Adoptera bort sitt barn

Tack så mycket för alla era svar! Jag har precis fått reda på att jag är gravid, så detta är absolut inte genomtänkt över huvudtaget. Jag blev bara så oerhört känslosam över tanken på abort, och fick då "idén" att det faktiskt finns många andra familjer som skulle kunna ge denna lilla ett underbart och kärleksfullt hem.

Utan att ha tänkt grundligt på det så inser jag att mitt hjärta skulle gå i tusen bitar över att lämna ett barn till en annan familj, samtidigt som jag skulle känna någon slags lycka över att veta att denna lilla skulle få komma till ett hem där man längtat efter ett barn länge.

Men nej, med största sannolikhet kommer jag att komma fram till att jag aldrig skulle klara av det ändå.

Är det självisk? Att abortera ett blivande barn, bara för att jag inte klarar av att lämna den till en annan familj- som verkligen både kan och framför allt vill ha ett barn?

Jag har ingen drastisk eller sorglig historia att berätta angående att jag inte vill ha fler barn.

Utan det är helt enkelt bara så att jag har mina 2. Och jag älskar dom så oändligt mycket. Och det känns som att dom får så lite tid med sina föräldrar som det är med heltidsjobb och dylikt. Min stora flicka på 4 år har tyvärr också fått stått vid sidan mycket då hennes 2 åriga bror är väldigt krävande, och har varit sedan hans födelse. Får vi ännu en bebis så kommer kanske det fortsätta ett par år till.

Jag vill att det ska vara hennes tur nu, utan att behöva dela sina föräldrar med ännu en bebis Jag vill ge dom båda allt jag har nu, dom är det viktigaste i mitt liv.

Tack så mycket för alla era svar! Jag har precis fått reda på att jag är gravid, så detta är absolut inte genomtänkt över huvudtaget. Jag blev bara så oerhört känslosam över tanken på abort, och fick då "idén" att det faktiskt finns många andra familjer som skulle kunna ge denna lilla ett underbart och kärleksfullt hem.

Utan att ha tänkt grundligt på det så inser jag att mitt hjärta skulle gå i tusen bitar över att lämna ett barn till en annan familj, samtidigt som jag skulle känna någon slags lycka över att veta att denna lilla skulle få komma till ett hem där man längtat efter ett barn länge.

Men nej, med största sannolikhet kommer jag att komma fram till att jag aldrig skulle klara av det ändå.

Är det självisk? Att abortera ett blivande barn, bara för att jag inte klarar av att lämna den till en annan familj- som verkligen både kan och framför allt vill ha ett barn?

Jag har ingen drastisk eller sorglig historia att berätta angående att jag inte vill ha fler barn.

Utan det är helt enkelt bara så att jag har mina 2. Och jag älskar dom så oändligt mycket. Och det känns som att dom får så lite tid med sina föräldrar som det är med heltidsjobb och dylikt. Min stora flicka på 4 år har tyvärr också fått stått vid sidan mycket då hennes 2 åriga bror är väldigt krävande, och har varit sedan hans födelse. Får vi ännu en bebis så kommer kanske det fortsätta ett par år till.

Jag vill att det ska vara hennes tur nu, utan att behöva dela sina föräldrar med ännu en bebis Jag vill ge dom båda allt jag har nu, dom är det viktigaste i mitt liv.

Jag tycker du ska adoptera bort barnet. Tror mycket av det dåliga måendet beror på vetskapen om att samhället tycker man gjort fel för att det är tabu i Sverige. Skit i samhället och tänk på barnet och adoptivföräldrarna! Känner ett antal adopterade och ingen av dem hade hellre varit aborterad. De är tacksamma och älskar sina adoptivföräldrar.

Hade jag fått veta att jag var adopterad hade inte jag gått och ältat i varför jag inte "dög" åt bioföräldrarna. Jag är en empatisk person som vet att man inte alltid kan förstå alla men ändå försöka och känna med dem!

Tycker du ska kolla upp hur det går till ts!

Jag tycker du ska adoptera bort barnet. Tror mycket av det dåliga måendet beror på vetskapen om att samhället tycker man gjort fel för att det är tabu i Sverige. Skit i samhället och tänk på barnet och adoptivföräldrarna! Känner ett antal adopterade och ingen av dem hade hellre varit aborterad. De är tacksamma och älskar sina adoptivföräldrar.

Hade jag fått veta att jag var adopterad hade inte jag gått och ältat i varför jag inte "dög" åt bioföräldrarna. Jag är en empatisk person som vet att man inte alltid kan förstå alla men ändå försöka och känna med dem!

Tycker du ska kolla upp hur det går till ts!

Jag tycker att det är en fin sak du gör om du väljer att adoptera bort. Det finns många som kämpar där ute. Tycker det är märkligt att det här aldrig läggs fram som ett alternativ till abort utan det alltid är att antingen så abortera man eller så tar man själv hand om sitt barn.

Jag tycker du ska adoptera bort barnet. Tror mycket av det dåliga måendet beror på vetskapen om att samhället tycker man gjort fel för att det är tabu i Sverige. Skit i samhället och tänk på barnet och adoptivföräldrarna! Känner ett antal adopterade och ingen av dem hade hellre varit aborterad. De är tacksamma och älskar sina adoptivföräldrar.

Hade jag fått veta att jag var adopterad hade inte jag gått och ältat i varför jag inte "dög" åt bioföräldrarna. Jag är en empatisk person som vet att man inte alltid kan förstå alla men ändå försöka och känna med dem!

Tycker du ska kolla upp hur det går till ts!