• LitenBlommma

    MA v 8+5 :(

    Hej,

    Skulle varit på mitt första ul i morgon, men fick en blödning i fredags som tilltog igår. Blödningen började efter/under sex så var först inte så orolig förrän någon dag efteråt när det fortsatte blöda och jag kände att mina grav symptom försvunnit. Åkte in till gynakuten igår kväll som fastslog att fostret slutat leva i v. 8+5, skulle varit i v.12 nu. På lördag ska jag in för att få tabletter som hjälper mig blöda ut det, då min kropp inte stött ut det av sig självt än. Någon som varit med om liknande? Är jätteorolig för smärtan. Känner mig så ensam, chockad, ledsen och grundlurad på nåt konstigt sätt :( undrar om det finns nåt jag kunde gjort annorlunda? Mat? Motion?

    Ni som fått missfall, hur lång tid tog det innan ni blev gravida igen? Skulle må bra av lite solkskenshistorier nu..

  • Svar på tråden MA v 8+5 :(
  • LitenBlommma
    Vinterkyss skrev 2016-02-05 22:55:19 följande:

    Så ledsen för din skull TS! Vet vad du går igenom.. Usch skulle inte önska min värsta fiende att uppleva ett missfall. Jag var så ledsen när jag fick mitt i V8... Kom in till gynakuten och kunde knappt prata pga av tårarna. Kunde tillslut få ut mig "snälla hjälp, jag är gravid och blöder".. Fick så otroligt fint bemötande av läkaren.

    Sen blev jag gravid direkt missfallet. Trodde inte det var sant eftersom det tog 6 månader att bli gravid första gången :) min Mvc sköterska sa att det kan gå rätt fort efter ett MF eftersom kroppen är mer "beredd" och har kvar gravidhormoner.

    Ska snart föda vårt lilla mirakel!

    Lycka till TS, er tid kommer och när ni får ert barn kommer ni glömma all tidig smärta


    Tack vinterkyss! Måste säga att jag också fått väldigt fint bemötande av både syrror, usk och läkare här. När jag kom in idag (2a gg den här veckan) så frågade kvinnan på mottagningen mig om jag var gravid och jag svarar 'ja.. Eller jag var' och börjar storböla. Men dom tog väl hand om mig och gav mig all smärtstillande jag behöver. Dom psykiska såren är det värre med..

    Å vad underbart att du snart får hålla din bebis i dina armar! Längtar tills det blir min tur. Verkar som många som haft missfall inte haft några problem att bli gravida ganska snabbt igen iaf och det ger mig hopp :)
  • nads

    Beklagar verklien TS. Men det är skönt och veta ibland att man inte är ensam om det. Jag fick veta om mitt MA i september i v.13+5, den lilla slutade leva runt v.10+4 .. det var en tisdag och fick göra aborten på fredagen. Vet att jag kände mig jätte ledsen när jag fick åka till sjukhuset för att ta ett piller innan så graviditeten skulle "avstanna". Men jag ville ju inte att den skulle stanna, jag ville ju ha min bebis!! Varför fanns det ingen piller för de? :(

    Dom råkade även skicka ut min tid för RUL som skulle vara om mindre än en månad, trodde det var efterkontrollen så jag gick upp till väntrummet där det satt massa glada gravida par i den vecka jag skulle varit i... sen insåg vi felet när jag skulle anmäla mig. Snacka om en riktig slarvig miss av sjukvården där..

    Tack och lov har jag ett mindre barn hemma och ta hand om, vilket gjorde det lite lättare för mig att acceptera det som hänt.

    Men MA suger som fan, man blir så jäkla besviken på sin egen kropp :/

    Önskar dig all lycka och hoppas du får din bebis när der är dags <3

  • LitenBlommma
    nads skrev 2016-02-05 23:53:29 följande:

    Beklagar verklien TS. Men det är skönt och veta ibland att man inte är ensam om det. Jag fick veta om mitt MA i september i v.13+5, den lilla slutade leva runt v.10+4 .. det var en tisdag och fick göra aborten på fredagen. Vet att jag kände mig jätte ledsen när jag fick åka till sjukhuset för att ta ett piller innan så graviditeten skulle "avstanna". Men jag ville ju inte att den skulle stanna, jag ville ju ha min bebis!! Varför fanns det ingen piller för de? :(

    Dom råkade även skicka ut min tid för RUL som skulle vara om mindre än en månad, trodde det var efterkontrollen så jag gick upp till väntrummet där det satt massa glada gravida par i den vecka jag skulle varit i... sen insåg vi felet när jag skulle anmäla mig. Snacka om en riktig slarvig miss av sjukvården där..

    Tack och lov har jag ett mindre barn hemma och ta hand om, vilket gjorde det lite lättare för mig att acceptera det som hänt.

    Men MA suger som fan, man blir så jäkla besviken på sin egen kropp :/

    Önskar dig all lycka och hoppas du får din bebis när der är dags <3


    Tack <3 och beklagar ditt MA också. Är ju så jobbigt när man tror att man kommit över den magiska gränsen och kan börja känna sig lite mer avslappnad. Jag hade börjat se fram emot att kunna vara mer öppen med graviditeten och berätta för jobbet snart.

    Fy vad hemskt att komma till sitt RUL ovetandes! När jag låg nere på gynakuten ikväll låg en kvinna i båset bredvid mig med nyfödd bebis och fick lite hjälp av barnmorska med amning. Blev så avundsjuk på henne! Men min tid kommer, det är jag säker på även om det känns tungt nu. Vad skönt för dig att ha en liten att se till hemma så du kunde hålla dig sysselsatt (även om det är jobbigt ändå såklart). Det här skulle varit min första :(

    Det är verkligen sant att man blir så besviken på sin kropp. Jag tycker jag lever ett hyffsat hälsosamt liv; tränar, försöker äta sunt och dricker eller röker inte. Så tänkte faktiskt lite naivt att det här skulle inte hända 'nån som mig'. Oj så fel jag fick. Men måste försöka inse att det inte var mitt fel heller. Det var inte vår tur den här gången helt enkelt.

    Tack för dina värmande ord, hoppas också det blir bebis för oss nästa gång! <3
  • pannkakan87

    Jag fick också ett MA, bebis hade dött i vecka 8 men det upptäcktes inte förrän på kubultraljudet i vecka 13. Skulle få en skrapning men missfallet hann komma igång av sig själv så jag behövde varken tabletter eller bli skrapad. Det gjorde jätteont och var som en förlossning. Fick också åka in till gynakuten. De kollade upp så att allt var ute både på kvällen och morgonen efter med vaginalt ultraljud.
    Ma't skedde i september och december var jag gravid igen.. I tisdags såg jag en liten sprattlande mini-bebis på ultraljudsskärmen i vecka 10. Går in i vecka 11 i morgon och ska på kub den 25e. :)

    Lycka till <3

  • LitenBlommma
    pannkakan87 skrev 2016-02-06 09:31:38 följande:

    Jag fick också ett MA, bebis hade dött i vecka 8 men det upptäcktes inte förrän på kubultraljudet i vecka 13. Skulle få en skrapning men missfallet hann komma igång av sig själv så jag behövde varken tabletter eller bli skrapad. Det gjorde jätteont och var som en förlossning. Fick också åka in till gynakuten. De kollade upp så att allt var ute både på kvällen och morgonen efter med vaginalt ultraljud.

    Ma't skedde i september och december var jag gravid igen.. I tisdags såg jag en liten sprattlande mini-bebis på ultraljudsskärmen i vecka 10. Går in i vecka 11 i morgon och ska på kub den 25e. :)

    Lycka till <3


    Beklagar ditt MA, men vad härligt att ni blev gravida så snabbt efter! Det är så hemskt när man tror man har kommit över 12 veckor så får man reda på att den varit död i flera veckor.. Känner mig så lurad av min egen kropp :(

    Underbart att få se sin lilla på ultraljud, längtar tills jag får uppleva samma.

    Tack <3
  • Kasperina

    Jag fick ett MA konstaterat i v11, men det var inte helt oväntat då embryot utvecklats för sakta. På vul i v7 syntes knappt något, i v9 slog hjärtat men den var stor som v7 och i v11 hade hjärtverksamhet och tillväxt upphört. Jag bad att få bli skrapad då jag var 41 och ville göra ett nytt försök så fort som möjligt. Jag väntade en cykel och blev gravid igen direkt sen. Den graviditeten gick bra
    Jag har tidigare fått ett okomplicerat mf i v6, då tog det 3 månader för äl att komma igång igen, sen ytterligare 6 försök att bli gravid. Den graviditeten visade sig vara ofostrig och avslutades med skrapning (inget val där då det fanns misstanke om utomkveds). Efter den kom äl efter två veckor, men vi gjorde uppehåll i försöken i fyra månader och sen blev jag gravid på första försöket (första barnet).

    Jag tog EN Cytotec inför senaste skrapningen och kom in t gynakuten med ett blodtryck på 44/70. Man ska vara mycket försiktig med Cytotec! 

  • Kasperina

    Cytotec:
    Jag skulle egentligen ta tre tabletter men vågade bara ta en och den tog jag på bussen på väg till sjukhuset. 20 min senare var jag framme, mådde pest och hade jätteont. Vinglade genom korridorerna bort till hissen där jag skulle upp, hittade inte hissknappen (jag VISSTE att den fanns där men hittade den inte, minns det glasklart) så jag kröp upp för två trappor till gynakuten som ligger bredvid dagvården dit jag skulle men de hade inte öppnat än. En sköterska var direkt otrevlig och sa att man SKA ha ont när man gör abort, men när hon kollat mitt blodtryck blev jag upplyft på en bår och fick glukosdropp, värmefiltar och morfin. 
    Har aldrig varit så glad åt att bli sövd som en timme efter det
    Hade jag tagit alla tre tabletterna eller väntat med att åka till sjukhuset hade jag troligtvis dött av Cytotecen då jag var ensam hemma. Kraftigt blodtrycksfall är en vanlig biverkning och man ska absolut inte vara ensam när man tar den.

  • Moorii

    Åh, det är så hemskt att gå igenom, vet precis hur det känns! :(

    Blev gravid i maj förra året, upptäckte ma i vecka 10 i juli. Fick som många andra här först tabletter som inte fungerade och sen skrapning, önskar även jag att jag hade tagit det alternativet direkt, men svårt när man inte vet hur det ska bli kul förväg. Hann få en mens efter skrapning och en till efter det innan jag blev gravid igen. Senast jag såg vår lilla bebis var i 14+0 och är nu i 17+4. Har rul om mindre än två veckor, både nervöst och spännande! :) håller tummarna för att det blir en bebis för dig snart! <3

  • LitenBlommma
    Moorii skrev 2016-02-06 12:56:52 följande:

    Åh, det är så hemskt att gå igenom, vet precis hur det känns! :(

    Blev gravid i maj förra året, upptäckte ma i vecka 10 i juli. Fick som många andra här först tabletter som inte fungerade och sen skrapning, önskar även jag att jag hade tagit det alternativet direkt, men svårt när man inte vet hur det ska bli kul förväg. Hann få en mens efter skrapning och en till efter det innan jag blev gravid igen. Senast jag såg vår lilla bebis var i 14+0 och är nu i 17+4. Har rul om mindre än två veckor, både nervöst och spännande! :) håller tummarna för att det blir en bebis för dig snart! <3


    Å jag blir så glad när jag hör att det är många som blir gravida snabbt efteråt! Det här med missfall har verkligen öppnat en dörr för mig; så vanligt och många har antingen upplevt det själva eller har en närstående som har. Synd att vi inte pratar om det mer öppet bara.

    För mig har det gått bra med cytotec, idag när jag vaknade hade jag ingen smärta alls nästan. Gick runt lite i korridoren på sjukhuset för att se om blödningen skulle komma igång mer (den avtog avsevärt inatt) efter jag fått första tabletten tidigt på morgonen. Blödde lite men inte som igår. Men jag blödde nog som värst igår innan jag kom in till sjukhuset, så visst hade jag vetat i förrgår vad det var som väntade hade man kanske velat bli sövd och skrapad på en gång. Men som sagt, jag har fått cytotec utan problem en gång förut också, därav att jag valde det även nu. Efter läkaren gjort ytterligare ett ultraljud där han också tog bort lite rester som inte släppt såg han att jag var 'ren'. Känns så skönt att fått ut det värsta samt slippa skrapning, nu är det bara att vänta på att blödning ska sluta och hoppas vi kan börja försöka igen snart!

    Så underbart att ha kommit så långt som till stora RUL för er, längtar tills jag får uppleva det! Lycka till kramar <3
Svar på tråden MA v 8+5 :(