Mångkultur

Mångkultur - vad det är och varför vi inte ska ha det.

Många tycks tänka på kultur som sådant som görs inom familj, släkt och närmsta vänner, vilka familjetraditioner och högtider man firar, vilken mat man äter, vilka kulturella nöjen man ägnar sig åt eller avnjuter, vilken andlig tro man har, vilket språk man talar o.s.v.
Är detta vad man menar med kultur i begreppet mångkultur så får det för mig gärna vara mångkultur i Sverige och då är även många svenskar mångkulturella.

Mångkultur i politisk bemärkelse handlar dock inte om det som ovan nämnts, utan om de grundläggande värderingar som vårat samhälle vilar på. I fortsättningen är det just detta jag avser med begreppet kultur.
Vi är i nordvästra Europa, norden eller Sverige långt ifrån perfekta i våra politiska system, samhälls- eller rättssystem, men vi har i alla fall kommit god bit på väg och har sedan länge, nästan uteslutande haft en utveckling åt rätt håll. Vi är relativt sett bra på demokrati, friheter, rättigheter, rättssäkerhet, jämställdhet och sekularisering av stat och samhälle.
Jag kan inte under några som helst omständigheter gå med på att backa i den utvecklingen och därför är jag mot alla politiska och religiösa extremfalanger samt mångkultur (i den rent politiska bemärkelsen). Vi skall i Sverige endast svensk kultur ha och dit räknas (i sammanhanget) inte att man måste äta kräftor och surströmming, fira jul, ta sig en sup, dansa "Små grodorna" o.dyl. Ej heller har etnicitet eller hudfärg med detta att göra.
Det kan väl knappast ifrågasättas att människor uppväxta och fostrade i kulturer som står långt ifrån vår, kommer ha svårare att ta till sig och acceptera vår kultur som sin egen, att leva efter och godkänna individer bland sina nära och kära att leva efter.
I vissa fall har även religiös övertygelse samt grupptrycket inom etniska grupper som delar samma kulturella bakgrund en viss bromsande inverkan i detta.
Med hänsyn till detta anser jag det inte som självklart att alla som kommer hit som flyktingar ska få permanenta uppehållstillstånd och medborgarskap för att leva här resten av livet, utan vissa bör så snart läget tillåter återvända till sitt hemland.
De som exempelvis ens någonsin funderar på något som helst stöd (om än bara även det i tanken) eller engagemang för IS/ISIS borde aldrig haft ett svenskt medborgarskap om de inte fått det automatiskt vid födseln och några nya uppehållstillstånd borde då ej heller beviljas för dessa personer, i synnerhet inte om de återvänder till Sverige efter att aktivt tagit del i IS's aktiviteter någonstans i världen.

Kommentera gärna, men jag undanber kommentarer riktade till mig som handlar om SD, för jag är inte medlem och de får ej heller min röst, så det är inte relevant.

Här är en länk till en blogg som tar upp ämnet på ett bra sätt tycker jag och förtjänar uppmärksamhet:

www.kaziva.net/blog-native/2015/8/25/det-har-ar-inte-sverige