Inlägg från: frökenfia |Visa alla inlägg
  • frökenfia

    Är gifta kollegan intresserad?

    Anonym (VS) skrev 2019-10-18 08:26:47 följande:

    Ditt liv och ditt beteende känns som det kan beskrivas som att du står med ena foten fastspikad i golvet, och sedan rör du dig runt cirkel och kommer hela tiden tillbaks till samma punkt.

    Sedan har du en fantastisk förmåga att inte ta till dig några som helst av de råd du fått i din tråd.

    Ditt äktenskap suger. Bra då vet vi det. Skilj dig!

    Det gynnar både dig och din man och i förlängningen barnen. Tro mig de märker om ert äktenskap inte är bra, särskilt om pappan gråter och ber om att det skall fortsätta och mamman bara spelar vidare.

    OBS: Du behöver inte din mans tillåtelse, du kan som sagts tidigare, lämna in pappret på egen hand.

    EFTER att du lämnat in ansökan, betrakta dig då som singel, och VÅGA fråga honom. Det värsta du kan få är ett nej, det dör man inte av även om din hjärna försöker lura dig till att det kommer att kännas så.

    Though we have heard of stupid haste in war, cleverness has never been seen associated with long delays.

    -Sun Tzu, the Art of War


    Jag tar till mig av råden men kan inte använda mig av dem. Vågar inte tillämpa dem i praktiken... inte just nu iaf.

    Barnet märker ingenting för utåt sett är vi ?perfekta familjen? o är ganska bra på att dölja det bara vi vet.

    Men ja, jag måste sluta tänka att det är jordens undergång att berätta för kollegan och få ett nej...
  • frökenfia
    Lione81 skrev 2019-10-18 11:55:18 följande:

    Hade jag varit din kollega den manliga och du berättar att du tycker om mig, känner dig lugn och trygg i min närhet!

    Skulle inte mina känslor vara lika starka, jag hade blivit smickrad och väldigt glad.

    Varför skulle jag vilja bryta min fina vänskap jag har byggt upp med dig bara för du är kär i mig?!?

    Jag hade varken dumförklarar dig eller tagit avstånd.

    Hade nog känts så dumt för dig, hade vi suttit ner och pratat om det. Så är jag övertygad att vi hade skrattat åt det när alla kort är lagda på bordet, när du får chans att berätta din historia, hur du känt och tyckt. Därefter får jag besvara och hjälpa dig.

    Just då och där så vet ni båda vart ni står, och att ni kan bli ännu tajtare just nu på ett vänskapligt stadium.

    I det stora hela, så är han intresserad och det är Inge konstigt. Varför sitter han kvar enbart med dig, söker upp dig, ger dig komplimanger m.m???

    I den här bubblan du är i så borde du berätta att du tycker om honom.

    Så ni båda kan prata ut och gå vidare därefter.

    Tiden kanske rinner ut!


    Idag skulle han åt samma håll som mig efter jobbet så det blev en kort promenad tillsammans. Min man brukar överraska mig på jobbet ibland och just idag skulle han göra det men jag avrådde honom då jag behövde jobba lite längre. Tack och lov kom han inte. Jag vet inte om jag hade kunnat hålla masken. Mitt hjärta slår fort varje gång jag är ensam med kollegan. Kallpratar ibland för att få tiden att gå, kämpar för att inte visa mina känslor. När han såg på mig när vi stod ute bland folk... vågade knappt möta blicken... Jag uppfattas nog som lite kylig och kortfattad ibland men det är för att jag annars riskerar att bli generad och avslöja mig för honom. Kanske har det fått honom att tänka att jag inte alls är intresserad längre, men jag vet inte. Han fortsätter att skynda sig när jag ska gå för att gå samtidigt och kommer samtidigt som mig på morgnarna... gud vad jag vill ha honom! Varför är det så svårt för mig? Idag tänkte jag nästan skriva ett Mail...
  • frökenfia
    linus66 skrev 2019-10-19 08:39:52 följande:

    Hade det inte varit bra om din man kommit och sett er efter jobbet?

    Det händer ju ingenting för dig som du håller på nu


    Det bästa hade varit om jag frågat honom från första början... nu har det gått så lång tid och jag drar bara ut på det.
  • frökenfia
    linus66 skrev 2019-10-21 10:16:54 följande:

    Du verkar mest intresserad av din kollega samtidigt som du är missnöjd med din man, ta tag i saker i rätt ordning.

    Vad är viktigast för dig?

    Tycker du verkar mest är intresserad av kollegan och inte mycket mer


    Att jag är kär i min kollega är ett faktum. Det vet jag för att jag tänker på honom varje dag, blir alldeles varm och nervös när vi ses och pratar med varandra. Önskar alltid att helgen ska gå fort så vi får chans att ses igen. Drömmer om ett perfekt liv med honom, och då menar jag planer med familj hus och rubbet (jag vet att det låter barnsligt...) Men eftersom jag vet att det är fel på alla sätt och inte vill avslöja mina känslor växlar jag mitt uppenbara beteende med att ibland vara kall och ointresserad. Det har kanske fått honom att tänka annorlunda, om han någonsin var intresserad... Men när jag tänker tillbaka på alla händelser som fått mig att tro att känslorna är besvarade är jag ganska säker på att han faktiskt var/är intresserad av mig.

    Men sen tänker jag: vad vill en 40+ ha med mig att göra, en 10 år yngre, mer oerfaren, (kanske framstår som) osäker ung kvinna att göra? Han har ju byggt upp ett stabilt och tryggt liv för sig och sin familj. Även om han skulle vara olycklig med sin fru, skulle han välja att lämna henne för mig och försätta sina barn i en fruktansvärt smärtsam situation? Tror inte det. Vad är det då för mening med att berätta om mina känslor?
  • frökenfia
    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2019-10-21 12:29:15 följande:

    Du sa ju innan att det inte spelade någon roll vad han kände, att du ändå ville berätta?


    Det vill jag fortfarande göra. Men det finns tankar som dessa som gör att jag tvivlar och backar...
  • frökenfia
    linus66 skrev 2019-10-21 14:36:33 följande:

    Att han är 40+ och tio år äldre än dig ser han nog som ett större problem för dig tror jag.

    10 år spelar nog inte så stor roll heller men kan säkert hindra honom från att närma sig dig även om gärna vill.

    Vill du ha en så mycket äldre man får du nog visa att du vill det, han väntar nog på det


    Varför tror du åldern hindrar honom från att närma sig? Vad kan jag göra för att visa att jag vill mer utan att bli för uppenbar?
  • frökenfia
    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2019-10-21 15:10:50 följande:

    Du måste ju bli uppenbar om du vill att han ska fatta? Det finns inget annat sätt.


    Ok jag förstår det men HUR? Jag kan inte bjuda ut honom direkt med risk att bli sedda av någon bekant. Så det är helt uteslutet. Jag är inte den provokativa typen heller så att gå runt med kort kjol och urringning blir för konstigt. Tycker redan jag visar mycket genom att komma och gå samtidigt som honom, med undantag för vissa tillfällen. Hjälp mig med tips på HUR jag kan visa ett större intresse så han förstår...
  • frökenfia

    Jag vet att ni är många som stör sig på mitt velande och min osäkerhet. Men jag fortsätter använda tråden som ett forum för att få utlopp för mina känslor och diskutera eventuella signaler på ett intresse från kollegans sida.

    Jag har lagt märke till något som jag inte märkt tidigare och det är att kollegan verkar titta på mig mer än innan. Och då menar jag inte ögonkontakt vid samtal utan att han tittar på min kropp. Det är vad jag observerat, jag kan ju ha misstolkat men om det är så får han gärna göra det. Jag själv känner mig extremt attraherad av honom just nu...

  • frökenfia
    linus66 skrev 2019-10-23 20:19:13 följande:

    Du måste väl kunna styra in samtalet på något som är lite personligt, antingen ditt eget privatliv eller fråga hur han har det hemma.

    Nåt borde du kunna avläsa hur han tar det.

    Annars kan du väl prova att iaktta honom ännu mer än vad han gör om det känns lättare, nån av borde undra vad det är frågan om till slut


    Jag kan väl inte sitta och iaktta honom i flera minuter det blir ju jätte konstigt... Men absolut jag ska försöka börja prata om personligare samtalsämnen. Idag blev vi ensamma kvar och det blev en lååång tystnad när alla hade gått. Som om vi ville hitta något bra att säga men inte kom på nåt. När jag lämnade kontoret ville jag bara vända på klacken och gå in där och säga hur jag känner. Det var ytterligare ett perfekt tillfälle som jag gick miste om. Men som vanligt vågade jag inte...
  • frökenfia
    linus66 skrev 2019-10-23 21:21:28 följande:

    Inget att vänta på, känns som ni är lika mesiga båda två.

    Särskilt som du är missnöjd själv hemma, vilket du borde tagit tag i först


    Vi är ju som sagt väldigt lika i vår personlighet. Kanske för lika för att något ska hända. Den ena väntar på att den andra ska göra ngt...
Svar på tråden Är gifta kollegan intresserad?