Är det jag som är sjukt jävla egoistisk?

Jag tycker det är värdelösa föräldrar, som trots att dom är två stycken inte ens kan klara av att ta hand om sina barn utan att dra in tredje person.
Vill dom nu lasta över ansvaret på någon, så får dom anställa en person som är villig att ta över det dom inte klarar av.

Jag tycker inte att diskussionen är uttömd. Särskilt inte eftersom du för fram andra aspekter.

Jag har inget intresse av att få dig att ändra dig.

Förlåt men.. Även i en familj pågår väl en kommunikation? Annars är det ju inte en familj utan ngt slags sjukt träl/härskarförhållande.. eller hushållerska/husbonde..

I en frisk relation bestäms inte saker över huvudet på andra - oavsett om man är biologisk familj eller blandad familj.

TS sambo och hans barn är ett slags paket. Men så är även TS. Tillsammans blir de ett nytt paket där allas åsikter måste få plats och bli hörda.

Det innebär INTE att TS måste anpassa sitt liv till bonusarna föräldrar.

Du kommer inte hur mycket du än försöker "att kunna tala mig tillrätta"

Detta forum är som sagt uppbyggt som så att alla inte behöver tycka lika,utan det är olika åsikter som skapar dena debatt.

Jag respekterar att du och jag tycker väldigt olika i detta.

Lugn, när T blir vuxen och för hundrande gången blir utnyttjad så kommer hon också förstå det.
Eller så åker hon på ett rejält bakslag när den hon kört över alltför många gånger inte finns kvar som vän eller partner längre.
Dvs T bildar sin uppfattning på en drömbild som hon tror är (hon har ju ingen aning om hur besluten och överenskommelsena sker i hennes brors hem) sann. Att vi, som lever i den verkligheten, har en helt annan bild är en annan sak.

Jag är säker på att de flesta som lever med barn (egna, andras etc) och håller ihop sina förhållande dagligen kommunicerar och kommer överens. De förhållande där den ena kör över den andra brukar inte bli långvariga.

T vi vänder inte oss emot att en föräldraledig kvinna kan ta hand om sin partners barn, vi vänder oss emot att ts är tagen som självklar och inte ens tillfrågad.
Och en gång till. Hade ts inte haft några problem med detta, så hade hon inte startat en tråd, men det framgår tydligt att hon är trött, less, arg och besviken och känner sig utnyttjad och överkörd och att hon nu tröttnat på att ställa upp eftersom det uppenbarligen bara utnyttjas och inte ger henne någon kredit alls. Räknas hennes upplevelser inte in.

Men som jag skrivit innan, hade min sambo behandlat mig som ts sambo gör, jag hade inte stannat kvar i förhållandet.

Ja, jag har förstått nu att du tycker kommunikation och att man kommer överens är onödigt i ett förhållande. För det är det som är kärnan i det här problemet/tråden

För att hon är nyförlöst och hade planer med SINA barn kanske? Kanske för att hon inte känner att orken räcker till ett par barn till i smååldern. Det var ju inte så att de extra barnen var hyfsat självgående och kunde hjälpa till med de yngre (den frågan har jag ställt tidigare) utan alla barnen är hyfsat unga. 

Hon ska inte behöva ha en dialog med pappan i det här skede. Hon skulle ha blivit tillfrågad för länge sen.

Du har ett mycket märkligt sätt att "argumentera". Pudelns kärna i denna ts handlar inte om barnen alls utan om huruvida det är rätt att ta beslut om andra människors tid. Det verkar ganska kristallklart för de flesta här. Utom dig då. Du vägrar kategoriskt att svara på denna fråga och rabblar bara samma mantra (hon ska bjuda till, ställa upp, köpa paketet, rulla runt och vifta på svansen...typ). 

Jag, som också är bonusmorsa, kan berätta för dig att viljan att "bjuda till" finns ofta där om man bara blir tillfrågad först och blir respekterad. 

Hon är föräldraledig för sina barn. Inte för bonusbarnen.

Föräldrarna har, precis som alla föräldrar, rätt och möjlighet att vara föräldralediga vid sjukdom. Vid lov har de samma rättigheter som andra föräldrar. Ta ut sparade föräldradagar, be om semester, ha bar en på fritids eller om barnen är så stora att de inte kan vara på fritids - låta barnen klara sig hemma. För är de så stora att de inte kan vara på fritids så kan de klara sig ett par timmar hemma själva.

Ja, vi kan hoppas att det inte behöver gå så långt.

Jag har ingen direkt erfarenhet av styvföräldrar eller styvbarn alls, jag har några vänner som har styvföräldrar men det är inte mycket mer med det. Men jag argumenterar inte utifrån det heller.

Det är uppenbart att TS har rätt och de andra har fel här, ingen tvekan om den saken.