Tjejer och killar, vad tycker ni om nätdejtingsidor?

Känner absolut igen mig, tycker det är skitsvårt när man aldrig får några svar.

Har slutat använda betalapparna/sidorna nu känner för tillfället att det inte gör någon skillnad mot gratisapparna. Har faktist just för tillfället flyt på dem ställena och kanske det leder till något mer ????

Aha det kanske man skulle prova. Jag har alltid tänkt att betalsidorna hade mer seriösa medlemmar, eftersom man ju måste lägga ut en slant.

En dålig sak med dejtingsidor är att man väldigt lätt kan ge fel bild av sig själv då man bara har lite text och foton att visa upp. Bara man t ex fick möjligheten att chatta med någon, så skulle man ju kunna visa mycket mer av sin personlighet. Man blir dömd och man dömer andra på förhand så man säkert missar guldkornen.

Som tjej kan jag säga att det gäller att ha självinsikt för att lyckas på en dejtsida. Ser många misslyckas just pga att de har för höga krav på motparten och helt fel bild av sig själv. Bra text och bild är en början men det måste ju stämma överens med verkligheten åt båda hållen också.

Det är ju i meddelande och chatt det visar sig om personen är uppe i det blå eller fattar vilken planhalva hen befinner sig på.

Nu söker inte jag förhållande utan bara ligg, men det jag ser mycket av är att nästan alla tjejer/kvinnor har helt crazy krav och förväntningar. Flinar gott åt många asså..

Dom tror att dom skall hitta top notch killar på dejtingsidorna, precis som om dom killarna skulle behöva vara på dessa där, när dom kan plocka nästan vem dom vill ute i verkliga livet. Eller är redan upptagna. 95% av alla tjejer/kvinnor som söker seriöst kommer vara singlar läääääänge. Bästa är alla som skriver att dom söker en snygg kille, själva ser dom ut som roadkills och några kilo för mycket.

Söker du något seriöst så är nog Tinder den jag skulle föredra. Vet många som hittat sina partners på Happy Pancake (om den finns kvar idag).

Om du bara är ute efter att få ligga rekommenderar jag Badoo. Hade det en sommar och jävlar vad jag fick ligga.

Tinder

Happy Pancake

Badoo.

Självinsikt var ordet.

Samma iakttagelser har jag gjort på killar/män så det är samma åt båda hållen. Det var det där med att spela på samma planhalva..

Nu kan jag inte påstå att jag engagerat mig särskillt mycket eller är kunnig på området men har varit med vid två tillfällen om ett par månader vardera. Båda tillfällena var min upplevelse ömsesidigt ointresse och jag kom fram till att det inte passade mig. Jag testade nog nätdejting av ren bekvämlighet inte för att jag har lätt att klicka med folk via bild och text. Så jag kom fram till att om jag vill träffa någon får jag anstränga mig mer och det irl.

Det är ju svårt att veta hur nån egentligen är på en dejtingsida. Många anävnder filter på sina foton så det ser ofta sämre ut i verkligheten, och många skriver heller inte ut särskilt mycket om sig själva, typ vad de jobbar med, om de har utbildat sig inom nåt eller var de står politiskt. Sånt brukar ju komma fram efter ett tag när man pratar med varann. Så det där att vara på samma planhalva kan vara jättesvårt att veta innan man börjat prata med nån.

När jag nätdejtade var det betalsiterna som fungerade bäst. På HP och andra gratisställen var det så många väldigt unga människor som , gissar jag, bara gjorde plojkontont för att se hur det var. Då har man ju inget att förlora när det är gratis. Där fick jag så många tramsmeddelanden så man blev trött rätt fort. På Mötesplatsen däremot, mötte jag mannen jag idag är gift med 

Ja, självinsikt är grejen