Blääää fick mf i v 7+4, så surt när vi har försökt få syskon i mer än två år, det här är andra missfallet på den tiden. Tur att vi åtminstone har en liten solstråle men nu börjar jag tvivla på om han nånsin ska få ett syskon som är hyfsat nära i ålder. :'( Önskar er andra lycka till.
Igår var jag på inskrivning på MVC hos samma barnmorska som med mitt första barn! :)
Har nu kommit till v9 (8+3 idag) med BF 2 jan och är helt sjukt trött, väldigt väldigt mycket mer än med första barnet. Sen en vecka tillbaka har jag knappt klarat av att göra nånting. Har en tid hos läkare på måndag för att diskutera sjukskrivning, har helgen på mig att känna efter hur det verkligen är. Vill ju inte bli sjukskriven egentligen, men som det är nu klarar jag inte av att jobba.
Hur mår ni andra? Har ni också haft inskrivning? :)
Hej allihopa! Plussade den 1 maj, första barnet tillsammans för mig och min sambo. Jag är 27 år, är så redo :)
BF beräknad antingen 31/12 eller 1/1, olika på olika appar haha. Jag håller tummarna på januari iaf. Är själv tidigt januaribarn som skulle ha kommit 28 dec egentligen haha.
Har sedan två veckor tillbaks börjat ha så mycket illamående om kvällarna, har svårt att sova på grund av illamåendet. Annars är väll aptiten helt okej, inte jätte stor aptit dock. Och mina bröst har växt som bara den haha. Hade nästan behövt en större bh redan i vecka 7.
Kul att va med här i gruppen :)
när har ni tänkt att berätta för andra om graviditeten? Jag är ju i V7 och vet inte alls när vi tänkt berätta. Sambon vill vänta och det vill ju jag egentligen också men samtidigt är det så svårt att hålla tyst om något sådan stort. Sambon hade 25 årsfest förra helgen och jag drack alkoholfritt vin fast jag hade hällt över den i en vanlig vinflaska. Så ni kanske förstår dilemmat att hålla det hemligt samt att jag är så extremt trött och kan inte berätta varför ännu.. Efter V12 har jag förstått att det är är som vanligast att berätta eller efter rutin ultraljudet?
Hur gör man med jobbet när man är så trött och mår illa? :( vill inte redan berätta då de fortfarande är tidigt ju. Men i mitt jobb fungerar de inte att gå iväg så fort man mår illa eller att vila när man är trött (går väl inte direkt i många jobb)
Hejsan! Jag hoppar in här jag med. Är 25 år, bor i Stockholm med fästmannen som fyller 30 snart (vi har varit tillsammans i 7 år) och vi väntar vårt första barn. Är i vecka 6+2 idag.
Fick MA i vecka 12 (fostret dog 2 veckor tidigare) i februari så jag är så orolig att det ska sluta i missfall denna gång också. Är liksom inte riktigt inställd på att vi kommer få denna bebis, vilket är jättetråkigt. Men så kanske många tänker fram till vecka 12-13.
Bf är iallafall 20-21 januari (beroende på hur man räknar).
Har nästan tappat alla symptom sen i lördags. Från att vara full utav symptom i fredags så har det kraftigt avtagit sen i lördags. Ömheten i brösten är nästan borta och jag är mycket piggare.
Är rädd för MA, aldrig haft det tidigare...
Symptom kommer och går hela tiden och det är helt normalt och behöver inte betyda nånting alls.
Jag har nästan inga på morgonen, de kommer under dagen. VIssa dagar mår jag bättre, andra sämre.