrig gjort rent ont än men visst kan de vara täta och intensiva. Har också moderkakan i bakvägg, hade jag även förra ggn. Tycker jag känt tydliga sammandragningar iaf sen halva graviditeten, nu betydligt tätare då såklart. Alltid när jag reser mig upp från liggande eller sittande blir magen stenhård. Sen vet jag inte om det kanske ibland bara är bebisen som liksom sträcker ut sig så det spänner, eller om det verkligen är en sd. Tror inte han ligger med huvudet neråt än, förmodligen fixerar han sig inte heller för det gjorde aldrig storebror.
Jag hoppas att jag ska hinna fixa allt hemma, samt avsluta på jobbet, samt gärna gå hemma några dagar och ladda innan lillebror vill ut! Har bokat en frisörtid 4 dagar innan bf som känns som en "milstolpe" liksom, efter DET är han välkommen typ men allt kan hända! Brorsan var punktlig så jag tror ju definitivt inte att jag kommer gå på övertid men vi får se! Hade också en störtförlossning, med första då dessutom ju. Så är lite smånervös över att inte hinna in osv....

garin: Vad skönt att läsa om fler som inte fixat så långt heller. På något sätt tror jag att man är coolare med tredje barnet, då man ändå har det mesta hemma och det känns som att 6 veckor är så gott om tid, men om saker nu händer i förtid (vilket jag egentligen inte tror) så är ju läget ett annat.

Jag får väl roa mig med att vika tvätt i helgen så kan jag packa ner amningskläder och ett par mysbyxor i alla fall samt hygiensaker som schampo och liknande. Borsten får väl slinka ner det sista. Likaså har vi ju köpt lite nytt till bebisen, men det är bara en tröja, byxor och pyjamas i 56, så det kan ju vara tokstort om jag får en 50-cms igen. Jag tycker det har varit så svårt att hitta en färgglad body med omlottknäppning i storlek 50. Alla färggladare kläder börjar i 56 med vanlig knäppning på de vanligaste klädkedjorna, tycker jag, likaså pyjamasarna. Jag höll i vita kläder med blå stjärnor på Ica Maxi för några månader sedan, men då kändes det för pojkigt, nu ångrar jag snarare att jag inte köpte då, för då hade vi ju i alla fall haft något nytt i 50, även om Ica kan vara stora i storlekarna (upptäckte vi med förra bebisen).

Natten har i alla fall inte inneburit så många sammandragningar och än har jag knappt rört mig hemma, så relativt lugnt tack och lov. Jag hoppas det handlade om stress inför sambon var borta eller bebisens behov att sjunka längre neråt, så det kan lugna sig. Det känns ju minst lika stressande att inte få göra något även om det kan vara trevligt att få tid att läsa böcker och virka också.

Jag får väl se till att hitta inlägget till babyskyddet innan vi tvättar imorgon, så det kan parkeras i bilen och en punkt på listan kan bockas av.

Är det någon som har fått problem med klåda? Har googlat lite på det och framförallt ska man då hålla koll på värdena.

Nu har jag inte tagit några prover på 5 veckor (eftersom bm inte tyckte att det skulle behövas sist) och det har börjat klia jättemycket på huden! Värst är det på kvällen. Jag ska till bm på slutet av nästa vecka. Bör jag kolla upp det tidigare eller ska jag vänta?

Är det ngt mer jag ska tänka/håll koll på i samband med detta?

Ja, jag! Herregud vad jobbigt det kan vara! Har också mest problem på kvällarna och värst är handflator och fotsulor, även om det ibland kliar över hela kroppen. Jag ska till bm på torsdag, ska ta det med henne då. Hoppas det inte är någon fara, det verkar ju ändå vara ganska vanligt med klåda. Min bm tar prover varje gång och hittills har allt sett helt normalt ut.

Jag har märkt att det som kan lindra är kyla (typ duscha kallt), samt att smörja in de kliande ytorna ordentligt med nån fet kräm. Men det är tyvärr bara tillfälliga lösningar :/

Vilken vecka är du i? Själv är jag i v 35 och det här har bara varit den senaste veckan.

Hej på er! Är det någon som vet något om att vara gravid och sjuk? Jag är i vecka 37 och har blivit förkyld.. med lite feber tror jag, har inte tempat under hela graviditeten så vet inte riktigt vad jag brukar ligga på.

Jag jobbar fortfarande. Borde man stanna hemma och vila eller kan jag jobba trots att jag inte mår helt bra? Ogravid hade jag gjort det men blir osäker nu med plutten i magen..