• Alexi

    Syskonbråk - hur hanterar ni dem?

    Våra barn är 7 och 9. Sjuåringen är väldigt bestämd av sig, blir lätt ilsk om han inte får som han vill osv och är väldig svår att avleda och får han för sig att han vill något är han rätt hopplös att få därifrån.

    Nioåringen har absolut noll tålamod med lillebror och om hon inte vill ha honom nära just då börjar hon skrika att han ska gå bara han visar sig. Det här triggar förstås honom massor och han blir ännu mer "på" och vägrar gå därifrån. Till slut är hela huset bara ett enda skrikande.

    Igår brast det hysteriskt, lillebror ville vara i storasysters rum när hon pratade i telefon, han vägrar gå därifrån och hon skriker och skriker och skriker åt honom som att någon sticker kniven i henne. Det är fula ord och skrikande från alla håll.

    Det här händer framför allt ofta när storasyster har kompis hemma. Då vill han förstås kolla in vad de gör och hon blir hysterisk direkt.
    Vi pratar förstås massor med sjuåringen om att respektera storasyster och gå ifrån hennes rum osv men det hjälper väldigt lite. Och vi har pratat med storasyster om att han bara är nyfiken och att han nog skulle ledsna snabbt om han fick kolla in vad de gör men sen ledsna och göra något annat.

    Hur hanterar ni den här typen av konflikter? Hur hanterar ni deras beteende mot varandra, hur det skriks, vilka ord som används osv?

  • Svar på tråden Syskonbråk - hur hanterar ni dem?
  • EmberEyes

    Föräldrar har någon sorts sjuk bild av att syskon ska tåla en massa skit från varandra som de aldrig skulle acceptera i vanliga fall.

    Hur skulle du som vuxen reagera om någon skulle ta sig in i ditt hem på en mer eller mindre daglig basis, som vägrade lämna? Som kommer och ska vara med varje gång du har gäster? Polisens reaktion är att säga till dig att inkräktaren bara är nyfiken och att du ska låta honom hållas tills han ledsnar?

    Som förälder så får du se till att freda storasyster från lillebror. Ge henne ett lås på dörren så lillebror inte kan komma in. Om lillebror inte kan bete sig och respektera gränserna så får ni se till att lillebror får konsekvenser, och inte tillåta storasyster att lida. Vad som är verkligt oroväckande är att storasyster kan skrika och skrika och skrika, men ingen förälder kommer till undsättning. Ert daltande med lillebror är vad som skapar dessa situationerna.

  • PinkSugar
    EmberEyes skrev 2018-03-18 07:58:26 följande:

    Föräldrar har någon sorts sjuk bild av att syskon ska tåla en massa skit från varandra som de aldrig skulle acceptera i vanliga fall.

    Hur skulle du som vuxen reagera om någon skulle ta sig in i ditt hem på en mer eller mindre daglig basis, som vägrade lämna? Som kommer och ska vara med varje gång du har gäster? Polisens reaktion är att säga till dig att inkräktaren bara är nyfiken och att du ska låta honom hållas tills han ledsnar?

    Som förälder så får du se till att freda storasyster från lillebror. Ge henne ett lås på dörren så lillebror inte kan komma in. Om lillebror inte kan bete sig och respektera gränserna så får ni se till att lillebror får konsekvenser, och inte tillåta storasyster att lida. Vad som är verkligt oroväckande är att storasyster kan skrika och skrika och skrika, men ingen förälder kommer till undsättning. Ert daltande med lillebror är vad som skapar dessa situationerna.


  • Alexi
    EmberEyes skrev 2018-03-18 07:58:26 följande:
    Föräldrar har någon sorts sjuk bild av att syskon ska tåla en massa skit från varandra som de aldrig skulle acceptera i vanliga fall.

    Hur skulle du som vuxen reagera om någon skulle ta sig in i ditt hem på en mer eller mindre daglig basis, som vägrade lämna? Som kommer och ska vara med varje gång du har gäster? Polisens reaktion är att säga till dig att inkräktaren bara är nyfiken och att du ska låta honom hållas tills han ledsnar?

    Som förälder så får du se till att freda storasyster från lillebror. Ge henne ett lås på dörren så lillebror inte kan komma in. Om lillebror inte kan bete sig och respektera gränserna så får ni se till att lillebror får konsekvenser, och inte tillåta storasyster att lida. Vad som är verkligt oroväckande är att storasyster kan skrika och skrika och skrika, men ingen förälder kommer till undsättning. Ert daltande med lillebror är vad som skapar dessa situationerna.
    Om du anade hur mycket konflikter vi har med lillebror... Vi har så mycket konflikter med honom att man blir galen. Vi har ju släpat honom därifrån många gånger men ibland försöker man kanske hitta lite mindre konfliktfyllda sätt att säga nej på.

    Sen kanske man också tycker att storasyster behöver lära sig att lösa konflikter på andra sätt än att gallskrika och det gör att man inte alltid rusar dig vid första skriket, nej.
  • EmberEyes

    Vilka sätt har storasyster att freda sig?
    Lillebror lyssnar inte när hon säger ""gå ut". Han lyssnar inte när hon skriker. Hon får (antar jag) inte knuffa ut honom. Eller för den delen banka till honom. Ni tillåter tydligen inte henne att låsa ute honom. Ni föräldrar orkar inte ingripa.  Och ni lägger ansvaret på konflikterna och dess lösningar på en 9-åring.

  • Alexi
    EmberEyes skrev 2018-03-18 08:41:25 följande:
    Vilka sätt har storasyster att freda sig?
    Lillebror lyssnar inte när hon säger ""gå ut". Han lyssnar inte när hon skriker. Hon får (antar jag) inte knuffa ut honom. Eller för den delen banka till honom. Ni tillåter tydligen inte henne att låsa ute honom. Ni föräldrar orkar inte ingripa.  Och ni lägger ansvaret på konflikterna och dess lösningar på en 9-åring.
    Alltså vi griper in för det mesta. Lyfter ut honom. Men det är inte alltid som han ens bråkar, dvs han vill bara kolla läget när hon direkt börjar vråla.

    Poängen är ju att det här är sjukt jobbigt och det är svårt att hantera. Vi tycker de är otroligt dåliga båda två på att hantera konflikter.
  • EmberEyes

    Men du ser ju inte problemet. Dotterns rum är hennes fristad. Oavsett om lillebror bråkar eller inte så borde storasyster ha rätt att inte bli störd av honom. Ge storasyster en nyckel eller annan typ av lås så lillebror inte kan komma in.

    Åter igen, tycker du att det är OK om en objuden gäst tar sig in i ditt hem? Oavsett om inkräktaren bråkar eller inte? Tycker du att det är OK om polisen anser att du och inkräktaren ska lösa problemet sins emellan?

  • Alexi
    EmberEyes skrev 2018-03-18 09:01:03 följande:
    Men du ser ju inte problemet. Dotterns rum är hennes fristad. Oavsett om lillebror bråkar eller inte så borde storasyster ha rätt att inte bli störd av honom. Ge storasyster en nyckel eller annan typ av lås så lillebror inte kan komma in.

    Åter igen, tycker du att det är OK om en objuden gäst tar sig in i ditt hem? Oavsett om inkräktaren bråkar eller inte? Tycker du att det är OK om polisen anser att du och inkräktaren ska lösa problemet sins emellan?
    Alltså nej, jag tycker nog inte att det är jämförbart. En familj är en familj och man måste kunna få komma in vänligt och säga "hej vad gör ni". Men så klart bli utburen därifrån omgående om man inte är vänlig och snäll. 

    Lås på dörrarna kommer aldrig finnas i vårt hem utöver badrummet.
  • Madicken Madicken
    Alexi skrev 2018-03-18 07:19:27 följande:

    Våra barn är 7 och 9. Sjuåringen är väldigt bestämd av sig, blir lätt ilsk om han inte får som han vill osv och är väldig svår att avleda och får han för sig att han vill något är han rätt hopplös att få därifrån.

    Nioåringen har absolut noll tålamod med lillebror och om hon inte vill ha honom nära just då börjar hon skrika att han ska gå bara han visar sig. Det här triggar förstås honom massor och han blir ännu mer "på" och vägrar gå därifrån. Till slut är hela huset bara ett enda skrikande.

    Igår brast det hysteriskt, lillebror ville vara i storasysters rum när hon pratade i telefon, han vägrar gå därifrån och hon skriker och skriker och skriker åt honom som att någon sticker kniven i henne. Det är fula ord och skrikande från alla håll.

    Det här händer framför allt ofta när storasyster har kompis hemma. Då vill han förstås kolla in vad de gör och hon blir hysterisk direkt.

    Vi pratar förstås massor med sjuåringen om att respektera storasyster och gå ifrån hennes rum osv men det hjälper väldigt lite. Och vi har pratat med storasyster om att han bara är nyfiken och att han nog skulle ledsna snabbt om han fick kolla in vad de gör men sen ledsna och göra något annat.

    Hur hanterar ni den här typen av konflikter? Hur hanterar ni deras beteende mot varandra, hur det skriks, vilka ord som används osv?


    Normalt syskonbråk. Så höll min bror och jag också på och vår mamma slet sitt hår. Kallas syskonkärlek. De lugnar ner sig med åldern.

    Som jämförelse:

    Jag som är uppvuxen med två syskon och många kusiner är van men min kompis som växte upp som ensambarn med en kusin är helt chockad och förtvivlad när hennes båda barn bråkar och försöker konstant få de att sluta.
  • senalena

    Du säger att 7åringen är "ilsk" om han inte får som ha vill, och 9åringen är tydligen så frustrerad att hon bara gallskriker. Det jag ser i din fråga är hur du ska hantera 9åringen, inte 7åringen.. Trots att det är han som är problemet.

    För mig låter det som att ni låter 9åringen parera 7åringen så ni slipper honom. Det är inte hennes jobb att vara förälder. Om han går in på hennes rum, så kom dit och BÄR UT HONOM, han är 7 år och ska inte lära sig att han får som han vill. Hur har ni tänkt hantera honom under tonårstiden om ni inte lär honom gränser NU?

  • Alexi
    senalena skrev 2018-03-18 12:57:41 följande:
    Du säger att 7åringen är "ilsk" om han inte får som ha vill, och 9åringen är tydligen så frustrerad att hon bara gallskriker. Det jag ser i din fråga är hur du ska hantera 9åringen, inte 7åringen.. Trots att det är han som är problemet.

    För mig låter det som att ni låter 9åringen parera 7åringen så ni slipper honom. Det är inte hennes jobb att vara förälder. Om han går in på hennes rum, så kom dit och BÄR UT HONOM, han är 7 år och ska inte lära sig att han får som han vill. Hur har ni tänkt hantera honom under tonårstiden om ni inte lär honom gränser NU?
    Alltså nej, vi kan inte hantera någon av dem gällande detta. Sjuåringen har vi varit på samtalsstöd om flera gånger (för 1-2 år sedan) för att hantera just för att det blir så mycket konflikter med honom. Vissa dagar blir han jättearg för varje nej han får, så uppenbarligen säger vi nej rätt ofta också.


Svar på tråden Syskonbråk - hur hanterar ni dem?