• Andii

    Utskäld av chef för mensvärk

    Hej,

    Idag fick jag ett sms av min tjej när hon var på jobbet att hon mådde jättedåligt. Hon sa redan på morgonen att hon hade mensvärk så jag förstod vad det var hon mådde dåligt för. Jag försöker lugna henne och säger att hon kan testa ta en alvedon och se om det släpper, men några minuter efter jag skrivit det kommer hon hem gråtandes. Jag förstår att hon har jätteont för hon får alltid hemskt ont när hon har mens och hon kan knappt stå upp. Jag får då höra av henne att hon hade sagt till sin chef att hon hade mensvärk och mår fruktansvärt dåligt. (hon jobbar på en matbutik), vid denna stund gråter hon och kan knappt stå rakt för att hon har så fruktansvärt ont och hon vill åka hem från jobbet för att vila, vilket jag tycker man ska få om man är sjuk oavsätt vad. Men chefen säger till henne att mens inte är någon sjukdom och händer detta igen så får du sparken. Hon jobbar väldigt mycket, och är oerhört duktig och den mest drivna personen jag någonsin sett så det enda detta handlar om var att hon ville hem för att hon var sjuk. Tycker det är ett förjävligt sätt att behandla någon på. Jag förstår att det blir problem på jobbet när någon så tvärt bara åker hem men det ska inte vara hennes problem. Chefen är för övrigt en man. Så vad tycker ni? Är jag ensam som blir förbannad och tycker att det här är sjukt? Vad ska man göra åt detta? och gärna om någon har något tips åt en tjej som får väldiga menssmärtor så vill jag gärna höra! :) Tack för att ni läste /mvh En väldigt upprörd pojkvän.

  • Svar på tråden Utskäld av chef för mensvärk
  • Anonym (bert-conny)
    Anonym (anonym) skrev 2015-06-20 12:28:56 följande:
    De som är så dåliga borde egentligen vara berättigade till 25% sjukersättning fram tills de når klimakteriet eller tills de besvären av andra skäl upphör exempelvis skälet till problemen hittas och åtgärdas. Nu har det börjat spridas kunskap om endometrios så det kommer troligtvis i framtiden att bli lättare att diagnostisera detta samt lättare att få hjälp eftersom det är en sjukdom som faktiskt kan förstöra organ i kroppen.
    Please
    Är det bedömt som kroniskt. Har de rätt till mer än 25%...

    Man bli fan stum... Borde egentligen, amen va !{#emotions_dlg.djavulsk}
  • cattus

    Det är inte så ovanligt att tjejer har så ont, speciellt inte yngre. Hade själv problem som ung med missad skola bla ett par dagar i månaden. Man bara gråter och "krampar".. det är fruktansvärt. P-piller eller andra hormonpreventivmedel kan hjälpa. Efter man fått barn kan det också lätta.. även med ålder även om det inte är så för alla. Givetvis bör man kolla upp att det inte är andra medicinska orsaker som vållar problemet. 
    Arbetsgivaren kan eg. inte göra så mycket mer än att gilla läget, åtminstone om företaget har ett kollektivavtal. Bäst kan kanske vara att "ljuga" och ringa på morgonen med magsjuka istället.... om man har en så osympatisk chef.... 

  • Anonym (arg)
    Anonym (bert-conny) skrev 2015-06-20 12:40:38 följande:
    Det är väl inga problem.

    Nej, precis. Det är (Brla) som målar fan på väggen. Jag antar att resten av ditt inlägg egentligen inte var riktat till mig.
  • Jennie med ie

    Har man såpass ont att man inte kan gå och stå ordentligt t ex och ens arbete kräver det, ja då är det givetvis okej att vara hemma oavsett vad det onda beror på. MEN händer det ofta och mycket så att frånvaron blir hög är det lika givet att det inte fungerar med vissa typer av jobb och anställningar utan man kan behöva ha något annat. Likaså har man ett ansvar mot både sig själv och sitt arbete att försöka lindra problemen, att t ex gå hem utan att ens ha testat att lindra med mediciner t ex är inte okej.

    Kraftiga menssmärtor kan absolut göra att man blir arbetsoförmögen. Tyvärr inser alla inte det, bl a kan män ha svårt att förstå det p g a att de liksom aldrig haft mens ö h t och vissa kvinnor kan vägra inse det för att just DE inte har samma problem kring mens. Men tyvärr finns det också alltför många kvinnor som överdriver och sjåpar sig och använder sin mens som ett frikort för att bete sig på ett ohyfsat sätt eller slippa tråkiga sysslor t ex, så trovärdigheten sjunker och oddsen att tas som allvar vid verkliga svåra problem försämras av andra kvinnor helt enkelt.

  • Anonym (Förståelse !)

    Jag har full sympati för chefens reaktion !
    Är själv ägare av en större matbutik, ca 40 anställda.
    Det är ca 25 tjejer och resten killar.
    Hade en ambition att se mina anställda som resurser som jag ville satsa på.
    Mitt kvitto skulle vara att andra butiker skulle börja fråga mina anställda ifall intresse fans att gå över till dennes butik ?
    Börjar andra efterfråga min personal, då är jag en bra arbetsgivare med otrolig fin och ambitiös personal.

    Den ambitionen har jag lagt ner för länge sedan.
    Förstår att kvinnor har problem på arbetsmarknaden, med lönebild, möjlighet till avancemang osv.

    Stöttade en lokal idrottsklubb som hade väldigt duktiga aktiva. Tänkte att drivet som fanns inom idrotten säker satt kvar hela dygnets timmar.
    Gav upp, blev för himla svårt och dyrt.
    Fanns inte en gnutta av intresse att visa framfötterna, enda intresset var att få ut sin lön INGET annat. Totalt obegåvade och ointresserade för att göra ngt arbete.
    Därtill fick jag stå för lön vid skador, som de erhållit under idrottsutövandet !!
    Blev mkt irriterad, talade klarspråk med dels klubben och berörda anställda.
    Resultat att jag facket på mig och snurr ett tag.
    Sa inte upp idrottarna utan la deras schema på de sättet att detta stördes av deras träning och tävlande. 
    Tur igen med facket.
    Fick rätt till slut samt att idrottarna sa upp sig.
    Bjöd personalen på tårta när sista slutade, men sa inte varför.

    Kvinnor och allt strul med era sjukdomar, VAB:ande och ledighet vid skollov osv höll på att ta livet av mig.
    Hela tiden var det tjejerna som strulade med att inte kunna arbeta av olika orsaker.
    Jag la ner massa tid och hade möte med fack och personalrepresentanter under 2-3 år för att komma tillrätta med allt strul.
    Totalt ointresse från kvinnliga personalen att komma tillrätta med all frånvaro.

    Idag anställer jag endast singlar, med dålig ekonomi, boende i små lägenheter , ej intresserade av idrott, tycker om hantverk, musik och läser böcker. Utseendet skall inte vara " vackert " eller uppseendeväckande. Anställer bara på timmar med lägst tänkbara timlön, inga pensions eller försäkringskostnader.

    Varför ?
    Singel inga barn problem eller att partnern kan ställa till med arbetsförmågan.
    Små lgh, indikerar ointresse av sin vardag, arbetet dagens ljusglimt.
    Ej intresserade av idrott, inga skador att betala sjuklön för, inga uppesittar kvällar eller resor för att titta och därmed alltid i tid och nyktra vid ankomsten till jobbet.
    Intresset, vet att det inte finns ngt att behöva ledigt för eller kan skada sig på.
    Utseendet, för att jag vill inte ha ngr " halv pinuppor " i affären med massa tatueringar piercingar, uppseendeväckande sminkning och hår som ser ut som en regnbåge ifall ens finns hår.
    Ekonomi, dom måste vara beroende av att få ha kvar sitt arbete, lönen är drivkraften, gör ett acceptabelt arbete, ber aldrig om ngt för rädslan att förlora jobbet, lever med knappa marginaler tar sällan eller aldrig ngn extra ledighet, lätta löneförhandlingar och inga krav som belastar företaget med kostnader.

    Ja, jag är väldigt egoistisk, cynisk, snål, ska ha och inte ge.
    Anställda skall utföra ett arbete som dom har accepterat genom att skriva under anställningspapperna.

  • Anonym (anonym)
    Anonym (bert-conny) skrev 2015-06-20 12:43:20 följande:
    Please
    Är det bedömt som kroniskt. Har de rätt till mer än 25%...

    Man bli fan stum... Borde egentligen, amen va !{#emotions_dlg.djavulsk}
    Om det är likadant månad efter månad år efter år så är det ju precis samma sak som andra sjukdomstillstånd som går i skov då ha man rätt till sjukersättning på den procent man inte kan arbeta. Förr fanns det ju tillsvidare sjukersättning som användes när man hade något tillstånd som pågått länge men där man inte var helt säker på att detta kunde gå över någon gång innan pension eller om det var troligt att det skulle komma behandlingsmöjligheter framöver. 
  • Anonym (Louise)
    Anonym (Brla) skrev 2015-06-20 10:42:00 följande:
    Ts du tycker alltså att alla kvinnor ska f,å vara hemma två-tre dagar varje månad?
    Alla kvinnor har ju inte såna problem!

    Jag, tex märker knappt att jag fått mens. När den kommer, brukar jag tänka, aha därför jag var så lättirriterad igår. Har faktiskt börjat sätta larm dagen innan mens och varna mig själv att ta det lgnt och inte säga så mycket den dagen... hahaha

    Men tilbaka on topic, sådär har ju långt ifrån alla tjejer. De som har det så ska naturligtvis inte behöva jobba när de har sjukt ont, om de inte vill.

    När jag gick på gymnasiet var det en tjej i klassen som hade det sådär. Ca 1 gång var fjärde vecka gick hon hem från skolan och låg och spydde en dag. Jag är väldigt tacksam över att inte ha det så och har medkänsla nog att tycka att man inte ska behöva jobba när man mår så dålkgt!
  • Jennie med ie
    Anonym (Louise) skrev 2015-06-20 14:19:08 följande:
    Alla kvinnor har ju inte såna problem!

    Jag, tex märker knappt att jag fått mens. När den kommer, brukar jag tänka, aha därför jag var så lättirriterad igår. Har faktiskt börjat sätta larm dagen innan mens och varna mig själv att ta det lgnt och inte säga så mycket den dagen... hahaha

    Men tilbaka on topic, sådär har ju långt ifrån alla tjejer. De som har det så ska naturligtvis inte behöva jobba när de har sjukt ont, om de inte vill.

    När jag gick på gymnasiet var det en tjej i klassen som hade det sådär. Ca 1 gång var fjärde vecka gick hon hem från skolan och låg och spydde en dag. Jag är väldigt tacksam över att inte ha det så och har medkänsla nog att tycka att man inte ska behöva jobba när man mår så dålkgt!
    Snarare om de inte kan. Det ska handla om arbetsoförmåga, inte arbetsovilja.
  • Anonym (Louise)
    Anonym (Förståelse !) skrev 2015-06-20 13:23:47 följande:
    Jag har full sympati för chefens reaktion !
    Är själv ägare av en större matbutik, ca 40 anställda.
    Det är ca 25 tjejer och resten killar.
    Hade en ambition att se mina anställda som resurser som jag ville satsa på.
    Mitt kvitto skulle vara att andra butiker skulle börja fråga mina anställda ifall intresse fans att gå över till dennes butik ?
    Börjar andra efterfråga min personal, då är jag en bra arbetsgivare med otrolig fin och ambitiös personal.

    Den ambitionen har jag lagt ner för länge sedan.
    Förstår att kvinnor har problem på arbetsmarknaden, med lönebild, möjlighet till avancemang osv.

    Stöttade en lokal idrottsklubb som hade väldigt duktiga aktiva. Tänkte att drivet som fanns inom idrotten säker satt kvar hela dygnets timmar.
    Gav upp, blev för himla svårt och dyrt.
    Fanns inte en gnutta av intresse att visa framfötterna, enda intresset var att få ut sin lön INGET annat. Totalt obegåvade och ointresserade för att göra ngt arbete.
    Därtill fick jag stå för lön vid skador, som de erhållit under idrottsutövandet !!
    Blev mkt irriterad, talade klarspråk med dels klubben och berörda anställda.
    Resultat att jag facket på mig och snurr ett tag.
    Sa inte upp idrottarna utan la deras schema på de sättet att detta stördes av deras träning och tävlande. 
    Tur igen med facket.
    Fick rätt till slut samt att idrottarna sa upp sig.
    Bjöd personalen på tårta när sista slutade, men sa inte varför.

    Kvinnor och allt strul med era sjukdomar, VAB:ande och ledighet vid skollov osv höll på att ta livet av mig.
    Hela tiden var det tjejerna som strulade med att inte kunna arbeta av olika orsaker.
    Jag la ner massa tid och hade möte med fack och personalrepresentanter under 2-3 år för att komma tillrätta med allt strul.
    Totalt ointresse från kvinnliga personalen att komma tillrätta med all frånvaro.

    Idag anställer jag endast singlar, med dålig ekonomi, boende i små lägenheter , ej intresserade av idrott, tycker om hantverk, musik och läser böcker. Utseendet skall inte vara " vackert " eller uppseendeväckande. Anställer bara på timmar med lägst tänkbara timlön, inga pensions eller försäkringskostnader.

    Varför ?
    Singel inga barn problem eller att partnern kan ställa till med arbetsförmågan.
    Små lgh, indikerar ointresse av sin vardag, arbetet dagens ljusglimt.
    Ej intresserade av idrott, inga skador att betala sjuklön för, inga uppesittar kvällar eller resor för att titta och därmed alltid i tid och nyktra vid ankomsten till jobbet.
    Intresset, vet att det inte finns ngt att behöva ledigt för eller kan skada sig på.
    Utseendet, för att jag vill inte ha ngr " halv pinuppor " i affären med massa tatueringar piercingar, uppseendeväckande sminkning och hår som ser ut som en regnbåge ifall ens finns hår.
    Ekonomi, dom måste vara beroende av att få ha kvar sitt arbete, lönen är drivkraften, gör ett acceptabelt arbete, ber aldrig om ngt för rädslan att förlora jobbet, lever med knappa marginaler tar sällan eller aldrig ngn extra ledighet, lätta löneförhandlingar och inga krav som belastar företaget med kostnader.

    Ja, jag är väldigt egoistisk, cynisk, snål, ska ha och inte ge.
    Anställda skall utföra ett arbete som dom har accepterat genom att skriva under anställningspapperna.
    Jag jobbade i butik, kvällar och helger, när jag pluggadepå universitetet. Chefen var en riktig skit, både som medmänniska och chef. Riktigt ointelligent var han också. Ryser bara jag tänker på honom. Men tjänade miljoner gjorde han, jag kollade faktiskt upp det. Kanske var du då, ahhh fy fan, bra du är anonym i denna tråden.
Svar på tråden Utskäld av chef för mensvärk