Blir ens liv mindre värt för att man låter föräldrarna vara med?

Du och din man har haft chansen att uppmuntra era barns intressen när de var små, nu är det deras tur att ta hand om sina egna barn.

Din roll i det är över.

Så dottern gick tidigt och borde, enligt dig, blivit bra på sport men blev det inte?
Så... du har inte ens dina egna barn som exempel för ditt påstående?

Nå, lärde sig hennes barn gå tidigt då när ni prackade på dem gå-stolar?

Så länge du inte respekterar barnbarnens föräldrar kommer du inte få ett nära förhållande.
Se över din text. Att sätta dina egna behov före alla andras är inte att visa respekt.

Var det inte 12 mil de flyttat? Inte jättelångt men tillräckligt för att du inte ska springa fär...

Det låter konstigt att i FÖRSTA hand utgå från att de ska fira 2-årsdagen hemma hos dig istället för hos dem.

Hur tänkte du där? Varför skulle du gå före?

Jag fattar inte varför du hänger upp dig på att du inte fått "lära" yngsta barnbarnet gå och bli bra på sport -du har ju varjen lyckats med det med dina båda barn eller dotterns barn, så varför hänga upp dig på det nu?

Frågade du måste du ju kunna ta ett nej.

Åkte du till dem när barnet fyllde?

Ja, men du har ju haft din chans, fyra stycken dessutom.
Du misslyckades där, varför funderar du inte på den biten (som i att det inte går att lära...) utan fokuserar på att du inte får möjligheten med den yngste?

Är det flera månader till barnet fyller, men du har redan börjat tjata om kalas hos er? Är det kanske därför du inte är inbjuden än, för att det är för tidigt och de inte kommit så långt utan bara vet att de vill fira hemma?