Wolfgang Rutz, numera professor i socialpsykiatri i Tyskland och pensionerad svensk psykiater, har arbetat fram en speciell mall, ?The Gotland male depression scale?, som visar hur man kan känna igen depression hos män.
??Många män som mår dåligt antar ofta ett psykopatbeteende i stället för att bara ligga hemma och stirra i väggen. De blir aggressiva och utåtagerande, dricker för mycket, saknar impulskontroll och blir så otrevliga att ingen vill ha med dem att göra. Men till skillnad mot riktig psykopati, som är en tidig störning, har det destruktiva beteendet inte alltid funnits, utan mannen har plötsligt ändrat sig.
Det är vanligt att det är en ledsen fru, en desperat exflickvän, en åldrande mor eller oroliga vuxna barn som ringer och söker hjälp å mannens vägnar. Alla berättar samma historia: Han är inte sig själv. Och det handlar om alldeles vanliga män som har eller har haft familj och barn ? ja, normala relationer ? arbete och hus och vänner.
??När de inte fångas upp av vården valsar de runt i missbruksvård, hos sociala myndigheter, hos polisen och kronofogden och orsakar skador vart de än kommer. Jag är tämligen säker på att en stor del av allt våld och familjevåld har sin upprinnelse i obehandlade depressioner, säger Wolfgang Rutz.
Hur har det blivit så här?
??Dels har det med den orimliga mansbilden att göra, dels finns det biologiska kopplingar. Det är fortfarande så att en man ska vara stark och inte be om hjälp. Samtidigt kräver samhället runt omkring oss något helt annat.
För att klara av dagens krav med både familj, vänner och arbete måste man kunna nätverka. I det ingår att be om hjälp.
Biologiskt skiljer sig män och kvinnors reaktion åt på grund av könshormonerna. När människor utsetts för psykisk press ökar hormonet kortisol i våra kroppar. Det i sin tur påverkar testosteronet ? hos båda könen ? som också ökar. Men hos män ökar testosteronet mycket mer (eftersom de har högre nivåer av detta från början) och det gör dem aggressiva, utåtagerande och benägna att ta risker inom livets alla områden.
Men, påpekar Wolfgang Rutz, det här aggressiva beteendet kan man också se hos unga deprimerade kvinnor. Därför är det sannolikt så att miljön spelar en stor roll. Kvinnor lever i dag på ett sätt som män var ensamma om förut.
??En orsak till att kvinnor klarar sig bättre verkar paradoxalt nog vara deras större ansvar för barn, familj och relationer. Kärleken de får tillbaka och att betyda något för en annan individ verkar vara en skyddsfaktor. När jobb och andra relationer går åt skogen har de åtminstone familjen kvar.
Arja Lehti kommer fram till liknande slutsatser i sin forskning.
??Mansrollen spelar en stor roll. Vi måste våga erkänna det och hitta ett sätt att nå fram till männen.
I hennes studie hade många av de män som sökt vård uppvisat ett utåtagerande beteende, men så småningom diagnostiserats som deprimerade. Det var män som mist sin naturliga position i och med en flykt till ett annat land eller i och med att de blivit av med jobbet. Wolfgang Rutz bekräftar hennes iakttagelser.
Wolfgang skriver rätt klockrena saker men han har ändå en tydlig bias, "
alldeles vanliga män", ja om de har en rejäl släng av PTSD.
Jag känner till några av de övriga.
Dålig copingstrategi sen de var barn (påminner lite om narcissistens), de är inte så trevliga när de närmar sig 30-40 och har rejäla svackor eftersom de skuldbelägger alla andra för dem blir svackorna värre. Det handlar inte om en förvirrad tonåring med problem längre.
"
Mansrollen" Ja deras bild av den som är lite mer grandios än vad den normalt är, sen hatar de sig själva för att dom inte kan leva upp till den de låtsas vara.
När flickvännen kommer och "gnäller", säger ungefär som du blir svaret typ han har alltid varit så det blir bara värre när han har en svacka, det är du som är blind och har inte velat se varningssignalerna, fråga hans ex. "
Första året var han som en dröm" hur var han de 10-15-åren före? Eller så blir det
jag har ju försökt att förklara det i flera år men du lyssnar inte. Du är inte bara medberoende du möjliggör beteendet för att du är beroende men du vill inte erkänna det för dig själv.
När någon låser sig vid ett alternativ som det ända rätta trotts att det är destruktivt, beroende... rädd för att stå på egna ben, vara singel ett tag och få ordning på livet.
"
Det är fortfarande så att en man ska vara stark och inte be om hjälp. Samtidigt kräver samhället runt omkring oss något helt annat." ja, att de ska söka hjälp.
www.angest-stockholm.se/wp-content/uploads/2013/01/Manlig-depression.pdf
www.dn.se/insidan/varden-missar-deprimerade-man/
www.ormteatern.se/svensktstal/