Hej! Här kan vi väl samlas, vi med BF i juni 2017? Jag plussade idag, det är flera dagar innan BIM så än så länge kanske vi inte är så många här, men fyll gärna på allt eftersom! :)
För mig blir BF runt 4/6 tror jag, det är mitt andra barn och jag är 26 år. Berätta gärna om er också! :)
Vet du om huvudet är fixerat eller ruckbart?
Senaste kollen var 23/5 och då var bebis ruckbar.
Jag har tänkt på några saker. Min son har på senare tid kramat mig alldeles för hårt. Han kramar bebismage så jag får ont. Är han redan avundsjuk tro?
En till är att jag har munherpes pussar inte mina barn på munnen och andra har såna invändningar som att det är klart man ska göra det. Jag kommer inte acceptera nån som pussar mina barn på munnen. Förrutom nån i samma ålder. Min syster smittade sitt barn genom munpuss och han har fått herpes. Men varför vilja ge dom det? Eller vad tycker folk egentligen?
Är rädd för alla som ska pussa min nyfödda :S
När stora sonen var 7 blev han storebror och då gick han tillbaka lite i tiden typ, ville ha sin gosekatt han hade som bebis o så, tyvärr har den stannat kvar så han sover inte utan den heller men det är ju en stor omställning att få syskon fast man är glad. Man har fått all uppmärksamhet och nu är det som bortblåst lixom. Jag pussar båda mina ungar på munnen, men låter inte andra göra det såklart. Hänt att mormor gör det men hon har inte herpes och andra kommer inte få pussa dom på munnen. Det är bara säga till att ingen pussar bebisen och så är det bara. Är en självklarhet tycker jag. Drt sprids så mycke skit nu så skulle inte utsätta nån för det. Speciellt inte ens egna barn.
Sötnosarna.... min son frågar ständigt om privatliv ... om bebisen ska sova i hans rum och om bebisens gråt så han inte kan sova på natten :) .... orolig att saker kommer bli förändrade. Hans semester blir förstörd osv. :( hans pappa hade sagt att det blir ingen semester för att jag skulle föda barn. Vi är separerade. Så jag vet inte vad mer som sägs till sonen. Men blir arg när den pappan lägger sig i och skrämmer honom. ;(
Jo det är ju en omställning för dom och det vet dom om. Men man får göra det bästa man kan, se till att dom får egen tid med en, att man visar att man räcker till fler än en. I början är.det svårt med en klängig bebis men det blir bättre. Förstår det, skulle bli jätte arg om jag visste att pappan sa så.
Sen till min egen partner känns som att vi har kommunikation problem. Det med sex var ju underbart men nu när det närmar sig förlossningen så känns det som att han gärna vill hitta på andra saker med sin bror. Supa och bara vara borta från familjen. Då sa han att det beror på att jag är sur hela tiden och kan nu hålla med att det är så. Min son har gråtit när jag av misstag använder fel tonläge. Jag hoppas att det går över. Vart är mitt sex? Jag blir bara mer frustrerad för det är det finaste å bästa som finns för att man hormonellt ska må bra. Så nu är vi i nån ond cirkel. Tänk om jag blir ensam på förlossningen för att han är ute å super :( för mig ett känslomässigt kaos. Mamma sa det dummaste hon kunde. -varför gjorde du inte abort då? -ja varför gjorde inte du abort med mig då, mamma? Fy vissa är ju stöttande....inte!
Någon som testat positivt på gbs? fick reda på precis att odlingen var positiv. Det konstiga är att de inte ens sa något om resultatet utan jag frågade själv idag två veckor senare.
Någon som testat positivt på gbs? fick reda på precis att odlingen var positiv. Det konstiga är att de inte ens sa något om resultatet utan jag frågade själv idag två veckor senare.
Det är mycket hormoner i kroppen när man är gravid, vi tänker och drömmer saker som för oss är självklara ,tex otrohet hos partnern, när vi inte får sex lr kärlek så undrar vi varför. Men det är en omställning för dom oxå, tro mej. När jag väntade första sonen så var sambon ute hela tiden o festa. Vi bråkade massor om det tyvärr. Men det var hans sätt att bearbeta en omställning i livet. Var inte planerat alls då vi hade vart ihop 1 vecka;) sen att vi gravida är surkärringar så är det bara. Det får dom stå ut med helt enkelt, dom bär inte på ett annat liv, får kroppen förstörd lr mår skit konstant men drt finns inget bättre. Dom klagar så.mycke men när bebis väl är här så brukar det bli annorlunda. Tyvärr har inte vi haft sex nu på slutet för att man vill utan mer ett "jobb" för att få saker o sätta igång. Hehe men så långe man visar kärlek och myser så räcker det länge:) ja föräldrar kan vara riktiga idioter ibland men det är bara ta med en nypa salt. Vi klarar oss bra ändå. Snart har vi bebisarna här iaf:)