Kalla handen

Jag förstår men att visa sig intresserad och berätta det betyder inte att man ska lämna ut sig ...jag har också tråkiga saker men  fått lära mig om jag inte frågar så får jag inge svar , och om jag måste gissa så gör jag det svårare för mig själv , dvs göra det så enkelt för en själv oavsett om jag kanske skulle bli tolkad som en idiot, ja ok då .

Låter skönt att du kan vara rakt på sak och får det att fungera. Bra men så ser det inte ut för alla.

För mig handlar det nog inte så mycket om vad jag ska säga eller inte säga i det här läget utan om acceptans kontra förändring hos mig själv.

Nja med försiktighet givetvis men det är ju för att jag inte vill hamna i massa trassel osv. Fungerar inte alltid men då har ju jag iaf varit tydlig.

Där är väl säkert inget fel på dig ,men ja att man ibland kan göra det enkelt för sig tänker jag.

Det är alltid läskigt att lämna ut sig och våga visa intresse.
Men alternativet att missa något bra för att man fegade ur eller stänga dörren om sig helt och förbli ensam, är inte det ännu mer skrämmande?
Egentligen vad har man att förlora?
Det värsta som kan hända är att man får ett nej och det överlever man även om det kan göra ont.
Men hellre ont på en gång än att leva i osäkerhet.

Får säkert ett ja genom att bara fråga personen tror jag .....

Det tror jag med,sen får de utgå därifrån,jag tror det kommer blir bra.

Ingen aning känner dom inte så vet ej .

Låter som du behöver en kram,så här kommer en stor bamsekram: KRAAM :D

Uppgiven, vad jag känner igen mig. Brottas dagligen med liknande tankar som du har. Har också en person som jag blir så glad av. Vi har inte en historia ihop men korta frekvenser där hjärtat hoppat av glädje och mellan frekvenserna då hjärtat värker. Har utbytt ett fåtal gånger vad vi känt då. Sanningen är att jag fortfarande känner så, men vågar inte berätta det får honom. Det har varit en ganska lång tid och jag kan inte släppa honom. Har försökt att konversera på en vänskapsnivå men jag är rädd för att det ska lysa igenom vad jag egentligen känner. Ibland vill jag tro att han också försöker, men jag är osäker. Många gånger har jag verkligen bestämt mig att fråga, men varje gång backar jag. Men jag kan inte glömma honom.