• Sheltielife

    BF oktober 2019!

    Här är en tråd för oss som plussat och har BF i oktober 2019! :D

    Jag är 26 år och har bf 1/10 -2019! Ett helt underbart vis arr börja året på och ser fram emot att få njuta av en mysig mage och sen få min lilla plutt i höst!

    Välkomna hit och grattis till plusset! :D

  • Svar på tråden BF oktober 2019!
  • Jolina
    cleoeme skrev 2019-04-17 21:51:24 följande:

    Är det någon mer som har fått foglossning? Jag har fått sådan fruktansvärd värk att jag har svårt att gå. Jag har så ont att jag inte kan sova vissa kvällar..

    Min barnmorska är så fullbokad hela tiden och jag får ingen hjälp. Vad har ni med foglossning fått hjälp med? Det här är ohållbart eftersom jag både jobbar och studerar samt har en 4 åring.

    Jag är 26 år men känner mig som 66 i ryggen och höfterna..


    Usch och fy så ont det gör.
    Jag var hos sjukgymnasten igår pga. en ischiasnerv som bråkar med mig, den sitter i rumpan och enligt min sjukgymnast är detta foglossningar. 

    Du kan få ett bälte som du använder när du går och står upp, tyvärr funkar det inte så bra för mig då jag är väldigt känslig fram mot magen och helst vill gå naken (om man kunnat ;) ) Sen är det vila flera gånger varje dag (viktigt så smärtan inte håller i sig efter förlossningen) samt några övningar som. 

    Jag skulle bokat en till hos sjukgymnasten om jag vore dig, BM kommer mest troligt ändå skicka dig dit. Lycka till!
  • Issari
    cleoeme skrev 2019-04-17 21:51:24 följande:

    Är det någon mer som har fått foglossning? Jag har fått sådan fruktansvärd värk att jag har svårt att gå. Jag har så ont att jag inte kan sova vissa kvällar..

    Min barnmorska är så fullbokad hela tiden och jag får ingen hjälp. Vad har ni med foglossning fått hjälp med? Det här är ohållbart eftersom jag både jobbar och studerar samt har en 4 åring.

    Jag är 26 år men känner mig som 66 i ryggen och höfterna..


    Jag fick tipset att ringa direkt till en sjukgymnast eftersom det är de som bäst kan hjälpa en med just foglossning.
  • vardagsprat
    Jolina skrev 2019-04-18 10:01:36 följande:

    Vi blev absolut chockade men otroligt glada. Min mans första kommentar efter en låååång tystnad blev: -Vi måste köpa ny bil!! Haha 

    Oklart hur ni kände men på något knepigt vis har jag anat tvillingar av den anledning att jag är jätte stor, stark symtom av trötthet, hunger, illamående (vilket jag inte tidigare haft under mina två andra graviditeter). Men efter ett snack med min granne som har 4 barn berättade hon att det var så för henne också, större och större i varje graviditet så jag släppte det lite. 

    Är det någon mer som anat tvillingar innan UL?


    Jag väntar också tvillingar 3:e oktober, bor i Skåne så här sätter dom igång en två veckor innan bf om de ännu inte behagar titta ut än så lär väl bli i september :)

    Jag har mått fruktansvärt illa och började göra det i vecka 7. Kom som en chock då jag inte mått så illa vid tidigare graviditeter men enande ALDRIG tvillingar. Veckan efter på UL fick vi förklaringen och chocken var total ;)
  • ballerinakakaoreo

    Har vi några fler här i tråden som är förlossningsrädda och som har kontakt med aurora/amandamottagningen (eller annat namn)? Jag skall nämligen dit för min förlossningsrädsla och kommer då nämna att jag gärna vill snittas, och hade tyckt det var skönt att ha någon att bolla med som känner likadant :) 

  • Anonym (Emelie)
    ballerinakakaoreo skrev 2019-04-19 22:00:47 följande:

    Har vi några fler här i tråden som är förlossningsrädda och som har kontakt med aurora/amandamottagningen (eller annat namn)? Jag skall nämligen dit för min förlossningsrädsla och kommer då nämna att jag gärna vill snittas, och hade tyckt det var skönt att ha någon att bolla med som känner likadant :) 


    Jag var det med första. Men min dotter var färdigbakad två veckor tidigare och under värkarna glömde jag bort all rädsla. Är det ditt första barn? :)

    Hade en sån fantastisk förlossning. Allt gick snabbt och bra. Behövde inget smärtstillande. Så nu längtar jag efter att få föda barnet. Lite skrämmande är det att tappa all kontroll över sin kropp men fan..för mig är det den häftigaste känslan i världen.
  • ballerinakakaoreo
    Anonym (Emelie) skrev 2019-04-20 11:17:39 följande:

    Jag var det med första. Men min dotter var färdigbakad två veckor tidigare och under värkarna glömde jag bort all rädsla. Är det ditt första barn? :)

    Hade en sån fantastisk förlossning. Allt gick snabbt och bra. Behövde inget smärtstillande. Så nu längtar jag efter att få föda barnet. Lite skrämmande är det att tappa all kontroll över sin kropp men fan..för mig är det den häftigaste känslan i världen.


    Ja det är mitt första. Det är främst den okontrollerade smärtan jag är rädd över, men också hela upplevelsen i sig. När jag fick missfall kom en läkare och drog ut allt av graviditeten ur livmodern med en lång tång, vilket satte extra skräck i mig både pga den utsatthet jag kände men också smärtan då detta skedde utan smärtlindring. Skakade helt okontrollerat där i gynstolen. Jag tror det kan stämma som du säger, och att det säkert känns häftigt och att man går in i någon slags bubbla när man väl ligger där men steget att komma dit och att samtidigt få den mentala styrkan ligger bortom hela min verklighet. Ska försöka in i det sista att få ett snitt, har som sagt tid till amandamottagningen och jag är inbokad den 3e, får kläcka ur mig allt då :/
  • Anonym (Emelie)
    ballerinakakaoreo skrev 2019-04-21 00:10:53 följande:

    Ja det är mitt första. Det är främst den okontrollerade smärtan jag är rädd över, men också hela upplevelsen i sig. När jag fick missfall kom en läkare och drog ut allt av graviditeten ur livmodern med en lång tång, vilket satte extra skräck i mig både pga den utsatthet jag kände men också smärtan då detta skedde utan smärtlindring. Skakade helt okontrollerat där i gynstolen. Jag tror det kan stämma som du säger, och att det säkert känns häftigt och att man går in i någon slags bubbla när man väl ligger där men steget att komma dit och att samtidigt få den mentala styrkan ligger bortom hela min verklighet. Ska försöka in i det sista att få ett snitt, har som sagt tid till amandamottagningen och jag är inbokad den 3e, får kläcka ur mig allt då :/


    Hoppas dom lyssnar på dig och att du får göra snitt då! Du har vart med om något traumatiskt och då bör dom acceptera det. Din kropp och ditt beslut!
  • Anonym (Lina)
    ballerinakakaoreo skrev 2019-04-21 00:10:53 följande:

    Ja det är mitt första. Det är främst den okontrollerade smärtan jag är rädd över, men också hela upplevelsen i sig. När jag fick missfall kom en läkare och drog ut allt av graviditeten ur livmodern med en lång tång, vilket satte extra skräck i mig både pga den utsatthet jag kände men också smärtan då detta skedde utan smärtlindring. Skakade helt okontrollerat där i gynstolen. Jag tror det kan stämma som du säger, och att det säkert känns häftigt och att man går in i någon slags bubbla när man väl ligger där men steget att komma dit och att samtidigt få den mentala styrkan ligger bortom hela min verklighet. Ska försöka in i det sista att få ett snitt, har som sagt tid till amandamottagningen och jag är inbokad den 3e, får kläcka ur mig allt då :/


    Du vet väl att du alltid kan kräva snitt? Även om sjukvården inte rekommenderar det. Du har alltid rätt till vård och bestämma vilken typ. Många kanske inte vet om att de har rätt till snitt, men så är det. Jag visste inte det men när en annan mamma berättade det frågade jag min man (läkare) och min vän (gynekolog) och de ss att man kan kräva det. De får ej neka vård i Sverige och vården ska vara personcentrerad. Dock vill man helst att alla föder vaginalt, oftast mindre komplikationer och framförallt billigare. Ett kejsarsnitt kostar cirka 50 000,så pengarna skulle ta slut om alla som vill ha det skulle få det, därav Aurora samtal där man försöker peppa mamman att föda vaginalt, för det är det bästa för mamman. MEN har man en enorm förlossningsräddsla och inte kan tänka sig annat än snitt, måste vården acceptera det.

    Jag beklagar dina erfarenheter, men du är stark och det kommer gå bra. Lycka till!
  • vardagsprat
    ballerinakakaoreo skrev 2019-04-21 00:10:53 följande:

    Ja det är mitt första. Det är främst den okontrollerade smärtan jag är rädd över, men också hela upplevelsen i sig. När jag fick missfall kom en läkare och drog ut allt av graviditeten ur livmodern med en lång tång, vilket satte extra skräck i mig både pga den utsatthet jag kände men också smärtan då detta skedde utan smärtlindring. Skakade helt okontrollerat där i gynstolen. Jag tror det kan stämma som du säger, och att det säkert känns häftigt och att man går in i någon slags bubbla när man väl ligger där men steget att komma dit och att samtidigt få den mentala styrkan ligger bortom hela min verklighet. Ska försöka in i det sista att få ett snitt, har som sagt tid till amandamottagningen och jag är inbokad den 3e, får kläcka ur mig allt då :/


    Vilken hemsk upplevelse! Jag tycker de är bra att du får möjlighet att prata om det du varit med om. Jag har också erfarenhet av hemåt missfall (ma) där läkaren till sist fick dra ut fostret och jag svimmade och kramade. Jag är glad att jag innan dess haft en fantastisk förlossningen som gör att jag kan se fram emot nästa (väntar tvillingar) och hoppas då kunna föda vaginalt. För du ska veta att det inte går att jämföra att kämpa med att föda ut ett dött foster med ett levande barn. Det ena för fruktansvärt och det andra fantastiskt. Sen kan det såklart bli komplikationer oavsett födelsesätt och det blir inte alltid som man tänkt sig.

    Hoppas att du för rätt stöd oavsett vad du bestämmer dig för!
  • ballerinakakaoreo
    Anonym (Lina) skrev 2019-04-21 10:21:28 följande:

    Du vet väl att du alltid kan kräva snitt? Även om sjukvården inte rekommenderar det. Du har alltid rätt till vård och bestämma vilken typ. Många kanske inte vet om att de har rätt till snitt, men så är det. Jag visste inte det men när en annan mamma berättade det frågade jag min man (läkare) och min vän (gynekolog) och de ss att man kan kräva det. De får ej neka vård i Sverige och vården ska vara personcentrerad. Dock vill man helst att alla föder vaginalt, oftast mindre komplikationer och framförallt billigare. Ett kejsarsnitt kostar cirka 50 000,så pengarna skulle ta slut om alla som vill ha det skulle få det, därav Aurora samtal där man försöker peppa mamman att föda vaginalt, för det är det bästa för mamman. MEN har man en enorm förlossningsräddsla och inte kan tänka sig annat än snitt, måste vården acceptera det.

    Jag beklagar dina erfarenheter, men du är stark och det kommer gå bra. Lycka till!


    Åh tack för ditt svar!! Detta hjälpte massor! Visste faktiskt inte att man kunde kräva snitt. Jag ska försöka stå på mig på det första mötet och berätta att jag inte ser någon annan utväg, funkar inte det jag säger så får jag nog säga att jag kräver ett snitt.
    vardagsprat skrev 2019-04-22 08:56:39 följande:

    Vilken hemsk upplevelse! Jag tycker de är bra att du får möjlighet att prata om det du varit med om. Jag har också erfarenhet av hemåt missfall (ma) där läkaren till sist fick dra ut fostret och jag svimmade och kramade. Jag är glad att jag innan dess haft en fantastisk förlossningen som gör att jag kan se fram emot nästa (väntar tvillingar) och hoppas då kunna föda vaginalt. För du ska veta att det inte går att jämföra att kämpa med att föda ut ett dött foster med ett levande barn. Det ena för fruktansvärt och det andra fantastiskt. Sen kan det såklart bli komplikationer oavsett födelsesätt och det blir inte alltid som man tänkt sig.

    Hoppas att du för rätt stöd oavsett vad du bestämmer dig för!


    Jag berättade det för barnmorskan direkt vid vårt första möte och då skickade hon en remiss till mottagningen direkt, så skönt verkligen! Skönt att du har en bra upplevelse av förlossningen, hoppas den fortfarande finns kvar efter denna förlossning! Beklagar ditt MA, det är fruktansvärt..
Svar på tråden BF oktober 2019!