• LitenBlommma

    MA v 8+5 :(

    Hej,

    Skulle varit på mitt första ul i morgon, men fick en blödning i fredags som tilltog igår. Blödningen började efter/under sex så var först inte så orolig förrän någon dag efteråt när det fortsatte blöda och jag kände att mina grav symptom försvunnit. Åkte in till gynakuten igår kväll som fastslog att fostret slutat leva i v. 8+5, skulle varit i v.12 nu. På lördag ska jag in för att få tabletter som hjälper mig blöda ut det, då min kropp inte stött ut det av sig självt än. Någon som varit med om liknande? Är jätteorolig för smärtan. Känner mig så ensam, chockad, ledsen och grundlurad på nåt konstigt sätt :( undrar om det finns nåt jag kunde gjort annorlunda? Mat? Motion?

    Ni som fått missfall, hur lång tid tog det innan ni blev gravida igen? Skulle må bra av lite solkskenshistorier nu..

  • Svar på tråden MA v 8+5 :(
  • LitenBlommma
    Orkide skrev 2016-02-06 22:40:26 följande:

    Hoppas det gått bra idag och att du fått ur dig allt. Kram


    Tack orkidé <3

    Mår mycket bättre idag! Fick åka hem i em, så skönt att vara hemma och känna att det värsta är över. Blödde nog som värst hemma igår så behövde bara en cytotec som tog bort det sista inatt/morse och då fick jag starka smärtstillande så det gick bra. Läkaren gjorde ett ultraljud innan jag gick hem och plocka bort lite envisa rester, var lite obehagligt men kändes så skönt efteråt. Har varit obehagligt att gå runt och veta att man har ett foster i sig som inte lever.. :(

    Så nu är det bara att vänta ut blödningen och hoppas på ÄL så småningom. Tack för det fina stöd jag fått här. Min resa är inte över än; jag gråter fort mkt och det här missfallet krossade verkligen mitt hjärta. Men den värsta fysiska smärtan är ändå över. Inser nu också hur otroligt vanligt det är med missfall men man pratar inte öppet om det. Det värsta är väl att jag alltid varit en trygg och positiv person som inte oroar mig så mkt. Att jag skulle få missfall tänkte jag inte ens på. Nästa gång jag blir gravid kommer jag vara nojjig för allt..! Kommer vilja ha ett tidigt VUL för att veta om det ens finns hjärtslag iaf innan v12. Måste bara se till att bli på smällen först :)
  • 0lsson89

    Hej!


    Har ingen solskenshistoria (ännu), men tänkte iallafall dela med mig av min lilla resa för ni verkar vara så härliga i denna tråden.. :)
    Fick lite blod i trosorna kvällen innan nyårsafton, som fortsatte dagen efter så vi åkte in till gynakuten under dagen. Olidlig väntan trots att vi "bara" väntade 3-4 timmar.
    Fick göra VUL som visade ett foster i 6+2 (skulle vara i 7+3) och inget hjärtslag. Läkaren kunde inte svara på om det var för att fostret va för litet för att se hjärtslag eller om maskinen som va "lite gammal" inte kunde uppfatta det.. (märkligt när Sahlgrenska som såpass stort sjukhus borde ha bra maskiner kan man tycka) så fick ny tid 12 dagar senare.
    Nyårsafton blev såklart helt förstörd för oss då vi med en gång antog det värsta.. Men väntan på den 12 januari var ännu värre! Ett par dagar innan vi skulle på återbesöket tog jag grav-test hemma som visade negativt (okej jag tog 3 stycken) så då visste vi att det var över.
    In på undersökningen den 12e som visade att allt var borta. Är idag, efter åtskilliga timmar i forum här där jag läst om missfall, glad att jag slapp massa komplikationer då jag bara upplevde en vanlig mens.
    Väntar nu på BIM den 12e (ironiskt va?) och håller tummarna på att vi är några av de som får uppleva solsken med tidig ny graviditet!

    Håller verkligen tummarna för er andra här, och brukar också tänka att "vårt barn kommer" :) 


    KRAM


    MA 151223 - v.6+2
  • LitenBlommma
    0lsson89 skrev 2016-02-06 23:40:56 följande:

    Hej!


    Har ingen solskenshistoria (ännu), men tänkte iallafall dela med mig av min lilla resa för ni verkar vara så härliga i denna tråden.. :)
    Fick lite blod i trosorna kvällen innan nyårsafton, som fortsatte dagen efter så vi åkte in till gynakuten under dagen. Olidlig väntan trots att vi "bara" väntade 3-4 timmar.
    Fick göra VUL som visade ett foster i 6+2 (skulle vara i 7+3) och inget hjärtslag. Läkaren kunde inte svara på om det var för att fostret va för litet för att se hjärtslag eller om maskinen som va "lite gammal" inte kunde uppfatta det.. (märkligt när Sahlgrenska som såpass stort sjukhus borde ha bra maskiner kan man tycka) så fick ny tid 12 dagar senare.
    Nyårsafton blev såklart helt förstörd för oss då vi med en gång antog det värsta.. Men väntan på den 12 januari var ännu värre! Ett par dagar innan vi skulle på återbesöket tog jag grav-test hemma som visade negativt (okej jag tog 3 stycken) så då visste vi att det var över.
    In på undersökningen den 12e som visade att allt var borta. Är idag, efter åtskilliga timmar i forum här där jag läst om missfall, glad att jag slapp massa komplikationer då jag bara upplevde en vanlig mens.
    Väntar nu på BIM den 12e (ironiskt va?) och håller tummarna på att vi är några av de som får uppleva solsken med tidig ny graviditet!

    Håller verkligen tummarna för er andra här, och brukar också tänka att "vårt barn kommer" :) 


    KRAM


    Hej och välkommen till tråden! :) 
    Fy vilken hemsk nyårsafton. Men det är verkligen sant att det är dom där dagarna av väntan när man inte vet något som är värst. Men gud vilket märkligt uttalande att säga att maskinen kanske är gammal?? Då får dom väl fixa fram en ny som dom vet funkar?? Hade blivit tokig.
    Är också glad att jag verkar ha blött ut det värsta av 'sig självt' och sluppit några större ingrepp, även om jag hade sjuuuukt ont för ett par dagar sedan. Nu är det enda jag kan tänka på att jag vill bli gravid igen. Har det ganska tungt och stressigt på jobbet nu också så hade sett fram emot att ha en lång ledig sommar och skifta fokus ett tag i mitt liv. Nu känns närmsta halvåret extremt tungt om jag inte lyckas bli gravid igen snar då vill säga.. Vill samtidigt inte bli besatt och bara jaga plusset. Var så glad sist när vi tänkte lite att 'händer det så händer det', och vips så blev jag gravid, med andra ord var det inte så jätteplanerat. Nu känner jag mig helt plötsligt lite stressad att jag måste bli gravid igen NU. Hade ju börjat bygga upp framtidsdrömmar och planer.. :( 

    Håller tummarna för dig också och hoppas vi kan följas åt mot nästa plus! Det kommer för oss också :) 

    Styrkekramar {#emotions_dlg.flower}
  • LitenBlommma
    Kasperina skrev 2016-02-06 12:06:01 följande:

    Jag fick ett MA konstaterat i v11, men det var inte helt oväntat då embryot utvecklats för sakta. På vul i v7 syntes knappt något, i v9 slog hjärtat men den var stor som v7 och i v11 hade hjärtverksamhet och tillväxt upphört. Jag bad att få bli skrapad då jag var 41 och ville göra ett nytt försök så fort som möjligt. Jag väntade en cykel och blev gravid igen direkt sen. Den graviditeten gick bra
    Jag har tidigare fått ett okomplicerat mf i v6, då tog det 3 månader för äl att komma igång igen, sen ytterligare 6 försök att bli gravid. Den graviditeten visade sig vara ofostrig och avslutades med skrapning (inget val där då det fanns misstanke om utomkveds). Efter den kom äl efter två veckor, men vi gjorde uppehåll i försöken i fyra månader och sen blev jag gravid på första försöket (första barnet).

    Jag tog EN Cytotec inför senaste skrapningen och kom in t gynakuten med ett blodtryck på 44/70. Man ska vara mycket försiktig med Cytotec! 


    Hej, och oj så många gånger du fått kämpa. Beundrar din envishet. Själv känner jag mig helt knäckt över mitt första och enda missfall..
    Men jag märker att ju mer jag pratar med folk i min närhet om det, desto mer får man höra hur vanligt det är med komplikationer och krossade drömmar när man försöker få barn. En familj vi känner som har 2 barn hade tydligen haft 3 missfall under årens gång, det hade jag ingen aning om. Antar att man inte pratar öppet om det. 
    Jag har hört många mardrömshistorier om cytotec, men för mig har det gått 'bra'. Dock verkade jag ha blött ut det mesta av sig självt så räckte med en tablett för mig för att få ut det sista, och då hade jag så mycket smärtstillande i mig så kände inget. Men absolut, cytotec är inget att leka med. 
    Men det ger mig verkligen hopp att du efter alla dina försök lyckats ändå. Längtar tills det blir min tur :) Stor kram
  • Anonym (Liros)

    Jag fick 4 st cytotek att stoppa upp, låter mycket i jämförelse med er andra. Undrar vad det beror på, någon som vet?

  • Anonym (Liros)

    Är precis som du, exakt likadant som du skriver????. Först ingen stress, skönt att komma bort från jobbet osv. Nu nästan stress över när jag kan bli gravid igen, har ingen aning när mensen ska komma eller när äl kan vara. Sen har vi en i vår närhet som har bf samma dag jag skulle haft, varje gång jag hör något om hennes graviditet hugger det till i hjärtat.


    LitenBlommma skrev 2016-02-07 11:43:37 följande:

    Hej och välkommen till tråden! :) 

    Fy vilken hemsk nyårsafton. Men det är verkligen sant att det är dom där dagarna av väntan när man inte vet något som är värst. Men gud vilket märkligt uttalande att säga att maskinen kanske är gammal?? Då får dom väl fixa fram en ny som dom vet funkar?? Hade blivit tokig.

    Är också glad att jag verkar ha blött ut det värsta av 'sig självt' och sluppit några större ingrepp, även om jag hade sjuuuukt ont för ett par dagar sedan. Nu är det enda jag kan tänka på att jag vill bli gravid igen. Har det ganska tungt och stressigt på jobbet nu också så hade sett fram emot att ha en lång ledig sommar och skifta fokus ett tag i mitt liv. Nu känns närmsta halvåret extremt tungt om jag inte lyckas bli gravid igen snar då vill säga.. Vill samtidigt inte bli besatt och bara jaga plusset. Var så glad sist när vi tänkte lite att 'händer det så händer det', och vips så blev jag gravid, med andra ord var det inte så jätteplanerat. Nu känner jag mig helt plötsligt lite stressad att jag måste bli gravid igen NU. Hade ju börjat bygga upp framtidsdrömmar och planer.. :( 

    Håller tummarna för dig också och hoppas vi kan följas åt mot nästa plus! Det kommer för oss också :) 

    Styrkekramar 


  • 0lsson89
    LitenBlommma skrev 2016-02-07 11:43:37 följande:
    Hej och välkommen till tråden! :) 
    Fy vilken hemsk nyårsafton. Men det är verkligen sant att det är dom där dagarna av väntan när man inte vet något som är värst. Men gud vilket märkligt uttalande att säga att maskinen kanske är gammal?? Då får dom väl fixa fram en ny som dom vet funkar?? Hade blivit tokig.
    Är också glad att jag verkar ha blött ut det värsta av 'sig självt' och sluppit några större ingrepp, även om jag hade sjuuuukt ont för ett par dagar sedan. Nu är det enda jag kan tänka på att jag vill bli gravid igen. Har det ganska tungt och stressigt på jobbet nu också så hade sett fram emot att ha en lång ledig sommar och skifta fokus ett tag i mitt liv. Nu känns närmsta halvåret extremt tungt om jag inte lyckas bli gravid igen snar då vill säga.. Vill samtidigt inte bli besatt och bara jaga plusset. Var så glad sist när vi tänkte lite att 'händer det så händer det', och vips så blev jag gravid, med andra ord var det inte så jätteplanerat. Nu känner jag mig helt plötsligt lite stressad att jag måste bli gravid igen NU. Hade ju börjat bygga upp framtidsdrömmar och planer.. :( 

    Håller tummarna för dig också och hoppas vi kan följas åt mot nästa plus! Det kommer för oss också :) 

    Styrkekramar {#emotions_dlg.flower}

    Tack! Ja, det blev en deppig kväll men redan dagen efter hade vi på nått sätt kommit vidare.. vi sörjde en dag och fokuserade på att vi hade varandra. Enda som är jobbigt nu är att se alla andra graviditeter som poppar upp överallt (iallafall nu när man är uppmärksam kring det hehe)
    Och att våra vänner som plussade en vecka efter oss gick ut med sin graviditet häromveckan och hon samtidigt avslöjar för mig och min pojkvän att hon fortfarande inte slutat röka i v.12. Då kändes allt så fruktansvärt orättvist när man själv inte ens ätit en bit brieost :P 


    Ja det var märkligt, men där och då så tänkte jag inte så mycket på att "kräva" saker.. de fanns ju fortfarande en chans att fostret bara va för litet. 


    Håller med dig om att graviditet är det enda som kretsar i tankarna nu! Folsyra, räkna dagar och inte glömma att ta tempen på morgonen.. Men jag tycker också de är lite kul att hålla koll med appar och sådär..kanske är en del av bearbetandet kring missfallet? 


    Vil blev också gravida jättesnabbt, andra cykeln redan, så jag tror inte riktigt vi hade förstått att det var på riktigt.. märkligt de där.. 

    De säger ju att risken för missfall efter ett missfall minskar, samt att man får lättare att bli gravid snabbt efter.. Hoppas det stämmer! :)


    KRAMAR


    MA 151223 - v.6+2
  • 0lsson89
    Anonym (Liros) skrev 2016-02-07 12:12:29 följande:

    Jag fick 4 st cytotek att stoppa upp, låter mycket i jämförelse med er andra. Undrar vad det beror på, någon som vet?


    Jag fick ju MA, kroppen stötte bort det döda fostret en vecka efter det dött.. och jag var ju ganska kort gången så säkert därför de är skillnad mellan dig å mig iallafall :) 


    Jag gjorde en "hemma abort" för ett par år sedan, kommer dock inte ihåg hur långt gången jag var för jag var ganska ung då, men kommer ihåg att jag fick 3 st att stoppa upp och att jag mådde förfärligt.. spydde upp smärtstillande också å vågade inte ta nya.. 


    Gick det bra för dig att få bort allt? Kram


    MA 151223 - v.6+2
  • Anonym (Liros)

    Jag hade också MA (upptäcktes v 12). Jag fick ingen efterkontroll så jag vet inte, känns lite jobbigt. Man vill ju veta att allt är borta. Men jag mådde inte illa av cytotek och hade inte särskilt ont som tur var iaf. Usch hoppas detta var den enda gången man behöver gå igenom det här. Mentalt mycket jobbigare än jag trott. Jag gick tillbaka till jobbet direkt efter jag va på ul o fick se att det var kört. Men klarade inte att jobba, började startgrina där. Sjukt tänkt såhär i efterhand, att jag skulle jobba direkt efter.


    0lsson89 skrev 2016-02-07 12:44:15 följande:

    Jag fick ju MA, kroppen stötte bort det döda fostret en vecka efter det dött.. och jag var ju ganska kort gången så säkert därför de är skillnad mellan dig å mig iallafall :) 

    Jag gjorde en "hemma abort" för ett par år sedan, kommer dock inte ihåg hur långt gången jag var för jag var ganska ung då, men kommer ihåg att jag fick 3 st att stoppa upp och att jag mådde förfärligt.. spydde upp smärtstillande också å vågade inte ta nya.. 

    Gick det bra för dig att få bort allt? Kram


  • 0lsson89
    Anonym (Liros) skrev 2016-02-07 15:36:08 följande:

    Jag hade också MA (upptäcktes v 12). Jag fick ingen efterkontroll så jag vet inte, känns lite jobbigt. Man vill ju veta att allt är borta. Men jag mådde inte illa av cytotek och hade inte särskilt ont som tur var iaf. Usch hoppas detta var den enda gången man behöver gå igenom det här. Mentalt mycket jobbigare än jag trott. Jag gick tillbaka till jobbet direkt efter jag va på ul o fick se att det var kört. Men klarade inte att jobba, började startgrina där. Sjukt tänkt såhär i efterhand, att jag skulle jobba direkt efter.


    Jaha okej.. Ja, såklart man vill! Varför fick du ingen efterkontroll? eller bad du om en men inte fick? 

    Nej usch, det förstår jag att du inte klarade! Speciellt om man går på såna besök ensam, man vet att man har sin älskling trots att han inte kunde följa med men ändå känner man sig som världens ensamnäste.. usch usch..
    MA 151223 - v.6+2
Svar på tråden MA v 8+5 :(