• HinkeB

    Sambo jobbar inte :(

    Hej. 


    Jag tänkte att jag snabbt går igenom min situation lite. Jag och min sambo har varit tillsammans i 12 år, har två gemensamma barn (ett med ADHD) och vi trivs bra ihop...kan man tro.

    Nu till mitt problem.


    Min sambo är en liten "housewife". Hon fixar det mesta i huset galant och lagar jordens godaste mat och är med barnen när dom kommer hem från skolan. Hon tvättar och fixar nästan allt i huset. En underbar kvinna i all äro. MEN hon jobbar inte. 


    För närvarande jobbar bara jag och det är jättekonstiga tider (typ mitt i dagen ett par timmar) jag har fast jobb men bara på knappt 80%...
    Vi lever på ungefär 13 tusen i månaden plus vårdbidrag på ungefär 3 tusen.... 


    Dom gånger hon har jobbat så har hon springvikat och jag kan på fingrarna räkna hur många gånger hon har gjort det...på 12 år!!!


    Jag känner mig själv alldeles förstörd av detta. Mina känslor för henne är väldigt starka och jag älskar henne oerhört MEN jag klarar inte av det faktum att hon går hemma och "glassar på" med sitt liv. Då hon inte orkar vara den där underbar frun så sitter hon antingen med mobilen och som jag ser det "snusar hela tiden". Ett litet beroende som kostar nästan en dosa snus om dagen. Hur kan man snusa så mycket om man inte har råd?


    Hon har förövrigt gått skola och utbildad sig till undersköterska men säger att hon inte vill jobba med människor....


    Jag får sådana jävla skuldkänslor kring henne...hon är nästan 35 år och knappt jobbat eller bidragit med något ekonomiskt dom senaste 7 åren. Jag betalar allt i huset då pengar inte finns från något annat håll. Jag har fått låna pengar av en släkting för att vi ska kunna klara oss (flera gånger) och helt otroligt nog har min släkting svarat att jag inte behöver betala igen, det handlar om nästan 40 tusen under en period, så tack gode gud för att jag slipper betala tillbaka...för hur skulle jag ens kunna göra det? 


    Hon är verkligen helt underbar. På alla sätt. Om hon nu någon gång skulle kunna tänka sig att vilja jobba....


     


    Detta har skapat ett så stort hat i mig gentemot henne samtidigt som jag tycker så jävla synd om henne. Hon har jättesvårt med att söka jobb trots att jag försöker peppa henne och säga att man måste göra reklam för sig själv för att kunna ens få något. Det känns som att hon vill att folk ska komma till henne och säga "här så får du ett jobb, du behöver inte göra något men du får 30 tusen i månaden ändå."


    Vårat äldsta barn har blivit diagnostiserad med ADHD och det är klart att det tär mycket bara där. Barnet klarar inte av fritids utan måste hem nästan varje dag så fort skolan slutar (jag börjar jobba då denne ska hem). Jag skulle nästan göra vad som helst för att få byta plats med min fru....jag hatar att vara borta från mina barn. Jag hatar att jobba. Jag vet ibland inte ens när jag börjar jobba för att jag inte orkar kolla det på mitt schema. 


    Utgifterna för vårat hus är ungefär 9 tusen....plus mat....pengarna tar slut, min sambo jobbar inte, jag orkar ingenting.....vad fan ska jag göra? 


    Jag vill inte lämna henne för då har hon ingenting....och jag misstänker att det skulle förstöra mina barn (eller så blir det gladare barn när dom ser att pappa mår bättre)...tankarna snurrar väldigt mycket och jag skulle behöva höra om någon varit i samma sits som mig....?


     

  • Svar på tråden Sambo jobbar inte :(
  • Anonym (Svea)

    Jag eller vi, är nästan liknande er situation.

    Jag är som din sambo.

    Jag är dock några år yngre än hen.

    Vi har också två barn varav fullt vårdbidrag för den ene (men vi får ut flera tusen mer än er i månaden på vårdbidrag)

    Jag vill jobba men har haft svårt att få "fast jobb" däremot vikarierar jag så fort jag får chansen.

    Min sambo jobbar heltid dock.

    Håller dock inte med de flesta i tråden.

    Jag gör också allt hemma. Mat städning tvätta tar 97% av alla läkar/dietist/sjukgymnast/psykolog/sjuksköterskebesök... dessutom pluggar jag 50% på distans.

    Men! Barnet med adhd går i skolan på dagtid (mitt sjuka barn går i 3:an o går ca 8:15 till 14.15) vet ej om andra barnet går skolan? Men det innebär att uppskattningsvis ca 5h/dag är inte ts sambo m barnet/barnen..

    Så det vore ju ypperligt att kunna jobba därimellan för ts sambo? Det är så jag gör när jag får jobba!

    Får en jobba vi säger 3 dagar i veckan a 5h/dag dvs 15 h i veckan så har samin fortfarande två dagar a 5h dag att göra annat på..

    Så jag har svårt att se alla ni som menar att sambon har det säkert jättetungt hemma.. fortfarande har hen några Tim varje dag då barnet är i skolan!!

  • Anonym (asta)

    Hade inte en susning att man kunde få bidrag när man har barn med ADHD! Vi lever i ett väldigt bra land.......så länge det varar.

  • Åttionian

    Ställ ett ultimatum till henne: Antingen skaffar hon ett arbete eller så går ni skilda vägar.

  • Anonym (Ilska)

    Jag har det ungefär som dig. Förutom att jag gör 80% av hushållssysslorna med. Försöker studera också (parallellt med arbete) men det går åt helvete då mannen absolut måste slappna av och spela datorspel alla lugna stunder på dygnet som båda är hemma eftersom det är så jobbigt att sitta på arslet och gapa och skrika på barnen hela dagarna (allra helst på 7åringen med ADHD, och speciellt när han än en gång "glömt" medicinen). Han har heller inget intresse av att skaffa sig varken arbete eller umgänge utanför familjen. Jag blir tokstressad om jag går iväg någonstans när jag är ledig. Är jag bara och veckohandlar så hinner han ringa 3-4 gånger för än det ena än det andra. Jag har försökt skilja mig sedan februari men karln är så manipulativ att han fått mig att be om ursäkt och ta tillbaka allt varje gång jag tagit upp det. Men nu är det nog! Han sitter hemma och "skitar ner" så jag kommer hem till en lägenhet i kaos varje dag, med mat och blöjor på golvet, tvätt överallt och ungar som fått korv och smörgås eller toast till lunch. Efter helgerna åker han ut. Jag har garderat mig med en orosanmälan till soc från en släkting om jag inte gjort slag i saken innan 10 januari (skitigt hemma, barn som inte blir bra behandlade osv).

  • Anonym (F)
    Drottningen70 skrev 2015-12-23 19:34:31 följande:

    Du jobbar bara 80% och har full service hemma, men håller typ på att gå under....oj...

    Jo jag tycker också hon kunde jobba, men att du borde ändå inse att du har det lättare än de flesta....

    Mitt förslag är att ni båda börjar jobba 60%, och delar på alla sysslor gällande hem och barn, då får ni bättre ekonomi. Du kommer dock att få mer att göra.


    A
    Haha. Ja, jag undrar hur det går för TS när frugan jobbar sen och TS ska sköta hälften av all handling, matlagning, dammsugning, tvätt, vika tvätt, renbädda, diska, skura golv, vattna blommor, ha hand om barnen, ut med sopor, plocka leksaker, städa toaletter osv osv...

    Lycka till TS!
  • Anonym (asta)
    Anonym (F) skrev 2015-12-24 07:10:41 följande:
    Haha. Ja, jag undrar hur det går för TS när frugan jobbar sen och TS ska sköta hälften av all handling, matlagning, dammsugning, tvätt, vika tvätt, renbädda, diska, skura golv, vattna blommor, ha hand om barnen, ut med sopor, plocka leksaker, städa toaletter osv osv...

    Lycka till TS!
    Håller med dig. Sambon kunde ju åtminstone jobba halvtid. En undersköterska är attraktiv inom hemtjänsten (t ex). Finns alltid luckor att fylla och en halvtid vore inte svårt att komma upp till. Jag hade förmånen att kunna jobba 50% när våra barn var små och det var precis lagom. Jag njöt lika mycket av hemarbetet som av jobbet. (nu hjälptes vi alltid åt med hemarbetet trots att barnens pappa jobbade jättemycket men min gubbe är nog rätt unik)
  • Anonym (Men om?)

    Kan inte låta bli att undra hur svaren hade sett ut om det var annorlunda i TS hem. Att det var mannen som gick hemma med barnen, skötte hushållet, var arbetsskygg och hade en sån dyr lyxvana som snusning faktiskt är, medan kvinnan jobbar 80% och försöker försörja en hel familj? Hade det gapats lika mycket då över att hon är otacksam mot sin man som faktiskt visst "jobbar" mtp att hemmet sköts och barnen alltid har en vuxen hemma? Bara en fundering...

  • Anonym (Blä)
    Jesper f skrev 2015-12-22 11:41:40 följande:

    Nej TS, nu får du nog faktiskt nyansiera dig lite.. Nr 1, har du gjort en ADHD utredning själv? Har du inte gjort det - gör det, jag är ganska övertygad om att det skulle hjälpa dig i ditt liv ganska markant. Inte minst eftersom ADHD dessutom i hög grad är ärftligt. 

    Att leva med någon som har ett neuropsykologiskt handikapp ÄR slitsamt, oavsett hur relationen till den personen ser ut, som partner, förälder, syskon etc. Det FINNS en orsak till varför det heter vårdbidrag - det är inget som bara delas ut per automatik, Har man aldrig fysiskt sett hur en förälder till ett ADHD barn verkligen får slita - utöver att sköta ett vanligt hushåll - då förstår man heller inte hur det är. Lägg därtill att det sannorlikt finns en till person i samma hushåll som har någon diagnos åt det hållet också. Det finns gränser för hur mycket energi en människa har.

    Jag kan gott förstå problemet med pengar, men utifrån hur era förutsättningar ser ut, är kanske inte just ett arbete det primära för att eran vardag ska fungera. Alla har inte förutsättningar att fungera som familjen Svensson, men då måste någon hålla i trådarna. Är det i vart fall en hyggligt funktionell lösning, får man försöka anpassa situationen efter det, göra budget - spara där man kan, äta billigt, dra ned på nöjen osv. Och nej, det är givetvis inte roligt, men livet kan inte alltid vara roligt. Däremot måste det vara funktionellt för alla som ingår i en familj. Du har ett handikappat barn, hur tror du att livet skulle sett ut om handikappet hade vart annorlunda? Hade du/ni inte anpassat både ert liv och leverne efter det? ADHD kan vara precis lika svårt och hämmande som att sakna en fysisk kroppsdel - sannorlikt värre, för det syns inte på någon.

    Vem ska göra allt din sambo gör, om hon inte är hemma? Och varför söker inte du själv ett arbete som är mer stimulerande och bättre betalt? Ni är TVÅ vuxna i er relation, inte bara en. Ena utesluter inte det andra, du har också en del i situationen.


    Jag tänkte mer spontant att sambon borde göra en ADHD-utredning!?

    När sambon börjat jobba delar de väl på hemmasysslorna som alla andra. Om hon jobbar 100% och ts bara 80% är det väl rimligt att han gör 20% mer hemma..
  • nevermind
    Drottningen70 skrev 2015-12-23 19:34:31 följande:

    Du jobbar bara 80% och har full service hemma, men håller typ på att gå under....oj...

    Jo jag tycker också hon kunde jobba, men att du borde ändå inse att du har det lättare än de flesta....

    Mitt förslag är att ni båda börjar jobba 60%, och delar på alla sysslor gällande hem och barn, då får ni bättre ekonomi. Du kommer dock att få mer att göra.


    A
    Men det verkar ju inte TS ha nåt emot??
  • Furienna
    Lavish skrev 2015-12-23 10:53:38 följande:
    Fast TS är ju tydlig med att han hemskt gärna bytt, att det för honom vore underbart om han fick sköta hem och barn och hon jobbade?

    Kan man inte ändå förstå att han känner en ilska över att han fått den sämre och av bägge oönskade uppgiften i förhållandet medan hon tagit den som bägge vill ha, och att hon inte är villig att kompromissa om det?

    Jag tycker inte det är ett dugg otacksamt att vara sur för det faktiskt. 
    Så du menar att det är avundsjuka, som gör att hennes sambo och folk i den här tråden attackerar den här kvinnan? Nej, det är det stora föraktet mot hemmafruar som spökar.
Svar på tråden Sambo jobbar inte :(