Vem behöver ambulans?

Fy fan säger jag bara.. Mitt barn dog. Jag var ensam hemma med två barn varav ett jag gjorde hlr på. Skillnad på tre minuter med bil och på att gå samma sträcka. Var en vanlig jävla ambulans som inte hittade. Sostanten försökte lägga på luren för jon tyckte ambulansen borde vara framme, jag fick skrika för att hindra henne. Sen tyckte hon jag skulle gå ut på gatan och se om jag såg nån ambulans, men jag ansåg att hlr var viktigare än att sprida ga runt och leta.. Detta hände rätt nyligen i en mindre stad och vi har inte orkat anmäla eller undersöka än.. Haft lite annat att re i. Brist på empati var det nån som skrev innan, och ja här i tråden syns det ganska klart. Ambulanspersonalen var fantastiskt när den väl kom på plats.. Lite sent bara.

Ja, tack då. Självklart hittar jag det värsta exemplet och hittar på en sjuk händelse. Det värsta som kan hända en familj.. Så jävla låg människa är jag.. Eller inte.

Har dom anmält sig själva så är det mer än vi vet, vet inte rutinerna för nåt sånt här. Polisen har ju vart inblandad från början med så känns som om det skulle vart utrett redan då. Dessutom kanske vårt barn dött även om dom kommit snabbare.. Det får vi ju aldrig veta. Vill iaf aldrig i mitt liv höra det samtalet till sos igen..

Ska fråga min psykolog om detta.

Jag har ringt efter en ambulans en gång i mitt 50 åriga liv.

Det var då min väns kroppspulsåder brast. Har aldrig ringt för egen räkning. En gång för ca en månad sedan tänkte jag ringa 112, men vågade inte. Mådde verkligen inte bra, svimmade och kräktes. Men tänkte på allt jag läst i tidningarna om hur man måste bevisa att man är riktigt sjuk innan det skickas någon ambulans. Jag ringde min bror som körde mig till akuten...40 minuter med bil. Röker inte, dricker inte, har lågt blodtryck och tränar en hel del. Äter inga mediciner. Hade en pågående hjärtinfarkt. Det gick bra. Jag mår bra idag.

Tror inte att jag själv ringer ambulans för egen räkning i framtiden heller.

Min man lär ju ringa om jag tuppar av och blir okontaktbar.

Min man hade en hemsk panikångestattack för några år sedan. Han var övertygad om att det var hjärtat. Hans kollegor blev oroliga och ringde 112. Maken skämdes så fruktansvärt när det sen visade sig att det bara var panikångest.

De som ringer efter en ambulans pga tandvärk eller skoskav borde skämmas!

Sedan finns det dom som ringer 112 om och om igen, inte blir tagna på allvar och dör hemma.

Det är verkligen skrämmande. Hur kan det få ske? Frågar jag mig.

Nej polisen har inte något med ambulansens försening att göra. Men oftast kommer de när ett dödsfall skett i hemmet. Polisen har nog pratat med mamman eftersom ett barn avlidit utan tidigare känd sjukdom.

Om man brutit benet kan det vara svårt att ta sig till sjukhus i bil, men det är inget livsfarligt tillstånd. Kan man åka ambulans då utan att skämmas?