Bananböjaren skrev 2018-11-13 12:22:26 följande:
Du ska inte lyssna så mycket på snöflingorna här. Håller man på och nattar barnet i timmtal så växer de upp till osjälvständiga och lättkränkta mesar som inte klarar sig själv överhuvudtaget. Se bara på dagens generation unga vuxna. Överkänsliga och bölar över precis allt för att de blev vaggade för länge som små.
Kör du femminutersmetoden om du vill, det räcker med en två veckor sen har du en självständig bebis som kan somna tryggt och kommer att växa upp till en VD istället för en inredningsbloggare. Hur tror du såna som har fem-sex barn gör? Sitter med dom en timme var på morgon och kväll?
Du ska dock vara redo på att snöflingorna och kränktmaffian kommer att hata dig eftersom du har mod att inte göra precis som alla andra, klarar du inte av det faktumet så är nog femminutersmetoden inget för dig.
Synd att du inte är faktastyrd, utan framkastar hypoteser som saknar förankring i forskningen.
Sedan Bowlby på 50-60-talet publicerade sina teorier om anknytningsteori (som baserades på otaliga observationer av bäbisar och deras beteenden) så har forskarna haft gott om tid att pröva huruvida anknytningsteorin är valid eller inte. Den har sedan dess seglat upp som en ledande teori, och både psykodynamisk teori och KBT har införlivat den på olika sätt i sina respektive forskningsgrenar.
När det gäller det populära curling-begreppet så finns det forskning som visar att de barn som blir curlade får en större inre trygghet som vuxna än de som inte blir det. Det finns ingen forskning som visar att curling är skadligt. Det är bara en folklig myt som t.ex. du bland många andra tycks ha omfamnat.
Kort sagt, dina dräpande ord, reduceras för den kunnige snabbt ner till ditt eget lilla privata hopkok av egentillverkade teorier, utan förankring i verkligheten.
Trygga, väl omhändertagna barn växer upp till empatiska, kloka och känslomässigt balanserade vuxna! Jag har också hört att de trygga barnen utövar en dragningskraft på de otrygga barnen. D.v.s. de trygga barnen blir medelpunkten i gruppen. Kanske är det likadant med många vuxna. Andra dras till de trygga vuxna eftersom deras självkänsla och trygga bas utstrålar något som andra vill ha.
När det gäller arbete, kan du dock ha rätt. Olyckliga och känslohandikappade människor kanske satsar mer på karriären än trygga människor som har möjlighet att prioritera arbete och relationer på ett mer balanserat sätt. Är man t.ex. empatistörd störs man inte av att man inte ger sina barn tillräckligt med tid och kärlek.
I ditt fall skulle man kunna ana en viss jobbig barndom, med tanke på ditt förakt för människor som bejakar sina känslor. Ett tips kan vara att gå i terapi. Det är möjligt att via t.ex. terapi ändra sin anknytning även i vuxen ålder!
