• LitenBlommma

    MA v 8+5 :(

    Hej,

    Skulle varit på mitt första ul i morgon, men fick en blödning i fredags som tilltog igår. Blödningen började efter/under sex så var först inte så orolig förrän någon dag efteråt när det fortsatte blöda och jag kände att mina grav symptom försvunnit. Åkte in till gynakuten igår kväll som fastslog att fostret slutat leva i v. 8+5, skulle varit i v.12 nu. På lördag ska jag in för att få tabletter som hjälper mig blöda ut det, då min kropp inte stött ut det av sig självt än. Någon som varit med om liknande? Är jätteorolig för smärtan. Känner mig så ensam, chockad, ledsen och grundlurad på nåt konstigt sätt :( undrar om det finns nåt jag kunde gjort annorlunda? Mat? Motion?

    Ni som fått missfall, hur lång tid tog det innan ni blev gravida igen? Skulle må bra av lite solkskenshistorier nu..

  • Svar på tråden MA v 8+5 :(
  • Anonym (Liros)

    Vet inte heller varför? Jag var på Sös, det var precis innan jul. Läkaren sa "du kan bli skrapad om du vill men vi har inga tider nu".. Så jag vet inte.

    Min man var med när jag gjorde ul. Han tyckte jag skulle åka hem med honom men jag åkte till jobbet :) Jaja jag var nog för upprörd för att tänka helt klart.


    0lsson89 skrev 2016-02-07 16:06:49 följande:

    Jaha okej.. Ja, såklart man vill! Varför fick du ingen efterkontroll? eller bad du om en men inte fick? 

    Nej usch, det förstår jag att du inte klarade! Speciellt om man går på såna besök ensam, man vet att man har sin älskling trots att han inte kunde följa med men ändå känner man sig som världens ensamnäste.. usch usch..


  • EmPe
    LitenBlommma skrev 2016-02-04 19:30:40 följande:

    Hej,

    Skulle varit på mitt första ul i morgon, men fick en blödning i fredags som tilltog igår. Blödningen började efter/under sex så var först inte så orolig förrän någon dag efteråt när det fortsatte blöda och jag kände att mina grav symptom försvunnit. Åkte in till gynakuten igår kväll som fastslog att fostret slutat leva i v. 8+5, skulle varit i v.12 nu. På lördag ska jag in för att få tabletter som hjälper mig blöda ut det, då min kropp inte stött ut det av sig självt än. Någon som varit med om liknande? Är jätteorolig för smärtan. Känner mig så ensam, chockad, ledsen och grundlurad på nåt konstigt sätt :( undrar om det finns nåt jag kunde gjort annorlunda? Mat? Motion?

    Ni som fått missfall, hur lång tid tog det innan ni blev gravida igen? Skulle må bra av lite solkskenshistorier nu..


    Beklagar ditt mf:(
    Jag fick själv ett tidigt mf i v 6+5. Detta var i början av augusti. I slutet av augusti var jag gravid igen:) Är nu i v 27 och har en livlig liten kille i magen! Hoppas du snart blir gravid igen, lycka till:)
  • 0lsson89
    Anonym (Liros) skrev 2016-02-07 17:56:59 följande:

    Vet inte heller varför? Jag var på Sös, det var precis innan jul. Läkaren sa "du kan bli skrapad om du vill men vi har inga tider nu".. Så jag vet inte.

    Min man var med när jag gjorde ul. Han tyckte jag skulle åka hem med honom men jag åkte till jobbet :) Jaja jag var nog för upprörd för att tänka helt klart.


    Nä asså man är ju så uppe i sina tankar och lite lätt chocktillstånd så man tänker nog inte direkt logiskt där och då :( 
    MA 151223 - v.6+2
  • 0lsson89

    Idag har jag känt som växtvärk i ena benet och foten.. spelar handboll och stukade foten ganska rejält för över ett år sedan, och stukningar kan ju ligga kvar litegrann hur länge som helst.. men nu i värken så kommer det som ilningar och stick i den delen där jag hade stukningen! Har läst runt lite (såklart!) och det finns en del att läsa om att växtvärk eller "myrkrympningar" i benen.. Är det någon här som känner igen det? :) 


    MA 151223 - v.6+2
  • LitenBlommma
    Anonym (Liros) skrev 2016-02-07 12:16:26 följande:

    Är precis som du, exakt likadant som du skriver????. Först ingen stress, skönt att komma bort från jobbet osv. Nu nästan stress över när jag kan bli gravid igen, har ingen aning när mensen ska komma eller när äl kan vara. Sen har vi en i vår närhet som har bf samma dag jag skulle haft, varje gång jag hör något om hennes graviditet hugger det till i hjärtat.


    Kan nog bero på hur mkt man har att blöda ut. Jag hade ju redan blödit ut det värsta 'av mig själv' hemma, så räckte med en cytotec för mig att blöda ut det sista. Gjorde en medicinsk abort för några år sedan och då fick jag mellan 3-4 tabletter tror jag.

    Ja nu väntar jag också bara på att få blöda klart så vi kan börja försöka igen. Har också många i min närhet som får barn nu eller är gravida. Scrollar förbi deras bilder snabbt på facebook, känns tråkigt att jag inte riktigt kan glädjas med dom just nu.. Orkar inte riktigt med släktingar som vet vad som hänt som ska fråga massa frågor heller. Vill bara att alla ska hålla tyst och låtsas som inget har hänt. Förstår såklart att dom menar väl, men orkar inte riktigt dela med mig av känslor med människor som inte varit i samma situation eller vet hur det är att gå igenom nåt sånt här. Trodde aldrig att missfall kunde tära så mycket på en psykiskt.
  • LitenBlommma
    0lsson89 skrev 2016-02-07 12:20:13 följande:

    Tack! Ja, det blev en deppig kväll men redan dagen efter hade vi på nått sätt kommit vidare.. vi sörjde en dag och fokuserade på att vi hade varandra. Enda som är jobbigt nu är att se alla andra graviditeter som poppar upp överallt (iallafall nu när man är uppmärksam kring det hehe)

    Och att våra vänner som plussade en vecka efter oss gick ut med sin graviditet häromveckan och hon samtidigt avslöjar för mig och min pojkvän att hon fortfarande inte slutat röka i v.12. Då kändes allt så fruktansvärt orättvist när man själv inte ens ätit en bit brieost :P 

    Ja det var märkligt, men där och då så tänkte jag inte så mycket på att "kräva" saker.. de fanns ju fortfarande en chans att fostret bara va för litet. 

    Håller med dig om att graviditet är det enda som kretsar i tankarna nu! Folsyra, räkna dagar och inte glömma att ta tempen på morgonen.. Men jag tycker också de är lite kul att hålla koll med appar och sådär..kanske är en del av bearbetandet kring missfallet? 

    Vil blev också gravida jättesnabbt, andra cykeln redan, så jag tror inte riktigt vi hade förstått att det var på riktigt.. märkligt de där.. 

    De säger ju att risken för missfall efter ett missfall minskar, samt att man får lättare att bli gravid snabbt efter.. Hoppas det stämmer! :)

    KRAMAR


    Å jag vet, har också många i min närhet som får barn eller är gravida nu.. Tycker jag lever hälsosamt så blir också så frustrerad när jag tex har en väninna som inte visste att hon var gravid dom första 12 v och festade på rejält då. Kom ändå ut en fullt frisk unge och hade en helt problemfri graviditet.. Känns så orättvist!

    För mig var det på ett vis också skönt att få reda på hur det faktiskt låg till när jag kom till gynakuten i ons. Det var värre dagarna innan när jag inte visste vad det var för fel.. Ovissheten tär så otroligt. Nu måste man bara hitta styrkan att gå vidare och jobba på nu bebis.. :)

    Ska också hålla koll så man prickar in ÄL osv när jag väl slutat blöda. Vill komma igång asap! Hur länge blödde du efter?

    Kramar!
  • LitenBlommma
    EmPe skrev 2016-02-07 18:17:37 följande:

    Beklagar ditt mf:(

    Jag fick själv ett tidigt mf i v 6+5. Detta var i början av augusti. I slutet av augusti var jag gravid igen:) Är nu i v 27 och har en livlig liten kille i magen! Hoppas du snart blir gravid igen, lycka till:)


    Å så fantastisk att du blev gravid så snabbt igen! Hann du få en mens i mellan eller försökte ni på en gång så fort du återhämtat dig? Grattis till din lille, så underbart att du kommit så långt nu, önskar dig all lycka <3
  • 0lsson89
    LitenBlommma skrev 2016-02-07 22:03:07 följande:
    Kan nog bero på hur mkt man har att blöda ut. Jag hade ju redan blödit ut det värsta 'av mig själv' hemma, så räckte med en cytotec för mig att blöda ut det sista. Gjorde en medicinsk abort för några år sedan och då fick jag mellan 3-4 tabletter tror jag.

    Ja nu väntar jag också bara på att få blöda klart så vi kan börja försöka igen. Har också många i min närhet som får barn nu eller är gravida. Scrollar förbi deras bilder snabbt på facebook, känns tråkigt att jag inte riktigt kan glädjas med dom just nu.. Orkar inte riktigt med släktingar som vet vad som hänt som ska fråga massa frågor heller. Vill bara att alla ska hålla tyst och låtsas som inget har hänt. Förstår såklart att dom menar väl, men orkar inte riktigt dela med mig av känslor med människor som inte varit i samma situation eller vet hur det är att gå igenom nåt sånt här. Trodde aldrig att missfall kunde tära så mycket på en psykiskt.

    usch, ja det är hemskt att känna sig bitter och avundsjuk istället för att kunna glädjas :( 
    och som du skrev, när folk ska fråga å tycka synd om en. förstår också att de menar väl men egentligen hade ja inte velat säga nått alls och bli gravid igen snabbt istället hehe, men de funka inte riktigt.. 


    Jag fick ju bara som en vanlig mens i 5 dagar, så testade jag med ÄL stickor i säkert 2-3 veckor och de visade svagt positivt hela tiden.. tillslut gav jag upp. men den dagen jag trodde jag skulle få mens igen (om man räknade missfallet som en vanlig mens) så tog jag både ÄL test och gravtest bara ifall att.. ÄL testet visade superstarkt, strecket va till och med starkare än kontrollstrecket! tog även ett CB-digital, positivt också. var en vinst bara i sig att äntligen få nått positivt även om de bara va på ÄL.. så körde vi på där runt ÄL och nu väntar jag på BIM på fredag.. oändlig väntan verkligen! har dessutom börjat må lite små illa korta stunder, det gjorde jag inte under missfalls-graviditeten. Så jag hoppas det betyder att vi kan ha tur denna gången!


    ..och att det som sagt är som alla säger att det kan gå snabbt att bli gravid igen efter missfall! :)


    håller massa tummar för oss alla!! Drömmer


    MA 151223 - v.6+2
  • 0lsson89

    såhär såg testen ut hela tiden tills jag slutade testa


     


    MA 151223 - v.6+2
  • 0lsson89

    ..och här är det positiva! 


    kanske kan hjälpa någon :) 


    MA 151223 - v.6+2
Svar på tråden MA v 8+5 :(