Gravid 47 år!

Wilhelmina

Äldre 19 Apr 11:13
79 svar

Visa endast Anmäl

Gravid 47 år!

Hej,
vet inte hur jag ska göra! Upptäckte igår att jag är gravid 47 år gammal. Bara v 5 men ändå. Vi har redan tre barn, 16, 13 och 9 år. Jag får panik över att det blivit så här. Men samtidigt snurrar tankarna. För några år sedan ville vi ha en till, men fick bara missfall. Åren har gått och jag hade gett upp tanken. Samtidigt har vi inte skyddats oss. Ja, dumt, vi vet ju hur barn blir till...
Jag älskar ju små bebisar, men kommer bli väldigt ensam i den här situationen. Alla våra vänner är ju klara med barn för länge sen. Min man är så flexibel, han tycker jag får bestämma... Hade jag varit 43 så kanske det hade varit ett lättare beslut att behålla.
Om vi behåller blir det ett väldigt stort glapp till de andra barnen. Hur ska jag hinna med dem alla? Samtidigt tror jag de skulle älska ett litet syskon. Men jag är så gammal! Vi kommer vara 48 och 55 när bebisen kommer till jul. Och risken för skador och komplikationer. Visserligen stark och vältränad och kärnfrisk.
Jag får panik över vad alla ska tycka och tänka. Hur ska livet bli?
Jag vet inte hur jag ska resonera.
- «
- ‹
- Sida 4 av 7
- 1
- 2
- 3
- 4
- 5
- 6
- 7
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Gravid 47 år!
Wilhelmina

Äldre 19 Apr 19:32
#31

Visa endast Anmäl

huskur skrev 2017-04-19 18:09:18 följande:
Tänker att det väl var svårt att acceptera att det inte blev barn då ni ville. Om ni hade börjat med skydd igen så kanske det hade varit att definitivt acceptera att det inget blev då ni försökte. Men bara för att det inte blev barn den gången måste ni inte behålla nu. Ni är i ett annat läge nu.

Vad tycker din man? Även om det är du som bestämmer i sista hand så behöver du väl veta vad han skulle vilja.
Jo vi är i ett annat läge nu. Jag talar med min man hela tiden. Han är så god. Han är glad för en till och ser inga bekymmer, han är bara positiv till allt som händer. Han är väldigt bra med barn och är lugn och stabil. Men han säger också att han inte direkt längtar efter en till utan tycker vi har det bra som vi har det. Han fattar ju att det är svårast för mig, det är min kropp. Han stöttar mig i vilket beslut det än blir. Det vore lättare om han verkligen lutade åt något håll...
Skownis

Äldre 19 Apr 19:44
#32

Visa endast Anmäl

Jag tycker absolut du ska behålla. Blir ju hur mysigt som helst!

Grattis till graviditeten!
huskur

Äldre 19 Apr 19:53
#33

Visa endast Anmäl

Wilhelmina skrev 2017-04-19 19:32:28 följande:
Jo vi är i ett annat läge nu. Jag talar med min man hela tiden. Han är så god. Han är glad för en till och ser inga bekymmer, han är bara positiv till allt som händer. Han är väldigt bra med barn och är lugn och stabil. Men han säger också att han inte direkt längtar efter en till utan tycker vi har det bra som vi har det. Han fattar ju att det är svårast för mig, det är min kropp. Han stöttar mig i vilket beslut det än blir. Det vore lättare om han verkligen lutade åt något håll...
Ja, både för- och nackdelar med att vara själv i det avgörande beslutet! Det tål att tänkas på, men än har ni lite tid. En dag vet du.
gamlapappan

Äldre 20 Apr 10:08
#34

Visa endast Anmäl

Jag vet inte om det hjälper dig i beslutet, men jag såg en gång en undersökning på hur vanligt det var att man fött ett barn och ångrade sig i efterhand. Det visade sig vara extremt ovanligt. Mindre än 1 % ångrar sitt beslut att föda ett barn när det väl är fött.

Så även om du känner dig nojig nu kan du vara trygg med att om du väljer att behålla barnet kommer du att känna dig nöjd med ditt beslut i efterhand.
Wilhelmina

Äldre 20 Apr 10:52
#35

Visa endast Anmäl

gamlapappan skrev 2017-04-20 10:08:18 följande:
Jag vet inte om det hjälper dig i beslutet, men jag såg en gång en undersökning på hur vanligt det var att man fött ett barn och ångrade sig i efterhand. Det visade sig vara extremt ovanligt. Mindre än 1 % ångrar sitt beslut att föda ett barn när det väl är fött.

Så även om du känner dig nojig nu kan du vara trygg med att om du väljer att behålla barnet kommer du att känna dig nöjd med ditt beslut i efterhand.

Tack snälla, jag har också hört det. Och tänker så, att ett barn ångrar man ju aldrig! Det är ju en människa att älska. Men jag undrar hur det känns 15-20 år senare. Skulle vilja höra hur alla tänker som varit med om det.
Jag bara vacklar, tänker att det är ödet. Jag ser bebisen framför mig, hur den sitter i knät på sina syskon. Igår började min man fundera ett varv till; det kanske är synd om barnet om han är 70 när barnet är 15. Men det är ju bara siffror, allt beror på hur man mår och vi vet inget om framtiden. Jag skulle vilja ha någon som berättade hur det kommer bli, vilket beslut jag ska ta. Jag blir tokig!
Regndamen

Äldre 20 Apr 11:14
#36

Visa endast Anmäl

Tja, jag är en bra bit ifrån 47, men jag tänker på hur det skulle vara. Mitt barn skulle vara vuxen när jag kommer upp i den åldern. Jag hade inte velat hålla på med en bebis då, om det nu då inte hade varit ett barnbarn av någon anledning.

Att din man skulle vara 70 när barnet är 15, ja, jag vet inte. Min mamma blev aldrig 70, hon dog några månader innan.

Jag inser att du helst vill ha positiva hejarop. Men tänk igenom det där ordentligt. Riktigt ordentligt. Jag hade gjort abort och väntat på barnbarn.
Wilhelmina

Äldre 20 Apr 11:30
#37

Visa endast Anmäl

Regndamen skrev 2017-04-20 11:14:34 följande:
Tja, jag är en bra bit ifrån 47, men jag tänker på hur det skulle vara. Mitt barn skulle vara vuxen när jag kommer upp i den åldern. Jag hade inte velat hålla på med en bebis då, om det nu då inte hade varit ett barnbarn av någon anledning.

Att din man skulle vara 70 när barnet är 15, ja, jag vet inte. Min mamma blev aldrig 70, hon dog några månader innan.

Jag inser att du helst vill ha positiva hejarop. Men tänk igenom det där ordentligt. Riktigt ordentligt. Jag hade gjort abort och väntat på barnbarn.

Positiva hejarop har jag fått. Det är bra med varierat, jag kan inte tänka klart...
Regndamen

Äldre 20 Apr 11:32
#38

Visa endast Anmäl

Wilhelmina skrev 2017-04-20 11:30:35 följande:
Positiva hejarop har jag fått. Det är bra med varierat, jag kan inte tänka klart...

Graviditetshormoner deluxe. Funderat på att tala med någon utomstående, då inte via nätet utan ansikte mot ansikte.
Wilhelmina

Äldre 20 Apr 11:35
#39

Visa endast Anmäl

Regndamen skrev 2017-04-20 11:32:02 följande:
Graviditetshormoner deluxe. Funderat på att tala med någon utomstående, då inte via nätet utan ansikte mot ansikte.
Jo, ska träffa gynekologen idag.
huskur

Äldre 20 Apr 13:31
#40

Visa endast Anmäl

Wilhelmina skrev 2017-04-20 10:52:30 följande:
Men jag undrar hur det känns 15-20 år senare. Skulle vilja höra hur alla tänker som varit med om det.
Men det är ju bara siffror, allt beror på hur man mår och vi vet inget om framtiden.
Jag har ju inte själv erfarenhet, men tänker på ett par som var i en situation väldigt lik er. Skulle inte tro att fyran var helt planerad där. Just i deras fall blev det tyvärr skilsmässa efter några år, fast det berodde säkerligen inte på familjeutökningen, utan hade i deras fall säkert hänt i alla fall.

Men det får mig att tänka på att det kan vara läge att checka av hur relationen mår. Ingen är ju försäkrad mot skilsmässa och vad orkar man med som ensamstående. Hemska tankar! Men om ni vågar tänka tanken, och kollar av er "relationshälsa", så kanske ni kommer fram till att när det gäller relationen så är den frisk och välmående. Jag bara tänker rent allmänt, så det är inte något du skriver som får mig att tänka i dessa banor.

«
‹
Sida 4 av 7
1
2
3
4
5
6
7
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Gravid 47 år!

Gravid 47 år!

INNEHÅLL