Blir ens liv mindre värt för att man låter föräldrarna vara med?

Jag har aldrig sagt att vi inte kunde, bara att vi fick mycket hjälp.

Jag har aldrig sagt att vi inte kunde, bara att vi fick mycket hjälp.

Är det tredje eller fjärde tråden du skiver och ältar detta, TS? Helt ärligt och i all välmening, men du behöver nog skaffa dig en terapeut och ett liv. Du verkar inte må så bra i dig själv.

Men varför är det så viktigt hur många gånger jag skrivit?? Ja jag ska sluta ta upp det här men försök förstå snälla ni hur outhärdligt det är med en sån präktig människa som kan allt, vet allt och orkar allt???

Det är inte jag som älskar att amma, samsova, laga mat från grunden , baka, gå i skogen, studera, har en ovanlig utbildning och märkvärdigt yrke och hellre har sömnbrist än barnvakt så nä det är inte jag som är outhärdlig!

Jag vet inte jag har velat ge dem något som de aldrig kan skaffa själva om du förstår.

Men det är så självklart att man ger sånt, jag har velat ge dem något som man inte förväntar sig att få, att de ska ha det bra tack vare mig.

Jag har alltid tyckt att jag gör det och ingen har sagt något annat förrän jag började skriva här.

Du kan ju inte säga att man inte behöver hjälp första gången man får barn eller köper hus! Trist att det skulle påverka ert äktenskap dock.

Jag skrev förut att det är svårt att bara umgås på grund av hur det är nu. Barnbarnet som knappt fått lära känna mig tycker att jag är en främling så det är liksom inte så trevligt att försöka "umgås". Och det är ju på grund av att de aldrig haft barnvakt mm.