Digestive

Sat 27 Mar 2021 22:02

23306 svar

Har du förtroende för regeringen?

Padirac skrev 2021-03-27 21:07:29 följande:

Om jag förstått det rätt så menar Wilderäng att fastighetmarknaden och priser på bostäder i Sverige är en bubbla med priser som är ordentligt uppblåsta - det är lätt att hålla med om dettta.

Fastighetsbubblan i andra delar av Europa sprängdes under finanskrisen och blev i många länder en skuldkris, såväl privat som för företag och det allmänna - men inte alls i samma omfattning i Sverige som hade en finans- och kreditmarknad som genomgått ett stålbad under -90talet.

Att de fattigaste länderna i europa inte har en bostads- och finansmarknad som deltar i att blåsa upp bostadspriser är inte konstigt.

Hur tänker du att inkomster, skattetryck, skuldsättning och bostadspriser hänger ihop i Sverige jämfört med i Rumänien, Litauen, Bulgarien m.fl länder?

Absolut.

Det finns ingen mening med att jämföra Sverige med de fattigaste länderna i Europa överhuvudtaget. Det finns inte enbart det ena eller det andra, inte ens någotdera ur hela spektrumet ovan/ur dessa länders samhällssystem är nödvändigt att bejaka...

...då man alltid kan göra någonting nytt/annorlunda/innovativt istället.

Min fråga kring det här är väldigt enkel och svaret behöver varken finnas i eller bortom Sverige överhuvudtaget:

Digestive skrev 2021-03-27 20:17:11 följande:

Varför ska vi ha ett samhällssystem där bara den rikaste tiondelen av oss har råd att äga medan resterande 90% lever i ett finansiellt nettounderskott?

Padirac

Sat 27 Mar 2021 22:15

#15981

Digestive skrev 2021-03-27 22:02:33 följande:

Absolut.

Det finns ingen mening med att jämföra Sverige med de fattigaste länderna i Europa överhuvudtaget. Det finns inte enbart det ena eller det andra, inte ens någotdera ur hela spektrumet ovan/ur dessa länders samhällssystem är nödvändigt att bejaka...

...då man alltid kan göra någonting nytt/annorlunda/innovativt istället.

Min fråga kring det här är väldigt enkel och svaret behöver varken finnas i eller bortom Sverige överhuvudtaget:

Så har var det enligt Widleräng 2010 med skuldfritt ägande i Sverige

""Ser man dessutom till inkomstgrupperna så är det mer ovanligt att hushåll med högre löner äger ett skuldfritt boende, där endast 2.7% äger skuldfritt. Bland de lägre inkomsterna äger 3.7% sitt boende skuldfritt. Det är alltså vanligare att pryda sitt liv med lånta fjädrar om man har bättre inkomster. En möjlig förklaring kan bero på att det är vanligare att som pensionär ha ett skuldfritt boende, och pensionärer har lägre inkomster."

Padirac skrev 2021-03-27 18:53:11 följande:

Det var en fin bild du hittat. Här kommer lite text som hörde till bilden

Texten är skriven i kölvattnet av finanskrisen andra halvan av 00-talet.

cornucopia.cornubot.se/2012/05/lanta-fjadrar-...

"Inte bara är svenska privatpersoner som helhet väldigt skuldsatta med privata skulder på 82% av BNP, utan att äga sitt boende skuldfritt är också i botten när det gäller Sverige. Faktum är att svenskarna är sämst i hela EU och EES (Norge, Schweiz) på att äga sitt boende skuldfritt. Och dessutom är svenskar med högre inkomster ännu sämre, då de lever med lånta fjädrar."

"Ser man dessutom till inkomstgrupperna så är det mer ovanligt att hushåll med högre löner äger ett skuldfritt boende, där endast 2.7% äger skuldfritt. Bland de lägre inkomsterna äger 3.7% sitt boende skuldfritt. Det är alltså vanligare att pryda sitt liv med lånta fjädrar om man har bättre inkomster. En möjlig förklaring kan bero på att det är vanligare att som pensionär ha ett skuldfritt boende, och pensionärer har lägre inkomster.

I länder där bostadsbubblan kraschat äger betydligt fler sin bostad skuldfritt, t ex Irland (38.8%), Spanien (47.5%), Island (13.7%), Danmark (13.9%), Storbritannien (26%). Värt att notera är att detta inte är någon ny utveckling pga fyndköp på en kraschad bostadsmarknad. Dessa länders bostadsbubblor hade alltså betydligt lägre hävstång än den svenska bostadsmarknaden, som är betydligt mer belånad. Den svenska utvecklingen är också i en klart negativ trend, vilket innebär att fler och fler tidigare skuldfria hushåll har skuldsatt sitt boende. Fler har blivit mer skuldsatta trots stigande bostadspriser, vilket tydligt visar på att det inte finns något positivt med stigande bostadspriser.

Jag brukar påtala att det som räddade svensk ekonomi 2009 och kastade in oss i den sk Pippi Långstrumpekonomin var svenskarnas vilja att ta på sig skulder. Och utvecklingen är tydlig just 2009 - 2010, då vi kraftigt minskade vårt skuldfria ägande av bostäder från 12.9% till 2.8% på ett år. Skuldfria gick man ur huse och tog lån på sina hus under finanskrisen över hela brädet, gammal som ung, låg inkomst som hög inkomst, barnfamilj som barnlösa. Möjligen är det allra tydligast för de högre inkomsterna.

Det tar några minuter att skriva på ett lån, men det tar betydligt längre tid att betala av det. När räntorna var rekordlåga 2009 tog man lån på sin bostad, även om det ägdes skuldfritt. Antagligen kombinerades det med ROT-avdrag, vilket än mer visar på hur Sveriges ekonomi räddades med privat skuldsättning. Bostäderna användes som bankomater när räntorna var låga och

nu drömmer svenskarna om nya räntesänkningar så de kan besöka bankomaten en gång till."

Vidare kan det vara av intresse att titta på vilka länder som ligger i topp resp botten på den bild du hittat, var är kännetecknande och särskiljande för bostadsmarknad och finansmarknad i länder som Rumäninen, Litauen, Bulgarien m.fl jämfört med länder i andra änden i listan som Sverige, Schweitz, Holland m.fl

Du säger att du inte vill jämföra med de fattigaste länderna i Europa, att du vill besparas från att det är det ekonomiska läget, bostads- och finansmarknaden, lönenivåer och kostnadsnivåer i de fattigaste länderna som ger det läge de har .

Ändå...

så jämför du just detta...

vad ville du ha sagt med bilden du delar, utan referens och en text som förklarar bilden och dess kontext?

Vad menar du är skälet till den höga skuldsättningen? och vad menar du skulle kunna vara annorlunda i det system vi lever i som skulle göra skuldsättningen mindre?

Eller är det enbart ett missnöje med sakers tillstånd - och inte specifika sakers tillsånd - du uttrycker?

Padirac

Sat 27 Mar 2021 22:30

#15982

Digestive skrev 2021-03-27 20:39:40 följande:

Man kan hantera ekonomiska kriser på många vis och visst är privatpersoners stimulans ett verktyg i lådan. Den finansiella situationen för privatpersoner har dock sett snarlik ut väldigt länge här i Sverige - det vill säga att en rungande majoritet lever med ett finansiellt nettounderskott - medan hushållens skulder även har växt mer än inkomsterna sedan iallafall 1990-talet.

Hur är det av intresse? Handlar det om att vi antigen har det som vi har det idag eller så får vi det som dem (exempelvis Rumänien, Litauen, Bulgarien et cetera) så bespara mig.

Du tror inte att den ökade skuldkvoten delvis beror på de avregleringar som gjorts på finans/kreditmarknaden i Sverige i slutet av förra seklet, den svenska finanskrisen, växelkursen, ränteläget och ökada inkomster?

Vilka av dessa parametrar tror du kan förändras enkelt? Vilket annat system tänker du skulle ha ändrat på detta eller kan nu ändra på detta

Digestive skrev 2021-03-27 20:17:11 följande:

Att kalla någonting för tradition är inte riktigt träffande när det inte finns några alternativ inom samma samhällssystem.

För att det stämmer, KillBill, därför påstår jag det. Att resonera som om att vi kan vara EU:s mest skuldtyngda befolkning och samtidigt vara en befolkning som äger relativt mycket är minst sagt tom retorik - hur du än bäddar ner saken så lever över 90% av Sveriges befolkning med ett finansiellt nettounderskott.

Du hänvisade till den här begreppssfären i ett tidigare sammanhang men du vet alltså inte vad begreppet nettounderskott innebär i praktik? Det innebär att du är skyldig mer än vad du har, KillBill, varför du omöjligen kan äga någonting överhuvudtaget med ett finansiellt nettounderskott.

Att vi har samhällssystem som kräver en sådan ordning av oss - av oss som i en faktisk traditionell bemärkelse också göder samma samhällssystem bortom rimliga proportioner - innebär inte att konsekvenserna av den här kompotten inte existerar...

...utan konsekvenserna på sin höjd har normaliserats.

Varför ska vi ha ett samhällssystem där bara den rikaste tiondelen av oss har råd att äga medan resterande 90% lever i ett finansiellt nettounderskott?

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:503560/FULLTEXT01.pdf

"Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete inom samhällsbyggnad, grundnivå (15 hp) Bygg- och fastighetsekonomi Nr 88 Kreditmarknadens avreglering - En förklaring till fastighetsprisökningen?"

"Avregleringen av kreditmarknaden inleddes redan på 1970-talet, men det är främst på 1980- talet som de viktigaste avregleringarna gjordes. Då syftas det på avregleringen av utlåningsränta och avregleringen utlåningstaket. Dessa avregleringar utlöste en kraftig utlåningsexpansion till företag och privatpersoner. Utvecklingen ledde till en finansiell kris i Sverige på 1990-talet med kraftigt prisfall på fastigheter och inflation. Riksbanken gjorde sitt bästa för att skydda växelkursen med diverse räntehöjningar. 1992 blev det en övergång från fast växelkurs till rörlig växelkurs. Detta hjälpte till att stimulera Sveriges ekonomi i positiv riktning och i och med den rörliga växelkursen så kunde riksbanken föra en effektivare penningpolitik med en så kallad reporänta. I detta arbete kommer vi att undersöka om kreditmarknadens avreglering har påverkat fastighetspriserna och för att få svar på detta vill vi undersöka om det finns något samband med den ökade utlåningen som skapades efter avregleringarna. Från 1985 steg det svenska folkets skuldkvot i takt med att det hade blivit lättare att få lån från banker och kreditinstitut. Dock så har räntekvoten sjunkit på grund av att räntorna har sjunkit. Fastighetspriserna har ökat i samband med kapitalökningen."

"När riksbanken sänkte reporäntan 1996 började de svenska hushållens skuldkvot att öka igen. Detta berodde på att det blivigt billigare att låna pengar, vilket ledde till att fler var villiga och hade råd att ta större lån. Intressant är att fastighetspriserna börjar öka i värde efter tre års oförändrad utveckling. Detta tyder på som nämnts tidigare att lägre räntor ger folk tillgång till större kapital, vilket ökar efterfrågan på fastigheter som trissar upp priserna. 2000-07 Mellan åren 2000-07 ökade Sveriges BNP med cirka 2-4 % per år29, vilket är mer än den genomsnittliga tillväxten i Europa. Sveriges ekonomi har sett god ut, vilket även diagram 2 tyder på. I diagram 4 ser man att villaräntorna har legat stadigt kring 5 procent med ett intervall på cirka 2 %. I diagram 3 kan man utläsa att skuldkvoten år 2000 har ökat från 100 % till ca 150 % fram till år 2007 samtidigt som räntekvoten har legat kvar vid 4 % under samma period. Detta tyder på att svenskarnas ekonomi förbättrades kraftigt under denna period, vilket även gav utslag på fastighetspriserna som steg med närmare 63 % realt (diagram 5).

2008-10 År 2008 bröt den ekonomiska krisen ut i USA och i övriga världen, vilket aldrig kom att drabba Sverige på samma sätt som internationellt. Skuldkvoten fortsatte öka hos hushållen. Sänkt reporänta för att dämpa den konjunkturnedgång, som uppstod på grund av den globala ekonomiska krisen, gjorde svenskarna mer köpbenägna då de kunde låna billigare till sina fastighetsköp. För att dämpa den ökade belåningen infördes den första oktober 2010 ett bolånetak30 i syfte att minska möjligheterna att använda bostaden som säkerhet för exempelvis bostadsköp. Begränsningen innebär att maximalt 85 % går att låna med sin bostad som säkerhet. Undersökningar har gjort gällande att taket har börjat få effekt på bomarknaden där de höga skuldsättningsgraderna har minskat och bankerna har blivit mer restriktiva vad det gäller att bevilja lån."

Digestive

Sat 27 Mar 2021 23:25

#15983

Padirac skrev 2021-03-27 22:15:53 följande:

Så har var det enligt Widleräng 2010 med skuldfritt ägande i Sverige

""Ser man dessutom till inkomstgrupperna så är det mer ovanligt att hushåll med högre löner äger ett skuldfritt boende, där endast 2.7% äger skuldfritt. Bland de lägre inkomsterna äger 3.7% sitt boende skuldfritt. Det är alltså vanligare att pryda sitt liv med lånta fjädrar om man har bättre inkomster. En möjlig förklaring kan bero på att det är vanligare att som pensionär ha ett skuldfritt boende, och pensionärer har lägre inkomster."

Padirac skrev 2021-03-27 18:53:11 följande:

Det var en fin bild du hittat. Här kommer lite text som hörde till bilden

Texten är skriven i kölvattnet av finanskrisen andra halvan av 00-talet.

cornucopia.cornubot.se/2012/05/lanta-fjadrar-...

"Inte bara är svenska privatpersoner som helhet väldigt skuldsatta med privata skulder på 82% av BNP, utan att äga sitt boende skuldfritt är också i botten när det gäller Sverige. Faktum är att svenskarna är sämst i hela EU och EES (Norge, Schweiz) på att äga sitt boende skuldfritt. Och dessutom är svenskar med högre inkomster ännu sämre, då de lever med lånta fjädrar."

"Ser man dessutom till inkomstgrupperna så är det mer ovanligt att hushåll med högre löner äger ett skuldfritt boende, där endast 2.7% äger skuldfritt. Bland de lägre inkomsterna äger 3.7% sitt boende skuldfritt. Det är alltså vanligare att pryda sitt liv med lånta fjädrar om man har bättre inkomster. En möjlig förklaring kan bero på att det är vanligare att som pensionär ha ett skuldfritt boende, och pensionärer har lägre inkomster.

I länder där bostadsbubblan kraschat äger betydligt fler sin bostad skuldfritt, t ex Irland (38.8%), Spanien (47.5%), Island (13.7%), Danmark (13.9%), Storbritannien (26%). Värt att notera är att detta inte är någon ny utveckling pga fyndköp på en kraschad bostadsmarknad. Dessa länders bostadsbubblor hade alltså betydligt lägre hävstång än den svenska bostadsmarknaden, som är betydligt mer belånad. Den svenska utvecklingen är också i en klart negativ trend, vilket innebär att fler och fler tidigare skuldfria hushåll har skuldsatt sitt boende. Fler har blivit mer skuldsatta trots stigande bostadspriser, vilket tydligt visar på att det inte finns något positivt med stigande bostadspriser.

Jag brukar påtala att det som räddade svensk ekonomi 2009 och kastade in oss i den sk Pippi Långstrumpekonomin var svenskarnas vilja att ta på sig skulder. Och utvecklingen är tydlig just 2009 - 2010, då vi kraftigt minskade vårt skuldfria ägande av bostäder från 12.9% till 2.8% på ett år. Skuldfria gick man ur huse och tog lån på sina hus under finanskrisen över hela brädet, gammal som ung, låg inkomst som hög inkomst, barnfamilj som barnlösa. Möjligen är det allra tydligast för de högre inkomsterna.

Det tar några minuter att skriva på ett lån, men det tar betydligt längre tid att betala av det. När räntorna var rekordlåga 2009 tog man lån på sin bostad, även om det ägdes skuldfritt. Antagligen kombinerades det med ROT-avdrag, vilket än mer visar på hur Sveriges ekonomi räddades med privat skuldsättning. Bostäderna användes som bankomater när räntorna var låga och

nu drömmer svenskarna om nya räntesänkningar så de kan besöka bankomaten en gång till."

Vidare kan det vara av intresse att titta på vilka länder som ligger i topp resp botten på den bild du hittat, var är kännetecknande och särskiljande för bostadsmarknad och finansmarknad i länder som Rumäninen, Litauen, Bulgarien m.fl jämfört med länder i andra änden i listan som Sverige, Schweitz, Holland m.fl

Du säger att du inte vill jämföra med de fattigaste länderna i Europa, att du vill besparas från att det är det ekonomiska läget, bostads- och finansmarknaden, lönenivåer och kostnadsnivåer i de fattigaste länderna som ger det läge de har .

Ändå...

så jämför du just detta...

vad ville du ha sagt med bilden du delar, utan referens och en text som förklarar bilden och dess kontext?

Vad menar du är skälet till den höga skuldsättningen? och vad menar du skulle kunna vara annorlunda i det system vi lever i som skulle göra skuldsättningen mindre?

Eller är det enbart ett missnöje med sakers tillstånd - och inte specifika sakers tillsånd - du uttrycker?

Nu är det inte enbart fattiga länder och Sverige som radas upp i bilden som jag har hänvisat till och jag tycker att vi iallafall kan börja med att konstatera det, innan du spinner vidare som om så vore fallet.

Sedan skrev jag att det inte finns någon mening med att jämföra Sverige med de fattigaste länderna i Europa och att man även kan tänka/bygga samhällen utanför boxen av de system som representeras av länderna i denna bild.

Skälen är låga löner och att majoriteten av vår köpkraft tillägnas staten (på ett eller annat vis). Därmed behöver privatpersoner låna till sig en tillräcklig köpkraft.

Inom de system som vi lever i så vore en nedbantad statsapparat ett medel, medan de skattelättnader som skulle uppstå tillägnas en bättre balans mellan privatpersonen och företaget/marknadens behov.

Padirac

Sat 27 Mar 2021 23:48

#15984

Digestive skrev 2021-03-27 23:25:41 följande:

Nu är det inte enbart fattiga länder och Sverige som radas upp i bilden som jag har hänvisat till och jag tycker att vi iallafall kan börja med att konstatera det, innan du spinner vidare som om så vore fallet.

Sedan skrev jag att det inte finns någon mening med att jämföra Sverige med de fattigaste länderna i Europa och att man även kan tänka/bygga samhällen utanför boxen av de system som representeras av länderna i denna bild.

Skälen är låga löner och att majoriteten av vår köpkraft tillägnas staten (på ett eller annat vis). Därmed behöver privatpersoner låna till sig en tillräcklig köpkraft.

Inom de system som vi lever i så vore en nedbantad statsapparat ett medel, medan de skattelättnader som skulle uppstå tillägnas en bättre balans mellan privatpersonen och företaget/marknadens behov.

Jag tror att du får lägga fram lite mer teoretrisk grund för att det skulle vara skattetrycket som ligger till grund för skuldsättningen - om du vill driva den linjen,

Det räcker lixom inte med att enbart ta två faktorer och påstå att dessa är kausalt kopplande till varandra. Men det är en spännande hypotes du lägger fram.

Du har fått lite material som pekar på att det är finans/kredit-marknadens avreglering tillsammans med ökade löner och ränteläget som driver upp skulderna för boende, men det är ju inte de enda skulderna som finns.

Hur mycket extra i plånboken tror du skulle behövas för medelinkomststagaren för att kunna betala ett radhus i en förort till de största städerna i Sverige? , På 10 år, 20 år eller det antal år du tänker att ett lån skulle betalas på, men du kanske tänker att det skulle betalas med cash?

Hur mycket extra i plånboken tror du skulle behövas för medelinkomsttagaren för att skulderna för konsumtionslån skulle försvinna?

Hur stora är skulderna kopplade till boende? till konsumtionslånen?

Är det skillnad på skuldsättningen för personer med olika boende i olika delar av landet? olika socioekonomiska grupper?

Med minskad statlig inkomst, vilka av statens gemensamma tjänster till medborgarna skulle läggas över till enskilda personers betalningsförmåga för att få tillgång till dessa tjänster? Hur skulle det påverka skuldsättning, hälsa, gemensam tillgång till dessa tjänster?

Skulle enskilda personers utgifter för nödvändiga tjänster - vad detta nu är - vara mindre eller skulle tillgång för varje enskild till nödvändiga tjänster vara beroende på möjligheten att betala för tjänsten genom försäkring eller kredit eller cash/saldo på lönekonto eller var man nu har sina pengar?

Digestive

Sat 27 Mar 2021 23:49

#15985

Padirac skrev 2021-03-27 22:30:21 följande:

Du tror inte att den ökade skuldkvoten delvis beror på de avregleringar som gjorts på finans/kreditmarknaden i Sverige i slutet av förra seklet, den svenska finanskrisen, växelkursen, ränteläget och ökada inkomster?

Vilka av dessa parametrar tror du kan förändras enkelt? Vilket annat system tänker du skulle ha ändrat på detta eller kan nu ändra på detta

Digestive skrev 2021-03-27 20:17:11 följande:

Att kalla någonting för tradition är inte riktigt träffande när det inte finns några alternativ inom samma samhällssystem.

För att det stämmer, KillBill, därför påstår jag det. Att resonera som om att vi kan vara EU:s mest skuldtyngda befolkning och samtidigt vara en befolkning som äger relativt mycket är minst sagt tom retorik - hur du än bäddar ner saken så lever över 90% av Sveriges befolkning med ett finansiellt nettounderskott.

Du hänvisade till den här begreppssfären i ett tidigare sammanhang men du vet alltså inte vad begreppet nettounderskott innebär i praktik? Det innebär att du är skyldig mer än vad du har, KillBill, varför du omöjligen kan äga någonting överhuvudtaget med ett finansiellt nettounderskott.

Att vi har samhällssystem som kräver en sådan ordning av oss - av oss som i en faktisk traditionell bemärkelse också göder samma samhällssystem bortom rimliga proportioner - innebär inte att konsekvenserna av den här kompotten inte existerar...

...utan konsekvenserna på sin höjd har normaliserats.

Varför ska vi ha ett samhällssystem där bara den rikaste tiondelen av oss har råd att äga medan resterande 90% lever i ett finansiellt nettounderskott?

www.diva-portal.org/smash/get/diva2:503560/FULLTEXT01.pdf

"Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete inom samhällsbyggnad, grundnivå (15 hp) Bygg- och fastighetsekonomi Nr 88 Kreditmarknadens avreglering - En förklaring till fastighetsprisökningen?"

"Avregleringen av kreditmarknaden inleddes redan på 1970-talet, men det är främst på 1980- talet som de viktigaste avregleringarna gjordes. Då syftas det på avregleringen av utlåningsränta och avregleringen utlåningstaket. Dessa avregleringar utlöste en kraftig utlåningsexpansion till företag och privatpersoner. Utvecklingen ledde till en finansiell kris i Sverige på 1990-talet med kraftigt prisfall på fastigheter och inflation. Riksbanken gjorde sitt bästa för att skydda växelkursen med diverse räntehöjningar. 1992 blev det en övergång från fast växelkurs till rörlig växelkurs. Detta hjälpte till att stimulera Sveriges ekonomi i positiv riktning och i och med den rörliga växelkursen så kunde riksbanken föra en effektivare penningpolitik med en så kallad reporänta. I detta arbete kommer vi att undersöka om kreditmarknadens avreglering har påverkat fastighetspriserna och för att få svar på detta vill vi undersöka om det finns något samband med den ökade utlåningen som skapades efter avregleringarna. Från 1985 steg det svenska folkets skuldkvot i takt med att det hade blivit lättare att få lån från banker och kreditinstitut. Dock så har räntekvoten sjunkit på grund av att räntorna har sjunkit. Fastighetspriserna har ökat i samband med kapitalökningen."

"När riksbanken sänkte reporäntan 1996 började de svenska hushållens skuldkvot att öka igen. Detta berodde på att det blivigt billigare att låna pengar, vilket ledde till att fler var villiga och hade råd att ta större lån. Intressant är att fastighetspriserna börjar öka i värde efter tre års oförändrad utveckling. Detta tyder på som nämnts tidigare att lägre räntor ger folk tillgång till större kapital, vilket ökar efterfrågan på fastigheter som trissar upp priserna. 2000-07 Mellan åren 2000-07 ökade Sveriges BNP med cirka 2-4 % per år29, vilket är mer än den genomsnittliga tillväxten i Europa. Sveriges ekonomi har sett god ut, vilket även diagram 2 tyder på. I diagram 4 ser man att villaräntorna har legat stadigt kring 5 procent med ett intervall på cirka 2 %. I diagram 3 kan man utläsa att skuldkvoten år 2000 har ökat från 100 % till ca 150 % fram till år 2007 samtidigt som räntekvoten har legat kvar vid 4 % under samma period. Detta tyder på att svenskarnas ekonomi förbättrades kraftigt under denna period, vilket även gav utslag på fastighetspriserna som steg med närmare 63 % realt (diagram 5).

2008-10 År 2008 bröt den ekonomiska krisen ut i USA och i övriga världen, vilket aldrig kom att drabba Sverige på samma sätt som internationellt. Skuldkvoten fortsatte öka hos hushållen. Sänkt reporänta för att dämpa den konjunkturnedgång, som uppstod på grund av den globala ekonomiska krisen, gjorde svenskarna mer köpbenägna då de kunde låna billigare till sina fastighetsköp. För att dämpa den ökade belåningen infördes den första oktober 2010 ett bolånetak30 i syfte att minska möjligheterna att använda bostaden som säkerhet för exempelvis bostadsköp. Begränsningen innebär att maximalt 85 % går att låna med sin bostad som säkerhet. Undersökningar har gjort gällande att taket har börjat få effekt på bomarknaden där de höga skuldsättningsgraderna har minskat och bankerna har blivit mer restriktiva vad det gäller att bevilja lån."

Absolut. Ens box vore dock helt sluten om man inte ser hur det svämmar över vid dammarna som vi har byggt. Utfallen följer helt enkelt de riktningar som vi har byggt samhället i och vid kriser så förstärks dessa (på både gott och ont, kan tilläggas).

Vilket annat system [...] kan nu ändra på detta?

Ett annat monetärt system vid sidan av det traditionella vore i min mening den enklaste vägen - som en säkerhet mot självdestruktiva system som bygger på skuld(/ränta) och inflation. Det bör dock kombineras med en större inhemsk marknad av de mest essentiella varor (exempelvis mat, bygg- och sjukmaterial för att nämna några).

Padirac

Sun 28 Mar 2021 00:51

#15986

Digestive skrev 2021-03-27 23:49:21 följande:

Absolut. Ens box vore dock helt sluten om man inte ser hur det svämmar över vid dammarna som vi har byggt. Utfallen följer helt enkelt de riktningar som vi har byggt samhället i och vid kriser så förstärks dessa (på både gott och ont, kan tilläggas).

Vilket annat system [...] kan nu ändra på detta?

Ett annat monetärt system vid sidan av det traditionella vore i min mening den enklaste vägen - som en säkerhet mot självdestruktiva system som bygger på skuld(/ränta) och inflation. Det bör dock kombineras med en större inhemsk marknad av de mest essentiella varor (exempelvis mat, bygg- och sjukmaterial för att nämna några).

Ja, det är väl säkert att varje ekonomiskt system har fördelar och nackdelar, räntesystemet är inte utan förtjänst för samhällets utveckling av tjänster för befolkningen och säkerställande av tillgång till förnödenheter. Ett ekonomiskt system med fri prissättning och marknadsmekanismer kan snabbt få problem utan en liten inflation som balanserar marknaders upp och nedgång.

Jag tror inte att en inhemsk marknad för de mest nödvändiga varorna (nödvändiga för vad spelar nog ingen roll) direkt skulle påverka skuldkvoten hos befolkningen.

Jag tror inte heller att utrikeshandel per se driver upp skuldkvoten.

Padirac

Sun 28 Mar 2021 01:12

#15987

Digestive skrev 2021-03-27 23:49:21 följande:

Absolut. Ens box vore dock helt sluten om man inte ser hur det svämmar över vid dammarna som vi har byggt. Utfallen följer helt enkelt de riktningar som vi har byggt samhället i och vid kriser så förstärks dessa (på både gott och ont, kan tilläggas).

Vilket annat system [...] kan nu ändra på detta?

Ett annat monetärt system vid sidan av det traditionella vore i min mening den enklaste vägen - som en säkerhet mot självdestruktiva system som bygger på skuld(/ränta) och inflation. Det bör dock kombineras med en större inhemsk marknad av de mest essentiella varor (exempelvis mat, bygg- och sjukmaterial för att nämna några).

Om top of my head kan jag jag bara nämna två ideologier som tar eller tog avstånd från ränta, för en av dessa byggde statsbildningen på självförsörjning - för att försäkra sig om nödvändiga resurser begagnade de sig av ockupation och folkmord.

Digestive

Sun 28 Mar 2021 01:13

#15988

Padirac skrev 2021-03-27 23:48:54 följande:

Jag tror att du får lägga fram lite mer teoretrisk grund för att det skulle vara skattetrycket som ligger till grund för skuldsättningen - om du vill driva den linjen,

Det räcker lixom inte med att enbart ta två faktorer och påstå att dessa är kausalt kopplande till varandra. Men det är en spännande hypotes du lägger fram.

Du har fått lite material som pekar på att det är finans/kredit-marknadens avreglering tillsammans med ökade löner och ränteläget som driver upp skulderna för boende, men det är ju inte de enda skulderna som finns.

Hur mycket extra i plånboken tror du skulle behövas för medelinkomststagaren för att kunna betala ett radhus i en förort till de största städerna i Sverige? , På 10 år, 20 år eller det antal år du tänker att ett lån skulle betalas på, men du kanske tänker att det skulle betalas med cash?

Hur mycket extra i plånboken tror du skulle behövas för medelinkomsttagaren för att skulderna för konsumtionslån skulle försvinna?

Hur stora är skulderna kopplade till boende? till konsumtionslånen?

Är det skillnad på skuldsättningen för personer med olika boende i olika delar av landet? olika socioekonomiska grupper?

Med minskad statlig inkomst, vilka av statens gemensamma tjänster till medborgarna skulle läggas över till enskilda personers betalningsförmåga för att få tillgång till dessa tjänster? Hur skulle det påverka skuldsättning, hälsa, gemensam tillgång till dessa tjänster?

Skulle enskilda personers utgifter för nödvändiga tjänster - vad detta nu är - vara mindre eller skulle tillgång för varje enskild till nödvändiga tjänster vara beroende på möjligheten att betala för tjänsten genom försäkring eller kredit eller cash/saldo på lönekonto eller var man nu har sina pengar?

Faktorn inflation kan väl också läggas till men annars så är det uppenbart att privatpersoners köpkraft minskas av skatt, punktskatter, moms med mera. Sedan så är följdfaktorer som användningen av överstående viktiga om inte viktigare än skatt, punktskatter, moms med mera per se.

Har ingen uppfattning eller känsla för hur mycket som skulle behövas i plånboken för att bättre på ägandet. Det är dock en bättre balans mellan privatperson och företag/marknadens behov som behövs.

Den socioekonomiska skillnaden är lika tydlig som extrem i Sverige - enbart en tiondel av befolkningen lever inte med ett finansiellt nettounderskott.

Har ingen uppfattning eller känsla för vilka tjänster som borde/inte borde tas över av den privata sektorn men att staten är en så stor arbetsgivare i Sverige är i sig olyckligt - med tanke på att både löneutvecklingen är sämre/tenderar att bli sämre ju fler löntagare den offentliga sektorn har och för att det är svårt att återkalla arbetstillfällen när de väl har etableras (då allt ifrån utbildningar som klarar sig sämre i den övriga arbetsmarknaden till projekt, myndigheter och annat som kan bli irrelevanta med tiden är fenomen som 1) kan hållas vid liv utan en sållande konkurrens och gärna hålls vid liv då 2) det givetvis innebär privata tragedier om de inte hålls vid liv). En stat bör vara extremt försiktig - som i återhållsam - med sin roll som arbetsgivare då onödigheter och överflöd slår dubbelt (både för dem som betalar för onödigheter och överflöd och för dem som har onödiga och överflödiga arbetsuppgifter).

Det där är något av ett hårklyveri jämfört med hur jag närmar mig ämnet men kärnuppdrag som säkerhet, infrastruktur och vård bör vara det primära fokuset för staten att subventionera - helt eller delvis - åt sin befolkning. Möjligtvis fler saker men det känns överlag onödigt att spåna i det här när vi i praktiken har problem med bara dessa punkter. Ah, krisberedskap vore väl något mer därtill.

Ett annat statligt uppdrag som det sällan pratas om är att vidare kontrollera kvalitén på den privata marknaden. Dock aldrig utifrån ideologiska riktmål utan med just kärnuppdrag som riktmål (varav säkerhet kanske är det mest uppenbara).

Padirac

Sun 28 Mar 2021 01:30

#15989

Digestive skrev 2021-03-28 01:13:10 följande:

Faktorn inflation kan väl också läggas till men annars så är det uppenbart att privatpersoners köpkraft minskas av skatt, punktskatter, moms med mera. Sedan så är följdfaktorer som användningen av överstående viktiga om inte viktigare än skatt, punktskatter, moms med mera per se.

Har ingen uppfattning eller känsla för hur mycket som skulle behövas i plånboken för att bättre på ägandet. Det är dock en bättre balans mellan privatperson och företag/marknadens behov som behövs.

Den socioekonomiska skillnaden är lika tydlig som extrem i Sverige - enbart en tiondel av befolkningen lever inte med ett finansiellt nettounderskott.

Har ingen uppfattning eller känsla för vilka tjänster som borde/inte borde tas över av den privata sektorn men att staten är en så stor arbetsgivare i Sverige är i sig olyckligt - med tanke på att både löneutvecklingen är sämre/tenderar att bli sämre ju fler löntagare den offentliga sektorn har och för att det är svårt att återkalla arbetstillfällen när de väl har etableras (då allt ifrån utbildningar som klarar sig sämre i den övriga arbetsmarknaden till projekt, myndigheter och annat som kan bli irrelevanta med tiden är fenomen som 1) kan hållas vid liv utan en sållande konkurrens och gärna hålls vid liv då 2) det givetvis innebär privata tragedier om de inte hålls vid liv). En stat bör vara extremt försiktig - som i återhållsam - med sin roll som arbetsgivare då onödigheter och överflöd slår dubbelt (både för dem som betalar för onödigheter och överflöd och för dem som har onödiga och överflödiga arbetsuppgifter).

Det där är något av ett hårklyveri jämfört med hur jag närmar mig ämnet men kärnuppdrag som säkerhet, infrastruktur och vård bör vara det primära fokuset för staten att subventionera - helt eller delvis - åt sin befolkning. Möjligtvis fler saker men det känns överlag onödigt att spåna i det här när vi i praktiken har problem med bara dessa punkter. Ah, krisberedskap vore väl något mer därtill.

Ett annat statligt uppdrag som det sällan pratas om är att vidare kontrollera kvalitén på den privata marknaden. Dock aldrig utifrån ideologiska riktmål utan med just kärnuppdrag som riktmål (varav säkerhet kanske är det mest uppenbara).

SCB anger prisökningen på bostäder som det som driver på skuldsättningen i Sverige

https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2020/svenskar-har-nast-mest-skulder/

Danskarna har dock större skulder..

https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2020/svenskar-har-nast-mest-skulder/

"Hushållens lån per capita

Beräknat i euro per den sista december 2019, lån i monetära finansinstitut (MFI).

Källa: Europeiska centralbanken och Macrobond

Av de jämförda europeiska länderna, där bland annat Europas största ekonomier och några grannländer ingår, har danska hushåll högst skuldsättning per capita.

I slutet av 2019 låg den svenska skulden på knappt 39 000 euro per invånare. Det motsvarar ungefär 427 000 svenska kronor. Samma siffra för Danmark är ungefär 620 000 svenska kronor, alltså nästan 200 000 kronor mer per capita.

Nederländerna på tredje plats

Efter Danmark och Sverige ligger Nederländerna på tredje plats i störst lån per capita. Gemensamt för Danmark och Nederländerna är att bostadspriserna steg kraftigt under 2000-talets första decennium. Det här resulterade i kraftiga prisfall åren runt finanskrisen 2008. I sviterna av finanskrisen föll bostadspriserna kraftigt även i Spanien, mycket på grund av att ett intensivt byggande hade skapat ett stort utbud av nyproducerade bostäder. Spanska hushåll har däremot inte ett särskilt högt låntagande per capita jämfört med övriga europeiska länder.

Demografiska faktorer viktiga

Det finns några viktiga faktorer att ha i åtanke när man jämför låntagande per capita. Demografiska aspekter som till exempel befolkningens sammansättning är en sådan.

Skulderna är generellt sett mindre om en stor andel av befolkningen är väldigt unga (barn) eller gamla (pensionärer). Det beror på att de har ett lägre låntagande än exempelvis 35-åringar, som hör till de mest skuldsatta.

Hushåll i länder med en stor andel hyresbostäder är också normalt sett mindre skuldsatta, därför att bostadslånen utgör en så pass hög andel av de totala lånen

Prisökning på bostadsmarknaden driver på låntagandet

Sedan finanskrisen 2008 har Sveriges befolkning vuxit med ungefär en miljon personer. Om de totala lånen hade varit konstanta år efter år så hade lånen per capita sjunkit till följd av befolkningstillväxten. Men nu har de alltså ökat, vilket innebär att lånen har vuxit snabbare än befolkningen.

Den snabba skuldökningen i Sverige hänger till stor del ihop med prisökningen på bostadsmarknaden. I Danmark syns inte samma uppåtgående trend. Där har istället låntagandet per capita legat relativt konstant sedan finanskrisen."

Har du förtroende för regeringen?

INNEHÅLL