Sambo jobbar inte :(
Hej.
Jag tänkte att jag snabbt går igenom min situation lite. Jag och min sambo har varit tillsammans i 12 år, har två gemensamma barn (ett med ADHD) och vi trivs bra ihop...kan man tro.
Nu till mitt problem.
Min sambo är en liten "housewife". Hon fixar det mesta i huset galant och lagar jordens godaste mat och är med barnen när dom kommer hem från skolan. Hon tvättar och fixar nästan allt i huset. En underbar kvinna i all äro. MEN hon jobbar inte.
För närvarande jobbar bara jag och det är jättekonstiga tider (typ mitt i dagen ett par timmar) jag har fast jobb men bara på knappt 80%...
Vi lever på ungefär 13 tusen i månaden plus vårdbidrag på ungefär 3 tusen....
Dom gånger hon har jobbat så har hon springvikat och jag kan på fingrarna räkna hur många gånger hon har gjort det...på 12 år!!!
Jag känner mig själv alldeles förstörd av detta. Mina känslor för henne är väldigt starka och jag älskar henne oerhört MEN jag klarar inte av det faktum att hon går hemma och "glassar på" med sitt liv. Då hon inte orkar vara den där underbar frun så sitter hon antingen med mobilen och som jag ser det "snusar hela tiden". Ett litet beroende som kostar nästan en dosa snus om dagen. Hur kan man snusa så mycket om man inte har råd?
Hon har förövrigt gått skola och utbildad sig till undersköterska men säger att hon inte vill jobba med människor....
Jag får sådana jävla skuldkänslor kring henne...hon är nästan 35 år och knappt jobbat eller bidragit med något ekonomiskt dom senaste 7 åren. Jag betalar allt i huset då pengar inte finns från något annat håll. Jag har fått låna pengar av en släkting för att vi ska kunna klara oss (flera gånger) och helt otroligt nog har min släkting svarat att jag inte behöver betala igen, det handlar om nästan 40 tusen under en period, så tack gode gud för att jag slipper betala tillbaka...för hur skulle jag ens kunna göra det?
Hon är verkligen helt underbar. På alla sätt. Om hon nu någon gång skulle kunna tänka sig att vilja jobba....
Detta har skapat ett så stort hat i mig gentemot henne samtidigt som jag tycker så jävla synd om henne. Hon har jättesvårt med att söka jobb trots att jag försöker peppa henne och säga att man måste göra reklam för sig själv för att kunna ens få något. Det känns som att hon vill att folk ska komma till henne och säga "här så får du ett jobb, du behöver inte göra något men du får 30 tusen i månaden ändå."
Vårat äldsta barn har blivit diagnostiserad med ADHD och det är klart att det tär mycket bara där. Barnet klarar inte av fritids utan måste hem nästan varje dag så fort skolan slutar (jag börjar jobba då denne ska hem). Jag skulle nästan göra vad som helst för att få byta plats med min fru....jag hatar att vara borta från mina barn. Jag hatar att jobba. Jag vet ibland inte ens när jag börjar jobba för att jag inte orkar kolla det på mitt schema.
Utgifterna för vårat hus är ungefär 9 tusen....plus mat....pengarna tar slut, min sambo jobbar inte, jag orkar ingenting.....vad fan ska jag göra?
Jag vill inte lämna henne för då har hon ingenting....och jag misstänker att det skulle förstöra mina barn (eller så blir det gladare barn när dom ser att pappa mår bättre)...tankarna snurrar väldigt mycket och jag skulle behöva höra om någon varit i samma sits som mig....?