Jag lyckades få vårdcentralen att göra proverna, ska dit imorgon och ta dom tänkte jag. Jag är rätt förkyld, snuvig och har rethosta. Tror ni det kan påverka proverna?
Det var alltså:
Lupus anticoagulant
Cardiolipin antibodies
Homocysteine
Här kommer en liten uppdatering från mig - inskrivning och UL idag och... det är två! Två hjärtan pickade och båda mättes till 8+5 (tror det var 21 mm) och jag är 8+3 idag, så det kändes bra. Var dock helt oförberedd på att det skulle vara två - jag kom inte ens ihåg att Dr D satte tillbaka två, jag var så fokuserad på att jag vill ha ett bra embryo kvar i frysen efter återförandet. Fortfarande bara vecka 9, så än kan mycket hända, men just nu är jag glad. Har inte haft några symptom alls (mycket molvärk och muntorr v.4-5, men inget alls sedan dess), inget illamående, inga ömma bröst, ingen extrem trötthet (kan ju bero på kortisonet).
Jag hade för övrigt hcg 144 på RD8 och 896 på RD12.
. Men då är detta dina 2 sista embryon? Så nu har du har inga fler embryon kvar i frysen hos Dr D?
Var idag hos gyn för ultraljud av slemhinnan inför FET nästa vecka. Tyvärr tråkiga besked då slemhinnan var 9,6 mm men inte 3 skiktad utan spaltad? Vad tusan innebär detta? Har aldrig varit problem innan! 
Satte tillbaka vårt sista ägg igår. Denna gången i naturlig cykel och med crinone istället för lutinus. Detta är vårt 3e äggdonationsförsök med äggdonator. Detta efter overklig många ivf försök.
På den här sidan blir det inte alltid helt rätt när man skriver. När jag skrev lycka till alla som ruvar blev det ett frågetecken. Det skulle vara en glad smiley. Jag är ledsen men hoppas att många lyckas. Någon som gjort äggdonationsförsök i Danmark?
Precis hemkommen med två överförda blastocyster. Fem tinades och de tre som ?blev över? skulle odlas en dag till och sedan frysas igen. Fick idag veta att inga klarat odlingen. Nu har jag panik över att de två jag fått överförda också var kassa och att resan till Finland varit förgäves. Igen. Har någon varit med om liknande?
Usch, vad jobbigt. Tack för tipset - ska läsa inläggen. Vi har ett friskt barn sedan tidigare (och ett som var friskt men dog av andra orsaker under senare delen av graviditeten) så vi tror inte det beror på spermierna. Men det är klart, min man har ju blivit äldre....
Här är förklaringen varför ingen ännu fått göra embryodonation i Sverige,
- trots den nya lagen som trädde i kraft 1 januari 2019.
Sedan årsskiftet är det tillåtet att bli gravid med hjälp av redan befruktade ägg, som saknar genetisk koppling till en själv. Men fortfarande har ingen sådan behandling gjorts, och ingen kan svara på när behandlingarna kan sättas i gång.
Emma är 37 år och vill bli mamma på egen hand. Men det är svårt. Hon har nämligen sedan några år tillbaka fått veta att hon har kommit i ett tidigt klimakterium. Det går fortfarande att bli gravid, men chanserna är små. Hon har därför blivit rekommenderad en behandling med ett donerat embryo, en metod som blev laglig i Sverige 2019.
Men fortfarande har Emma inte fått göra en sådan behandling i Sverige, och det är hon inte ensam om. Fertilitetsklinikerna har nämligen inte börjat att använda de nya metoderna.
- Ska det ta så här lång tid? Varför ens godkänna det men inte dra igång det? Varför då inte vänta? Varför ge förhoppning? Får man förhoppning får man en känsla av att man kan vänta, säger Emma.
Strax efter att lagändringen trädde i kraft meddelade fertilitetsklinikerna att de inte kommer att påbörja de nya behandlingarna innan det finns riktlinjer att förhålla sig till. Behandling med donerade embryon, alltså befruktade ägg, innebär till exempel att genetiska helsyskon kommer att växa upp i olika familjer och det finns flera etiska frågor kring behandlingarna som måste besvaras. Just nu arbetar Socialstyrelsen fram någon form av riktlinjer som ska bevara dessa etiska frågor, ett projekt som började i maj.
? Ur ett barnperspektiv måste man se till att man har gjort allt som krävs för att barnets rättigheter har bevakats och att man får den information som barnet har rätt till. Till exempel möjligheten att söka sitt genetiska ursprung, säger Anders Fejer, chef över den enhet på Socialstyrelsen som tar fram nationell vägledning till vården.
Socialstyrelsen kan i dagsläget inte ge besked om när alla etiska frågor är besvarade och när behandlingarna kan dra igång.
? Vi har inte haft en tidsplan utan vi har gått in i projektet utifrån de frågeställningar som vi har fått. Det arbetet kanske måste pågå under flera år men verksamheterna kommer att ha svar på många frågor relativt snart, säger Anders Fejer.
Att tydliga besked saknas gör att frustrationen är stor bland barnlängtande personer, berättar Juliane Baumgart, medicinskt ansvarig på fertilitetsenheten vid universitetssjukhuset i Örebro.
? Vi får en hel del samtal från patienter som undrar hur det står till eftersom lagen trädde i kraft första januari. De undrar när vi kommer att börja och det känns ibland frustrerande att svara "vi vet inte", säger hon.
Emma heter egentligen något annat.