• Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!)

    Varför kom min pappa aldrig tillbaka !

    För 8 år sedan gick jag o mitt ex isär, blev en lång vårdnadstvist , sluta med att jag förlorade, vann bara varannan helg med mina barn, men mitt ex hade alla ursäkter så jag fick inte träffa dom, hon fick hjälp av soc, som handlade om att barnen mådde dåligt av umgänge med mig, soc bad mig backa bort o låta mitt ex vara enda boendeförälder, ett år gick och jag fick inte träffa dom, fråga soc igen, fick till svar vi kan inte hjälpa dig, utan det är barnens vilja och bästa att vara enbart med mamman.

    Under tiden träffa jag en tjej, vi var ihop, jag berättade om att jag hade barn jag inte fick träffa, hon valde o gå, oj dömd igen, nu av en som bara gick på,att något måste vara fel på dig, förlora sina barn, finns bara dumbommar som tappar sina barn, liknande hände igen under samma år.

    Valde o flytta, behövde jag starta om livet, tror ingen vet hur det känns o ha barn man inte får träffa, väl i den nya staden berätta jag inget om barnen, utan jag flytta för arbetet. 

    Träffa min kärlek, hon vet ingenting om barnen, efter ett år får vi ett barn, nu är barnet 5 år och vi är ännu kära, jag har gjort allt för det här barnet, tog ut all min barnledighet o var hemma med barnet, nu jobbar jag bara mån-tos, ledig resten av tiden, ger mitt barn all tid o kärlek.

    Nu efter 8 år hör mina första barn av sig, gulp en klump i halsen när jag förstår vem som är på andra sidan av telefonen,först förstod jag inte även om hon presentera sig, var när dom pratade ihop bägge barnen via högtalare, jag förstod att det var dom, jag har inte hört av dom på 8 år, nu är dom 16 o 18 år.

    Dom fråga allt, varför jag försvann o flyttade, berätta att det var den äldres val,(hon valde mamma klart och tydligt, "bad" mig om att bara få bo med mamman) att jag flyttade för jag blev så illa behandlad av deras mamma, som inte lät mig träffa er, fick inte ens ringa på födelsedagar, jul afton, ingenting, bara bort struken, berätta att jag var så lessen att det inte går beskriva.

    Nu vill dom barnen träffa mig, hjälp, min nya vet ingenting om dom här barnen, ingen vet något, där jag bor nu, jag har blivit så hårt dömd för dom här barnen så jag har valt att inte berätta om dom, folk för står helt enkelt inte hur någon inte får träffa sina barn, går inte o förklara, folk förstår inte. Mina föräldrar får inte heller prata om dom med mig, dom är glad att jag har en ny familj nu, dom vet hur jag mådde tiden jag inte fick träffa dom, hur barn som är mitt eget blod inte får träffa sin pappa, jag får inte träffa dom.var ett rent helvete o ta sig igenom, men väl när den nya föddes så glömde jag allt, all fokus fanns bara på det nya barnet.

    Berättade inget om barnet för mina tidigare barn, dom vill träffas, men nu vet jag inte vem dom är, det är inte samma barn jag skildes ifrån, jag har inte sett dom på 8 år, varför ska dom dyka upp nu som gubben i lådan.
    Gav dom inget svar på om vi ska träffas, prata runt det, men sanningen så vill jag inte träffa dom nu,dom fick göra sitt val när dom var ung, soc stödde den äldres beslut, jag frågade om det verkligen var för deras bästa och soc sa att det är för deras bästa, och var bara för mig o acceptera. och det gjorde jag, med facit ihand hade jag fått vänta 8 år med andra ord, så glad jag bytte liv ,stad, allt.

    Nu gör jag allt för 5 åringen, hon har ett sparande ut över det vanliga, hon kommer ha närmare två miljoner när hon är 20 år, en bostadsrätt betald o klar när hon väl flyttar hemifrån. allt för att fördela arvet rätt, jag ser till att hon får det mesta av mitt kapital, ännu som vårdnadshavare har jag full kontroll på hennes konton,att allt betalas rätt under en längre tid, via kapital konton och allt så det inte ska förknippas senare som förskott.

    Så nej, mina tidigare barn har gjort sitt val, allt stött av rättssystemet och utvärderat av socialkontoret, två vänder dessutom, så dom kan inte ha fel, ett barn har rätt o välja, om dom mår dåligt av vv liv,mår dom dåligt av en vårdnadstvist så plockar man bort den ena föräldern även om jag bara tvistade och mitt ex bara bråkade. nej systemet har plocka bort mig för evigt, jag är inte deras pappa bara deras biologiska far.
    Kan liknas vid adoption, pappan kan vara anonym, och det väljer jag nu.
    Har tappat hela deras uppväxt, hela deras tonår, hur dom har utvecklas,alla band i mellan är borta, alla minnen, dom är främlingar nu, men en gång i tiden såra dom mig så mycket och hårt,något inget annat kan göra, nu är alla dom dörrarna stängda, nej dom får inte komma o träffa mig igen.
    Det var orden deras mamma sa till mig sista gången jag pratade med henne, försvinn ur deras liv, du får aldrig mer träffa dom, så valet är inte mitt, det var mammans.

    Så nu vet dom :

    Varför kom aldrig min pappa tillbaka.

  • Svar på tråden Varför kom min pappa aldrig tillbaka !
  • Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!)
    Regndamen skrev 2018-05-31 09:07:11 följande:
    Att det är deras eget fel att du drog?
    Det är bara deras val som kan ändra på allt.ska dom ha en pappa så måste dom välja det, sedan vart jag bor spelar ingen roll.
  • molly50
    Anonym (Går igenom delvis likadant) skrev 2018-05-30 12:36:40 följande:
    Det är fruktansvärt pga av den skada som mamman orsakat alla inblandade. Håller med men vill nyansera och ger TS råd:

    Du har berättat för barnen vad mamma gjort och att de ju under hennes inflytande valde bort dem när de var små. De kunde inte annat göra. Nu har tid gått och en möjlighet till kontakt finns om smärtan kan hanteras - det blir som att träffa frisläppt gisslan efter många år.

    TS bryr sig jättemycket om dem men är ambivalent och är rädd för all den återuppväckta smärta som barnen väcker. Han måste vara oerhört stark, empatisk och mogen för att öppna dörren. Det är det vi andra som inte utsatts så har så svårt att förstå.

    Den mamman har störningar som hon projicerat på pappa och barn och som skadat dem djupt. Hon har agerar brottsligt med myndigheternas medhjälp. Offren har försvarat och skyddat sin integritet så gott det kunnat. Pappan var vuxen och kunde bygga upp en frisk tillvaro men med en stor sorg dold i hjärtat.

    Att skylla TS för att inte bry sig och tänka mest på sig själv visar varken på respekt för TS eller sympati för hans svåra uppgift nu.

    Om jag skulle skriva så elakt till en kvinna som utsatts för övergrepp, vilken 1800-talsyn på problemet skulle jag då inte ha?
    Ja,du har rätt i att det är svårt att förstå TS agerande.
    Men att jag skulle ha en 1800-talssyn på det kan jag inte hålla med om.
    Tycker du att det är ett tecken på empati att förskjuta sina barn när man får chansen att träffa dem? Att tala om för dem att de själva har valt den situation de befinner sig i för att de valde bort sin pappa då de var kanske 4 och 6 år gamla,och därigenom lägga skulden på barnen?
    Jag förstår att TS har befunnit sig i en svår situation.
    Men jag förstår inte sättet han hanterar det på.
    Han visar inte många tecken på att bry sig om sina barn.
    Han har ju t om själv skrivit att han har lagt det där bakom sig och bara har sin nya familj för ögonen.
    Jag förstår att han har lagt exet bakom sig. Men sina barn?
    Hur kan man bara lämna dem bakom sig? Jag förstår inte det!
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-30 17:07:06 följande:
    Tro mig det äldre barnet har fått full utbildning av mamman som är kurator på ämnet det "egna valet", hon fick den redan i 9 års ålder, mamman har suttit med henne ifamnen, berättat för mig och dottern hur viktigt hennes egna val är, hon har lärt dottern att själv säga att hon vill välja själv,att det är konstigt att hon inte får välja själv, att jag är konstig som inte lyssnar på hennes val, jag har respektera hennes val efter den omfattande utbildning hon fått om just det egna valet.

    Var bara detaljen vad det egna valet innebär som jag berätta ,det tog bara tre minuter o berätta, hon förstod direkt.
    Berätta att det egna valet gäller även att hon får träffa mig, det var indirekt riktat mot den yngre dottern, så nu vet hon vad det innebär med ett eget val.

    Du tycker att man ska ta upp det när dom 20-25 år gamla? är det inte försent då? är det inte då man bara ska välkomna dom och lägga allt gammalt bakom? Självklart ska barnen veta nu!!! Nu har dom tillfälle och utöva det egna valet, dom har chansen och påverka, det är nu eller aldrig, sedan är det historia.

    Mamman hade bara berättat skit om pappa, varför han flytta, är det vad döttrarna ska tro? är det inte bättre dom får sanningen?, låter som du är diktator i nordKorea, ingen får veta något om omvärlden, det skadar diktaturen mamman byggt upp.
    Men har du ens läst vad jag har skrivit?
    Jag har aldrig påstått att du ska vänta med att berätta för dina barn-
    Jag har tvärtom hela tiden sagt att du borde berätta allt för dem. och det borde du ha gjort från första början.
    Men du själv har hävdat att de inte behöver få veta förrän de är myndiga.
    Jag har också talat om vad jag tycker om ditt ex handlingar. Det är inte ok någonstans det hon har gjort. Det är så fel det kan bli!
    Så kalla inte mig för diktator innan du har läst vad jag skriver,är du snäll.
    Försök hålla diskussionen på en vettig nivå utan påhopp.
    Carpe Diem
  • Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!)
    molly50 skrev 2018-05-31 09:28:35 följande:
    Ja,du har rätt i att det är svårt att förstå TS agerande.
    Men att jag skulle ha en 1800-talssyn på det kan jag inte hålla med om.
    Tycker du att det är ett tecken på empati att förskjuta sina barn när man får chansen att träffa dem? Att tala om för dem att de själva har valt den situation de befinner sig i för att de valde bort sin pappa då de var kanske 4 och 6 år gamla,och därigenom lägga skulden på barnen?
    Jag förstår att TS har befunnit sig i en svår situation.
    Men jag förstår inte sättet han hanterar det på.
    Han visar inte många tecken på att bry sig om sina barn.
    Han har ju t om själv skrivit att han har lagt det där bakom sig och bara har sin nya familj för ögonen.
    Jag förstår att han har lagt exet bakom sig. Men sina barn?
    Hur kan man bara lämna dem bakom sig? Jag förstår inte det!
    Här försöker du gå runt fakta att mamman ännu håller borta barnen, trots att barnen vill träffas, mamman förskjuter ännu pappan från barnens liv.
    Barnen var 6-9 år

    Som mamma förstår jag att du tycker man ska gå med evig sorg, resten av livet, att en pappa som förskjutits ur barnens liv ,ska vara ett evigt straff, han får inte starta ett nytt liv?
  • molly50
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-31 09:24:51 följande:
    Det är bara deras val som kan ändra på allt.ska dom ha en pappa så måste dom välja det, sedan vart jag bor spelar ingen roll.
    Men både du och ditt ex verkar glömma bort hur gamla de är.
    Om de nu är 8 och 10 år så kan det vara ett stort problem för dem att göra det valet.
    De vill ju vara lojala mot er båda.
    Jag tycker det är fel av er båda att lägga det ansvaret på 2 små barn.
    Och det borde någon tala om för ditt ex också.
    Om hon nu tycker att barnen måste få välja själva så ska det gälla även om barnen vill vara med dig. Inte bara om de vill vara med henne.
    Och samma sak gäller ju för dig.
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-31 09:38:38 följande:
    Här försöker du gå runt fakta att mamman ännu håller borta barnen, trots att barnen vill träffas, mamman förskjuter ännu pappan från barnens liv.
    Barnen var 6-9 år

    Som mamma förstår jag att du tycker man ska gå med evig sorg, resten av livet, att en pappa som förskjutits ur barnens liv ,ska vara ett evigt straff, han får inte starta ett nytt liv?
    Men herregud,läs vad jag skriver!
    Du ser bara kritiken jag riktar mot dig. Men inte det jag skriver om ditt ex.
    Det verkar du bortse helt ifrån.
    Om min man och jag hade gått skilda vägar så hade jag aldrig försökt hindra honom från att starta ett nytt liv.
    Men jag hade reagerat över om han inte ville berätta om våra barn för sin nya familj. Och om han försökt avskriva dem från sitt arv. Kan du förstå det?
    Du anklagar ditt ex för att förskjuta dina barn ifrån dig. Men det gör du ju själv också när du säger att du inte vill träffa dem när de tar kontakt med dig. Förstår du inte det?
    Jag tycker absolut inte att du ska ha ett livslångt straff för det ditt ex har gjort.
    Men du måste se ditt eget ansvar i det här.
    Du förskjuter dina barn lika mycket som henne när du försöker få dem att göra ett så stort val själva.
    För det är ett väldigt stort val för dem att tvingas välja vilken förälder de vill vara med. Framförallt när de är så pass små som de är nu.
    Det måste du förstå. Och det måste även ditt ex förstå.
    Carpe Diem
  • Anonym (Går igenom delvis likadant)
    molly50 skrev 2018-05-31 09:48:30 följande:

    Men både du och ditt ex verkar glömma bort hur gamla de är.

    Om de nu är 8 och 10 år så kan det vara ett stort problem för dem att göra det valet.

    De vill ju vara lojala mot er båda.

    Jag tycker det är fel av er båda att lägga det ansvaret på 2 små barn.

    Och det borde någon tala om för ditt ex också.

    Om hon nu tycker att barnen måste få välja själva så ska det gälla även om barnen vill vara med dig. Inte bara om de vill vara med henne.

    Och samma sak gäller ju för dig.


    Håller helt med. Bra skrivet
  • molly50
    Anonym (Går igenom delvis likadant) skrev 2018-05-31 10:58:54 följande:
    Håller helt med. Bra skrivet
    Tack! 
    Carpe Diem
  • Colourfulrainbow
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-31 09:38:38 följande:

    Här försöker du gå runt fakta att mamman ännu håller borta barnen, trots att barnen vill träffas, mamman förskjuter ännu pappan från barnens liv.

    Barnen var 6-9 år

    Som mamma förstår jag att du tycker man ska gå med evig sorg, resten av livet, att en pappa som förskjutits ur barnens liv ,ska vara ett evigt straff, han får inte starta ett nytt liv?


    Du har inte startat ett nytt liv. Du har gift om dig, skaffat en ny unge och låter dem båda leva i en lögn om att du inte har några andra barn. Du har mörkat faktumet att du har barb från ett tidigare förhållande. Det är inte att påbörja ett nytt liv.
  • Regndamen
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-31 09:24:51 följande:

    Det är bara deras val som kan ändra på allt.ska dom ha en pappa så måste dom välja det, sedan vart jag bor spelar ingen roll.


    Så barn har större ansvar än vuxna.
Svar på tråden Varför kom min pappa aldrig tillbaka !