Junibebisar 2016

[quote=75988509][quote-nick]Linda_ skrev 2015-11-11 09:36:21 följande:[/quote-nick]

Hej! Idag går jag in i vecka 9. Fortfarande trött och illamående. Idag har jag fått ett till symtom, öm på ovansidan av brösten också. Har en gammal BH som har varit för stor, den passar perfekt nu :)

Ska till BM på inskrivning om två veckor, brukar dem lyssna efter hjärtat då eller är det för tidigt?

[/

Få inskrivning lyssnar dom inte på hjärtat brukar vara först på BM besöket efter RUL runt v.20 eller när man nu har det.

2013 Januari åh grattis. Om 1 vecka och 1 dag är det min tur då är jag i v.7+3.

Jensan tack för svar

2013 Januari min gyn ville att jag skulle komma på VUL i v.6+ men jag ville helst vänta till v.7+ för att slippa oron att det skulle vara för tidigt.

Förra veckan var jag in för illa luktande flytningar som aldrig var något och trodde inte den läkaren skulle göra något VUL men det gjordes och då syntes tjock slemhinna och hinnsäck som stämde med tiden.

Befruktning sker samma dag som ÄL och tempar man eller tar progesteronprov eller bara har positivt ÄL test bara 1 dag eller några timmar ( som jag tex) eller gör IVF så vet man ju när det befruktades.

Detta med kisseriet känner jag igen sedan över 10 år tillbaks. Blåsan kan kännas överfull och öm men ändå svårtömd, får ibland trycka på som krysta nästan och ibland kan jag sitta jättelänge och det är hur mycket som helst som rinner jättelångsamt. Hat sökt för detta men fick bara svaret att det är ingen fara, och krydta inte och fall inte kissa för säkerhetsskull grejen som många tjejer gör utan bara när du känner att du är kissnödig. Detta har dock inte hjälpt. Har ingen UVI heller det har jag kollat flertal gånger. Vet idag många år senare att min pappa har riktigt dåliga njurar och kommer när det kollosalt dåliga värden få hem dialys så vet inte om detta är något förstadium. Har ofta vita leuktocyter i urinen som alltid sett bra ut på odling.

Fick panik idag trodde att jaha nu kom missfallet, såg ut som en stor blodfläck på trosorna och jag kände hur det rann. Kände bara jag visste det kände ingenting för jag är så van...Går in på toa och kan pusta ut mega flytning genomskinlig som ser röd ut med rosa trosor på. Så nu aldrig mer rosa trosor nu fram till v.13 iaf och dessa jädra skrämmande mega flytningar vad är detta? Har ni så?

Fortfarande symtomfri men tröttheten. Vet inte om denna trötthet är orsakad av enbart progesteronet, årstiden eller graviditeten. Den är verkligen fruktansvärd. Orkar inte med vardagslivet knappt. Hur länge skall detta vara? Tycker det är riktigt tråkig fas som man bara står och stampar på samma fläck syns inget känns inget märker inte av att jag är gravid. Det är så skrämmande, känns som jag kommer få MA besked den 19 nov som jag ställer in mig på det eftersom jag aldrig sett något i min mage med ett hjärta som slår förr.

[quote=75991159][quote-nick]2013januari skrev 2015-11-11 20:03:18 följande:[/quote-nick]

Befruktning behöver inte ske samma dag som ÄL. Tydligt eftersom det ofta dateras helt annorlunda från vad kvinnan själv vet och tror. Vår son är ännu ett exempel på det, enl VUL vanliga ul och rul skulle han ha blivit till 1 vecka efter sista sexet. Ut kom han på bf i helt perfekt storlek för veckan så nej man vet inte alltid säkert vad som sker där inne kring ÄL :)

[/

Efter flera medicinska sajter så är sker befruktning vid ÄL. Jag hade positivt ÄL test enbart under fredagskvällen den 9 okt och jag är helt 100% säker på att mitt barn blev till natt mot fredag då fanns spermier på plats i äggledaren. Vi hade sex även den fredagen så kan ha blivit då. På lördagen morgonen var äl testen negativa och även på söndagen.

Fertility Friend satte ut min ÄL den 9 okt, 11 dagar före positivt graviditetstest.

Jo jag vet är utan att verka skrytsam väldigt påläst. Befruktning sker inom 24 timmar då ägget bara är befruktningsdugligt i högst 1 dygn, ibland ännu kortare tid.

Sedan tar färden ner till livmodern 6-10 dygn och på plats i livmodern svävar det omkring ett par dygn innan det implanteras i endometriet som är slemhinnan.

Jag började testa med graviditetstest 1 vecka efter ÄL fick negativt fram till måndag den 19 okt vilket var ÄL+ 10 så kan knappast ha haft en färd ner till livmodern på mer än 7-8 dagar och sen sväva runt i 2 dagar så är rätt säker på när bekruktning ägde rum. Detta måste väl justeras när BF datum ges för det är ju viktigt när fosterdiagnostik ska göras. Hade ÄL på dag 11 mycket tidigare än vanligt, har aldrig haft så tidig ÄL skulle haft BIM om jag inte blitt gravid på dag 24 och har aldrig haft så kort cykel. En standard för mig är ÄL på dag 15-16 och mens dag 30-31. Ska man nämna detta för BM fast att det normala är 30-31 dagars cykel och att även Ä skedde supertidigt?

Inskrivning idag ocih vet inte om bebis lever, är helt övertygad om MA besked senast nästa vecka då jag ska på VUL. Min sambo är inte stöttande öht skickade en bild på ett positivt graviditetstest jag tog idag och inte en enda kommentar. Låser in sig på toa framför FB som är hans flykt verkar det som. Är arg på mig för att jag bad han förbereda några frågor inför dagens inskrivning igår, han har vetat om denna inskrivning i flera veckor men denna graviditet är totalt oviktig för honom och läsa en bok om graviditet eller vecka för vecka börja planera har han inget intresse av blir bara arg sånjag tror allvarligt jag lämnar honom, försökte i tisdags men livrädd klanrar han sig kvar köper någon liten present och tror det räcker.

Han har alltid varit såhär, som ett klistermärke efter mig men stötta mig verarhan inte veta hur han ska göra och blir riktigt irriterad att han alltid skyller på hormoner för exakt allt. När jag frågade igår om han förberett några frågor till idag så blir han skitförbannad. Nu har han haft sedan igår kväll på sig och inte en enda fråga har han. Vid förra MF och det innan det var han likadan. Förstår inte varför jag skaffar barn med han för jag tror inte jag klara av att leva med honom när han verkar helt känslodöd. Han gör mig så olycklig just nu och allvarligt skulle jagkunna ta inskrivningen än ha med han för han sitter alltid tyst och skämmer ut mig.

Verkar som han inte vill ha något barn läser inte ens vecka för vecka pratar och nämner aldrig något om graviditeten. Men blir flyende förbannad när jag berättar om min oro.

Måste åka mot inskrivningen nu får se hur trött jag är när jag kommer hem igen. Brukar oftast vara död.

I'm back har varit helt slut på alla sätt och vis och inte mått så bra. Mått ganska illa, känt av mensvärk och varit livrädd och så förbaskat trött.

Tack alla ni som skrivit och tänkt på mig. Det är bättre tillfälligt mellan min sambo och mig men vi är inte på samma våglängd känns det som. Jag är mer emotionellt påverkad och han verkar knappt begripa att det faktiskt är en bebis på väg om allt går bra.

Inskrivningen gick bra men jag känner inte riktigt att BM och jag connectar då hon verkade väldigt ointresserad avoss och jag fick intrycket att hon tycker jag är besvärlig som inte bara vill ha ett KUB men nu är iaf dateringsultraljud och läkarsamtal om fosterdiagnostik bokat . Hoppas kunna göra FVP med fullständig kromosomanalys i januari.