Inlägg från: Spunky |Visa alla inlägg
  • Spunky

    Astronomifrågor

    Följande kan vara lite förvirrande: Jorden snurrar kring sin axel på ungefär 24 timmar, men behöver ett helt år för att gå ett varv kring solen. Månen däremot snurrar kring sin axel på en månad, samma tid som det tar för månen att gå ett varv runt jorden. Det är just detta som krävs för att månen hela tiden skall vända samma sida mot jorden.

    Tack för svar men eftersom jorden snurrar på 24 tim så blir ju månen synlig medan rör sig runt sin axel.

    Har du prövat din teori med två blom-mönstrade bollar för varje blomma går olika färg?

  • Spunky
    Spunky skrev 2017-11-05 18:04:22 följande:

    Följande kan vara lite förvirrande: Jorden snurrar kring sin axel på ungefär 24 timmar, men behöver ett helt år för att gå ett varv kring solen. Månen däremot snurrar kring sin axel på en månad, samma tid som det tar för månen att gå ett varv runt jorden. Det är just detta som krävs för att månen hela tiden skall vända samma sida mot jorden.

    Tack för svar men eftersom jorden snurrar på 24 tim så blir ju månen synlig medan rör sig runt sin axel.

    Har du prövat din teori med två blom-mönstrade bollar för varje blomma går olika färg?


    Där varje blomma har olika färg skulle det stå.
  • Spunky
    Elderberry skrev 2017-11-05 18:01:41 följande:

    Ekvatorn kommer inte längre/närmare solen på samma sätt som det gör i Sverige, Sverige ligger ju på norra jordklotet, nära axeln som vi snurrar runt. Delar en bild jag hittade på google då jag är dålig på att förklara. När man är på ett visst avstånd en längre tid som vi här uppe är för att vi inte flyttar på oss så får vi en årstid.


    Avståndet till solen från jorden är ju konstant. Vi snurrar och får då dag och natt. Natt och dag vintertid kontra natt och dag sommartid måste kunna förklaras samtidigt som ekvatorn får natt och dag men ej sommar och vinter. Med två bollar ska det förklaras.
  • Spunky
    Elderberry skrev 2017-11-05 18:05:10 följande:

    Oj vad konstig den sista meningen blev, jag menade:

    När man är på ett visst avstånd från solen en längre tid, som vi här uppe i Sverige är, så blir det en årstid. Ekvatorn är i princip lika långt från solen hela tiden, det skiljer nog en del mellan temperaturen natt vs dag, men eftersom det är så konstant så behöver inte träd osv anpassa sig till några väderförändringar.


    Men avståndet till solen måste väl vara störst när inte ljus når fram. Oavsett årstid.dvs nattetid. Hade vi haft natt och dag samtidigt med årstider hade man ju förstått temperaturskillnader. Men du har kolsvart vid 18 00 i Thailand men 30 grader varmt . Och full sol midsommar i Sverige och ljust men ingen värme att tala om
  • Spunky
    Spunky skrev 2017-11-05 18:19:03 följande:

    Men avståndet till solen måste väl vara störst när inte ljus når fram. Oavsett årstid.dvs nattetid. Hade vi haft natt och dag samtidigt med årstider hade man ju förstått temperaturskillnader. Men du har kolsvart vid 18 00 i Thailand men 30 grader varmt . Och full sol midsommar i Sverige och ljust men ingen värme att tala om


    Ljus ger ej värme?
  • Spunky
    Elderberry skrev 2017-11-05 18:15:41 följande:

    Du verkar inte riktigt ha förstått vad jag menar. Sverige ligger nära punkten som jorden snurrar runt, och den punkten ligger mot solen på sommaren och bort från solen på vintern, alltså hamnar länder i norr längre bort från solen på vintern.

    Jag hade en bild i inlägget ovan där det syns.


    Jag är med dig där. Nu ska du sätta in dygnsrytmen i ekvationen och ekvatorn som då väl har samma dygnsrytmen och inga årstider alls.
  • Spunky
    Iarwain skrev 2017-11-05 18:35:09 följande:

    Årstiderna har med jordaxelns lutning mot solen att göra, men inte direkt avståndet, utan vinkeln.

    Räkna på ytan som belyses beroende på vinkeln.

    Vid polerna skiljer det mycket mellan årstiderna.

    Vid ekvator inte fullt så mycket.


    Men varför menar du att vi har en lutning om vi samtidigt snurrar?

    Om vi sätter ett blått plåster längst upp på en badboll vi har framför oss och sen ett rött plåster på höger sida av bollen och ett grönt till vänster sen ett gult längst ner.

    Till höger om bollen står en lampa och lyser. Solen.

    Sen lutar vi bollen (jorden ) så mycket som du önskar, därefter vrider vi bollen ett halft varv.

    Då kommer det röda plåstret att vara längre bort från solen än det blå. Ändå är det varmare vid det röda.

    Var är det blå plåstret juni nattetid kontra dec dagtid? Var är det röda vid samma tidpunkter?
  • Spunky
    Aniiee skrev 2017-11-05 18:47:50 följande:

    Du behöver gå om grundskolan.... Alltså, förlåt, men du har inte grepp om saker som man får lära sig i naturkunskapen i femte klass, och du kan omöjligt greppa saker som är svårare då.

    Det säger jag inte för att vara elak, tvärt om uppmuntrar jag alla att söka kunskap de inte har, men det blir lite förbryllande när du försöker fråga om saker när du inte ens greppat det som leder till dina frågor, om vi säger så.


    Du menar sånt som att is finns i rymden och brinner?
  • Spunky
    Elderberry skrev 2017-11-05 18:20:43 följande:

    Vi har en atmosfär, ett ozonlager, värmen från dagens sol lämnar inte jorden på en natt.


    Men jag undrar hur exakt jorden snurrar. Spinner den runt som snurra eller rullar den runt som en boll. När det blir dag o ch natt.

    Alltså är upp alltid upp eller är upp och ner?
  • Spunky
    Iarwain skrev 2017-11-05 18:32:48 följande:

    Här står svaren på dina frågor.

    en.wikipedia.org/wiki/Halley%27s_Comet

    Den kommer att brinna upp, eller i alla fall sluta brinna.

    Någon har räknat på det.


    Tack! :) Ska genast läsa.
Svar på tråden Astronomifrågor