• Padirac

    Har du förtroende för regeringen?

    Digestive skrev 2021-03-28 01:13:10 följande:
    Faktorn inflation kan väl också läggas till men annars så är det uppenbart att privatpersoners köpkraft minskas av skatt, punktskatter, moms med mera. Sedan så är följdfaktorer som användningen av överstående viktiga om inte viktigare än skatt, punktskatter, moms med mera per se.

    Har ingen uppfattning eller känsla för hur mycket som skulle behövas i plånboken för att bättre på ägandet. Det är dock en bättre balans mellan privatperson och företag/marknadens behov som behövs.

    Den socioekonomiska skillnaden är lika tydlig som extrem i Sverige - enbart en tiondel av befolkningen lever inte med ett finansiellt nettounderskott.

    Har ingen uppfattning eller känsla för vilka tjänster som borde/inte borde tas över av den privata sektorn men att staten är en så stor arbetsgivare i Sverige är i sig olyckligt - med tanke på att både löneutvecklingen är sämre/tenderar att bli sämre ju fler löntagare den offentliga sektorn har och för att det är svårt att återkalla arbetstillfällen när de väl har etableras (då allt ifrån utbildningar som klarar sig sämre i den övriga arbetsmarknaden till projekt, myndigheter och annat som kan bli irrelevanta med tiden är fenomen som 1) kan hållas vid liv utan en sållande konkurrens och gärna hålls vid liv då 2) det givetvis innebär privata tragedier om de inte hålls vid liv). En stat bör vara extremt försiktig - som i återhållsam - med sin roll som arbetsgivare då onödigheter och överflöd slår dubbelt (både för dem som betalar för onödigheter och överflöd och för dem som har onödiga och överflödiga arbetsuppgifter).

    Det där är något av ett hårklyveri jämfört med hur jag närmar mig ämnet men kärnuppdrag som säkerhet, infrastruktur och vård bör vara det primära fokuset för staten att subventionera - helt eller delvis - åt sin befolkning. Möjligtvis fler saker men det känns överlag onödigt att spåna i det här när vi i praktiken har problem med bara dessa punkter. Ah, krisberedskap vore väl något mer därtill.

    Ett annat statligt uppdrag som det sällan pratas om är att vidare kontrollera kvalitén på den privata marknaden. Dock aldrig utifrån ideologiska riktmål utan med just kärnuppdrag som riktmål (varav säkerhet kanske är det mest uppenbara).
    Om det inte går att säga hur mycket extra direkt i plånboken från ej uttagen skatt som skulle minska skuldsättningen ... så är det rimligt att tro att det inte heller går att använda den höga skattekvoten som en orsak till den höga skuldkvoten.    

    SCB och andra anger bostadspriserna som huvudskäl till skuldsättningen -hur menar du att skatteuttaget påverkar priserna på bostäder? Eller menar du någonting annat?
  • Digestive
    Padirac skrev 2021-03-28 00:51:30 följande:
    Ja, det är väl säkert att varje ekonomiskt system har fördelar och nackdelar, räntesystemet är inte utan förtjänst för samhällets utveckling av tjänster för befolkningen och säkerställande av tillgång till förnödenheter.  Ett ekonomiskt system med fri prissättning och marknadsmekanismer kan snabbt få problem utan en liten inflation som balanserar marknaders upp och nedgång.

    Jag tror inte att en inhemsk marknad för de mest nödvändiga varorna (nödvändiga för vad spelar nog ingen roll) direkt skulle påverka skuldkvoten hos befolkningen.

    Jag tror inte heller att utrikeshandel per se driver upp skuldkvoten.
    Menar inte ekonomiska system utan monetära diton. Monetära system som bygger på skuld(/ränta) och inflation tar - varför inte införskaffa ett monetärt system som ger?

    Vårt aktuella monetära system är vad som gör att mänskliga egenskaper som girighet och ambition (alltså både negativa och positiva egenskaper) kan få så stora negativa konsekvenser för en andra part. För att en part ska få mer måste det tas ännu mer från en andra part - så ser macro ut i ett monetärt system som tar.

    En sådan inhemsk marknad behövs för att göra ett monetärt system som ger så säkert och effektivt som möjligt för befolkningen. Det hade alltså inte med en skuldkvot att göra, för att förtydliga.
    Padirac skrev 2021-03-28 01:12:32 följande:
    Om top of my head kan jag jag bara nämna två ideologier som tar eller tog avstånd från ränta,  för en av dessa byggde statsbildningen på självförsörjning - för att försäkra sig om nödvändiga resurser begagnade de sig av ockupation och folkmord.

    Död
    ...? Det här är en fråga om teknik, inte ideologi. Decentraliserade finanssystem med protokoll som exempelvis Bitcoin och dito plattformar som exempelvis Ethereum behöver inte ens en mänsklig tanke för att fungera efter sjösättning.
  • Digestive
    Padirac skrev 2021-03-28 01:30:00 följande:
    SCB anger prisökningen på bostäder som det som driver på skuldsättningen i Sverige

    www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2020/svenskar-har-nast-mest-skulder/

    Danskarna har dock större skulder..

    www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2020/svenskar-har-nast-mest-skulder/

    "Hushållens lån per capita
     

    Beräknat i euro per den sista december 2019, lån i monetära finansinstitut (MFI).


    Källa: Europeiska centralbanken och Macrobond


     

    Av de jämförda europeiska länderna, där bland annat Europas största ekonomier och några grannländer ingår, har danska hushåll högst skuldsättning per capita.


     

    I slutet av 2019 låg den svenska skulden på knappt 39 000 euro per invånare. Det motsvarar ungefär 427 000 svenska kronor. Samma siffra för Danmark är ungefär 620 000 svenska kronor, alltså nästan 200 000 kronor mer per capita.


      Nederländerna på tredje plats  

    Efter Danmark och Sverige ligger  Nederländerna på tredje plats i störst lån per capita. Gemensamt för Danmark och Nederländerna är att bostadspriserna steg kraftigt under 2000-talets första decennium. Det här resulterade i kraftiga prisfall åren runt finanskrisen 2008. I sviterna av finanskrisen föll bostadspriserna kraftigt även i Spanien, mycket på grund av att ett intensivt byggande hade skapat ett stort utbud av nyproducerade bostäder. Spanska hushåll har däremot inte ett särskilt högt låntagande per capita jämfört med övriga europeiska länder.


      Demografiska faktorer viktiga  

    Det finns några viktiga faktorer att ha i åtanke när man jämför låntagande per capita. Demografiska aspekter som till exempel befolkningens sammansättning är en sådan.


     

    Skulderna är generellt sett mindre om en stor andel av befolkningen är väldigt unga (barn) eller gamla (pensionärer). Det beror på att de har ett lägre låntagande än exempelvis 35-åringar, som hör till de mest skuldsatta.


     

    Hushåll i länder med en stor andel hyresbostäder är också normalt sett mindre skuldsatta, därför att bostadslånen utgör en så pass hög andel av de totala lånen


      Prisökning på bostadsmarknaden driver på låntagandet  

    Sedan finanskrisen 2008 har Sveriges befolkning vuxit med ungefär en miljon personer. Om de totala lånen hade varit konstanta år efter år så hade lånen per capita sjunkit till följd av befolkningstillväxten. Men nu har de alltså ökat, vilket innebär att lånen har vuxit snabbare än befolkningen.


     

    Den snabba skuldökningen i Sverige hänger till stor del ihop med prisökningen på bostadsmarknaden. I Danmark syns inte samma uppåtgående trend. Där har istället låntagandet per capita legat relativt konstant sedan finanskrisen."


    Självklart påverkar bostadsmarknaden privatpersoners skuldsättning precis som det övriga som har nämnts. Det här är inte ett universellt undantag där balans mellan olika faktorer inte skulle vara det optimala, varför balans är vad som efterfrågas.

    Ser du en balans i befolkningen när mer än 90% av oss ligger på ett finansiellt nettounderskott?

    Ser du en balans mellan stat och befolkning när staten i sammanhanget har ett växande nettoöverskott som just nu ligger på ~1250 miljarder?
  • Digestive
    Padirac skrev 2021-03-28 01:36:43 följande:
    Om det inte går att säga hur mycket extra direkt i plånboken från ej uttagen skatt som skulle minska skuldsättningen ... så är det rimligt att tro att det inte heller går att använda den höga skattekvoten som en orsak till den höga skuldkvoten.    
    Som det står så är det jag - alltså personligen - som inte har någon uppfattning eller känsla för sådana siffror.
  • Padirac
    Digestive skrev 2021-03-28 03:04:23 följande:
    Självklart påverkar bostadsmarknaden privatpersoners skuldsättning precis som det övriga som har nämnts. Det här är inte ett universellt undantag där balans mellan olika faktorer inte skulle vara det optimala, varför balans är vad som efterfrågas.

    Ser du en balans i befolkningen när mer än 90% av oss ligger på ett finansiellt nettounderskott?

    Ser du en balans mellan stat och befolkning när staten i sammanhanget har ett växande nettoöverskott som just nu ligger på ~1250 miljarder?
    så ju mer folks skulder stiger pga konsumtionslån och höjda bostadspriser desto lägre skatt ska betalas?

    Skuldkvot är en sak och skatteuttag är en annan sak som jag ser det. Håll isär, det blir annars en del märkliga resonemang som du ser ovan.

    Statens budget går ibland plus och ibland minus i fråga om utgifter och intäkter. Finns det någon stat som inte lånar pengar? Om större åtaganden ska finansieras kan det behövas pengar i kassan, tex för att hjälpa företag och privatpersoner och hela samhället vid en pandemi.

    Vid dåliga tider är alla kommunister och ska ha 'sin' del av statens pengar. Lån? Räntor? Amorteringar?..
  • Padirac
    Digestive skrev 2021-03-28 01:42:44 följande:

    Menar inte ekonomiska system utan monetära diton. Monetära system som bygger på skuld(/ränta) och inflation tar - varför inte införskaffa ett monetärt system som ger?

    Vårt aktuella monetära system är vad som gör att mänskliga egenskaper som girighet och ambition (alltså både negativa och positiva egenskaper) kan få så stora negativa konsekvenser för en andra part. För att en part ska få mer måste det tas ännu mer från en andra part - så ser macro ut i ett monetärt system som tar.

    En sådan inhemsk marknad behövs för att göra ett monetärt system som ger så säkert och effektivt som möjligt för befolkningen. Det hade alltså inte med en skuldkvot att göra, för att förtydliga....? Det här är en fråga om teknik, inte ideologi. Decentraliserade finanssystem med protokoll som exempelvis Bitcoin och dito plattformar som exempelvis Ethereum behöver inte ens en mänsklig tanke för att fungera efter sjösättning.


    Jag vet inget tekniskt system som inte kräver såväl mänsklig tanke som insats för att fungera. Plattformen för kryptovalutor är inte någon perpetuum mobile.

    Hur menar du att kryptovalutorna skulle kunna minska skuldsättning och prisökningar, dvs räntor och inflation? Girighet och ambition försvinner inte med byte av bank och finanssektorn mot system med kryptovalutor.
  • Digestive
    Padirac skrev 2021-03-28 03:30:57 följande:
    så ju mer folks skulder stiger pga konsumtionslån och höjda bostadspriser desto lägre skatt ska betalas?

    Skuldkvot är en sak och skatteuttag är en annan sak som jag ser det. Håll isär, det blir annars en del märkliga resonemang som du ser ovan.

    Statens budget går ibland plus och ibland minus i fråga om utgifter och intäkter. Finns det någon stat som inte lånar pengar? Om större åtaganden ska finansieras kan det behövas pengar i kassan, tex för att hjälpa företag och privatpersoner och hela samhället vid en pandemi.

    Vid dåliga tider är alla kommunister och ska ha 'sin' del av statens pengar. Lån? Räntor? Amorteringar?..
    Ja, ett system som kan anpassa sig efter rådande förhållanden är såklart ett bättre system än motsatsen.

    Att låna pengar som stat är ett givet förhållande.
    Padirac skrev 2021-03-28 03:37:15 följande:
    Jag vet inget tekniskt system som inte kräver såväl mänsklig tanke som insats för att fungera. Plattformen för kryptovalutor är inte någon perpetuum mobile.

    Hur menar du att kryptovalutorna skulle kunna minska skuldsättning och prisökningar, dvs räntor och inflation? Girighet och ambition försvinner inte med byte av bank och finanssektorn mot system med kryptovalutor.
    När en decentraliserad kryptovaluta (som Bitcoin med flera) väl är kodad och sjösatt så är den därefter opåverkbar. Ett decentraliserat finanssystem är så kallat trustless - omöjligt att manipulera. Alla kryptovalutor är dock inte decentraliserade, kan tilläggas.

    Insatser har jag inte nämnt men de är minimala även i ett relativt klumpigt exempel som Bitcoin (där datorer löser gigantiska ekvationer mot blockkedjan för att verifiera transaktioner, så kallad mining som då belönas med Bitcoin).

    Ett protokoll som Bitcoin har två egenskaper som gör att ett monetärt system skulle grundas i deflation istället för inflation: 1) en ändlig tillgång - det kommer aldrig någonsin att finnas fler än 21 miljoner Bitcoins - samt/därför att 2) chansen att mina Bitcoin halveras vart fjärde år. Med andra ord så ökar Bitcoin hela tiden i värde så länge som det finns en efterfråga.

    Självklart har kryptovalutor ingen påverkan på mänskliga egenskaper. Ett protokoll som Bitcoin - alltså kryptovalutor med egenskaperna ovan - minimerar dock skadorna som kan bli konsekvensen av människors girighet/ambitioner.

    Stjäl någon/köper någon upp 99% av alla Bitcoins som existerar så skulle Bitcoins värde öka explosionsartat. Det vill säga att resterande 1% av Bitcoins skulle få en explosionsartat högre köpkraft. Supply and demand.

    Blockkedjor är en revolutionerande teknologi så att föreställa sig en värld/ett samhälle som har implementerat denna teknologi samt utforskat dess potential, är bortom dagens förståelse.
  • KillBill
    Digestive skrev 2021-03-27 20:17:11 följande:
    Att kalla någonting för tradition är inte riktigt träffande när det inte finns några alternativ inom samma samhällssystem.

    För att det stämmer, KillBill, därför påstår jag det. Att resonera som om att vi kan vara EU:s mest skuldtyngda befolkning och samtidigt vara en befolkning som äger relativt mycket är minst sagt tom retorik - hur du än bäddar ner saken så lever över 90% av Sveriges befolkning med ett finansiellt nettounderskott.

    Du hänvisade till den här begreppssfären i ett tidigare sammanhang men du vet alltså inte vad begreppet nettounderskott innebär i praktik? Det innebär att du är skyldig mer än vad du har, KillBill, varför du omöjligen kan äga någonting överhuvudtaget med ett finansiellt nettounderskott.

    Att vi har samhällssystem som kräver en sådan ordning av oss - av oss som i en faktisk traditionell bemärkelse också göder samma samhällssystem bortom rimliga proportioner - innebär inte att konsekvenserna av den här kompotten inte existerar...

    ...utan konsekvenserna på sin höjd har normaliserats.

    Varför ska vi ha ett samhällssystem där bara den rikaste tiondelen av oss har råd att äga medan resterande 90% lever i ett finansiellt nettounderskott?

    Vad är det för nettounderskott som du pratar om? Svenska folkets tillgångar är större än skulderna så länka gärna till din källa för detta påstående.


    Tino Sanandaji: SD är ett gäng skånsk trash med låg IQ!
  • Digestive
    KillBill skrev 2021-03-28 08:46:02 följande:

    Vad är det för nettounderskott som du pratar om? Svenska folkets tillgångar är större än skulderna så länka gärna till din källa för detta påstående.


    En källa med snarlika uppgifter (längst ner på sidan):
    https://ekonomihandboken.se/rika-och-fattiga-i-sverige/hur-rik-ar-varje-svensk/

    "Åtta av tio svenskar hade ingen finansiell förmögenhet alls. Den översta tiondelen har nästan allt! Alla verkliga rikedomar, mätt som pengar, är därför samlade hos en tiondel av svenska folket.


    Vad betyder det? Jo, att 90% av svenska folket inte får någon del alls av hur förmögenheterna växer. De får ingen avkastning, de tjänar inget på aktier eller obligationer. Deras egna skulder är dessutom större än deras förmögenheter."

  • KillBill
    Digestive skrev 2021-03-28 09:28:27 följande:
    En källa med snarlika uppgifter (längst ner på sidan):
    https://ekonomihandboken.se/rika-och-fattiga-i-sverige/hur-rik-ar-varje-svensk/

    "Åtta av tio svenskar hade ingen finansiell förmögenhet alls. Den översta tiondelen har nästan allt! Alla verkliga rikedomar, mätt som pengar, är därför samlade hos en tiondel av svenska folket.


    Vad betyder det? Jo, att 90% av svenska folket inte får någon del alls av hur förmögenheterna växer. De får ingen avkastning, de tjänar inget på aktier eller obligationer. Deras egna skulder är dessutom större än deras förmögenheter."


    Din källa är ETC. Min källa är en rapport från finansinspektionen och den säger att ditt påstående om att svenska folket skulle ha ett nettounderskott är totalt fel. På sidan 3 så finner du bilden nedan. Notera grafen som visar att de likvida tillgångarna de senaste åren har ökat mer än skulderna.

    På sidan 6 kan du läsa att ca 30 % av Sverige äldre över 65 år 
    har mer än 600 000 i likvida tillgångar...


    https://www.fi.se/contentassets/d1254aa424dc4ccdbd21bcc01dff44db/fi-analys-28-hushalls-tillgangar.pdf

    Tino Sanandaji: SD är ett gäng skånsk trash med låg IQ!
Svar på tråden Har du förtroende för regeringen?