• 999
    Äldre 4 jun 18:21
    455492 visningar
    2459 svar
    2459
    455492

    Avsaknad av spermier

    igår fick min man och jag besked på hans spermaprov, på vårt första utredningssamtal. Visade sig att det hittats 0 spermier i hans sädesvätska! Känns som att vi har hamnat i en mardröm som vi inte lyckas vakna upp ur... 
    Nu vill jag höra om det finns fler som fått det beskedet och vad som hände sen? Hur gick det? 

    Min man fick lämna blodprov igår för att se om orsaken är pga. kromosomfel eller hormoner samt så kände läkaren på hans pung och konstaterade att den är något mindre än "normalt". 

    Kan ni som varit eller är med om detta dela med er? Jag behöver känna att vi inte är ensamma i hela världen om detta! Även om jag såklart inte önskar någon denna mardröm! 

  • Svar på tråden Avsaknad av spermier
  • Ons 18 apr 2018 18:38
    Nervernautanpå skrev 2018-04-18 18:10:07 följande:

    2014 gjorde vi tre försök i danmark och nu har vi gjort ett försök i sverige. Har inte fått nån behandling inför inseminering nån gång då dom ansett att förutsättningarna varit tillräckligt bra. Det försöket vi gjorde nu i mars så fick jag en ägglossningsspruta pga att min ägglossning skulle komma mitt i påsken annars, och därmed fick jag ta lutinus två gånger om dagen fram till gravtest. Ringde i måndags och berättade att testet var negativt men sen har jag inte hört nåt. Sköterskan sa bara att jag skulle ringa nästa gång det är ägglossning så gör vi ett nytt försök. Hade ju gärna pratat med läkaren innan för att veta om vi ska göra nåt annorlunda den här gången. Jag vet inte ens vad aöternativen är. Är mest tom just nu faktiskt...


    Ok 4 totalt. Är du skeptisk inför ivf? Jag förstår att det är tungt just nu men det är många som inte blir gravida via insemination eller blir det efter fler försök. Vi har bestämt oss för max 6 inseminationer innan IVF.
  • Ons 18 apr 2018 22:59
    askyfullofstars skrev 2018-04-18 18:38:49 följande:

    Ok 4 totalt. Är du skeptisk inför ivf? Jag förstår att det är tungt just nu men det är många som inte blir gravida via insemination eller blir det efter fler försök. Vi har bestämt oss för max 6 inseminationer innan IVF.


    Jag är inte skeptiskt inför det i sig. Jag hade gärna gjort det direkt egentligen. Men jag är helt livrädd för alla sprutor och äggplock och insättning och allt vad det innebär. Vet på riktigt inte om jag fixar det. Hur känner du inför det?
  • Tor 19 apr 2018 09:22
    Nervernautanpå skrev 2018-04-18 22:59:23 följande:

    Jag är inte skeptiskt inför det i sig. Jag hade gärna gjort det direkt egentligen. Men jag är helt livrädd för alla sprutor och äggplock och insättning och allt vad det innebär. Vet på riktigt inte om jag fixar det. Hur känner du inför det?


    Vi gjorde IVF, gjorde ingen insemination innan var rädd att bli besviken. Ville öka chansen till barn. Hade dock sån ångest inför sprutor och äggplock, som yngre svimmade jag efter sprutor. Första kvällarna var tuffa men med en målbild klar kom jag över det, min man tog sprutorna på mig och jag tittade aldrig på dem. Är inte ett dugg rädd för sprutor idag, dessutom tas det mycket provet när man är gravid, så tyvärr måste man vänja sig. Äggplocket var inte heller så hemskt som jag föreställde mig, var bedövad och fick morfinpuffar om jag kände något. Idag är vi föräldrar till en tvååring, jag trotsade mina rädslor och det gick vägen. Förstår dina rädslor, men har nog börjat resonera som så att rädslorna inte får hindra eller stoppa mig att leva mitt liv och uppnå det jag vill. Lycka till!
  • Tor 19 apr 2018 09:46
    odie skrev 2018-04-19 09:22:53 följande:

    Vi gjorde IVF, gjorde ingen insemination innan var rädd att bli besviken. Ville öka chansen till barn. Hade dock sån ångest inför sprutor och äggplock, som yngre svimmade jag efter sprutor. Första kvällarna var tuffa men med en målbild klar kom jag över det, min man tog sprutorna på mig och jag tittade aldrig på dem. Är inte ett dugg rädd för sprutor idag, dessutom tas det mycket provet när man är gravid, så tyvärr måste man vänja sig. Äggplocket var inte heller så hemskt som jag föreställde mig, var bedövad och fick morfinpuffar om jag kände något. Idag är vi föräldrar till en tvååring, jag trotsade mina rädslor och det gick vägen. Förstår dina rädslor, men har nog börjat resonera som så att rädslorna inte får hindra eller stoppa mig att leva mitt liv och uppnå det jag vill. Lycka till!


    Tack! Jag förstår hur du menar. Men just det här med att ta sprutorna hemma kommer i princip bli omöjligt. Jag vet hur jag är. Och jag förstår verkligen att om jag blir gravid så kommer der bli prover då också. Men där är inte jag än. Jag kan inte ens se framför mig att det kommer att hända. Och då kommer jag inte behöva göra det hemma själv heller.

    Vad roligt att det gick vägen för er i alla fall!
  • Tis 24 apr 2018 23:45

    Ni som beställt spermier från bank till klinik - beställde ni i samband med inseminationen? Svårt att peka ut exakt när inseminationen kommer att ske. Går det att förvara annars? Och vad levererade ni i - torris eller kväve?

  • Tor 26 apr 2018 11:56

    Då var det dags för insemination idag igen. Totalt vårat femte försök, men vårat andra på den här kliniken. Ägglossningstestet visade glad gubbe imorse. Är så spänd och nervös. Lika mycket varje gång. Pendlar mellan hopp och förtvivlan. Kan detta vara gången det funkar? Man vet ju inte. Vågar nästan inte hoppas....

  • Tor 26 apr 2018 14:19
    Nervernautanpå skrev 2018-04-26 11:56:54 följande:

    Då var det dags för insemination idag igen. Totalt vårat femte försök, men vårat andra på den här kliniken. Ägglossningstestet visade glad gubbe imorse. Är så spänd och nervös. Lika mycket varje gång. Pendlar mellan hopp och förtvivlan. Kan detta vara gången det funkar? Man vet ju inte. Vågar nästan inte hoppas....


    En fråga- varför insemineras du så tidigt? Är det inte dagen efter positivt som är den bästa tidpunkten? Det tar ju tid tills ägget släpper? Eller kör du med ultraljud?
  • Tor 26 apr 2018 15:59
    askyfullofstars skrev 2018-04-26 14:19:57 följande:

    En fråga- varför insemineras du så tidigt? Är det inte dagen efter positivt som är den bästa tidpunkten? Det tar ju tid tills ägget släpper? Eller kör du med ultraljud?


    Vi kollade med ultraljud också innan själva inseminationen. Och enligt läkaren såg allting optimalt ut. Så jag får lita på att dom vet vad dom gör.
  • Tis 1 maj 2018 18:32

    Hur går det för alla? Det är så lugnt här i gruppen. Nu har det ju varit helgdagar osv så det är kanske därför...

    Nyfiken bara hur det går

  • Tis 1 maj 2018 21:06
    Nervernautanpå skrev 2018-05-01 18:32:06 följande:

    Hur går det för alla? Det är så lugnt här i gruppen. Nu har det ju varit helgdagar osv så det är kanske därför...

    Nyfiken bara hur det går


    Vi är i valet av donator. Nästa månad gör vi första försöket. Är så nervös, tränar för att stressa ned men det funkar inte. Inhandlat alla mediciner (hormonstimulerande) och ordnat en gyn.

    Har någon av er som valt donator tagit hänsyn till CMV-status på donatorn? Hur går det själv?
Svar på tråden Avsaknad av spermier
Logga in
Bli medlem