Funktionsnedsättningar på Liseberg. Hur gör man för att köpa åkpass för att komma in bakvägen till attraktioner?

Du kan gott stå i kö. Bara för att du har ADHD och autism ska du inte ha någon gräddfil, du lär få en hel del sura blickar också, själv skulle jag skämmas ögonen ur mig om jag skulle gå före pga mina diagnoser. Med rullstol är det en helt annan sak, de har inget val. Välj en dag när det inte är så mycket folk istället.

Men ts är ju vuxen? Det måste väl ändå inte gå att jämföra ett barn med diagnoser som med en vuxen? Om man normalt sett klarar sig utan ledsagare i vardagen, kan man väl ändå inte kräva att man skall ha det + i och med det förtur till alla attraktioner i en nöjespark?

Eller har jag missat något? Jag tycker det låter helt orimligt att en vuxen människa som inte har så stora svårigheter att hen behöver ledsagning, stöd etc i alla normala vardagliga situationer ex gå till affären eller gå på bio eller vad som, just i en nöjespark skall ha rätt till ledsagare och förtur överallt.
Själv har jag både kronisk migrän och epilepsi och ljus/ ljud mycket folk etc kan trigga anfall, men jag skulle aldrig drömma om att försöka få förtur.
Jag väljer dagar med lite folk, konstiga tider, och bara de attraktioner med lite kö etc etc.

Hur gör du i affärer när det är långa köer? Tänkte att du kan ju testa samma metod.

Men ts är ju vuxen? Det måste väl ändå inte gå att jämföra ett barn med diagnoser som med en vuxen? Om man normalt sett klarar sig utan ledsagare i vardagen, kan man väl ändå inte kräva att man skall ha det + i och med det förtur till alla attraktioner i en nöjespark?

Eller har jag missat något? Jag tycker det låter helt orimligt att en vuxen människa som inte har så stora svårigheter att hen behöver ledsagning, stöd etc i alla normala vardagliga situationer ex gå till affären eller gå på bio eller vad som, just i en nöjespark skall ha rätt till ledsagare och förtur överallt.

Själv har jag både kronisk migrän och epilepsi och ljus/ ljud mycket folk etc kan trigga anfall, men jag skulle aldrig drömma om att försöka få förtur.

Jag väljer dagar med lite folk, konstiga tider, och bara de attraktioner med lite kö etc etc.

Men ts är ju vuxen? Det måste väl ändå inte gå att jämföra ett barn med diagnoser som med en vuxen? Om man normalt sett klarar sig utan ledsagare i vardagen, kan man väl ändå inte kräva att man skall ha det + i och med det förtur till alla attraktioner i en nöjespark?

Eller har jag missat något? Jag tycker det låter helt orimligt att en vuxen människa som inte har så stora svårigheter att hen behöver ledsagning, stöd etc i alla normala vardagliga situationer ex gå till affären eller gå på bio eller vad som, just i en nöjespark skall ha rätt till ledsagare och förtur överallt.

Själv har jag både kronisk migrän och epilepsi och ljus/ ljud mycket folk etc kan trigga anfall, men jag skulle aldrig drömma om att försöka få förtur.

Jag väljer dagar med lite folk, konstiga tider, och bara de attraktioner med lite kö etc etc.

Fast nu finns det ju lagstiftat att den här typen av etablissemang ska vara tillgängliga för alla, oavsett funktionshinder. Sedan kan du som individ ha vilken åsikt du vill i frågan, men TS har lagen på sin sida.

Min son har autism ( den typen som tidigare hette asperger). Han klarar inte av köer och har mycket svårt att vänta, svårt för intryck osv. Ja alla barn tycker det är tråkigt att stå i kö, men jag har fler barn utan diagnos så jag VET att det inte är samma sak utan funktionsnedsättningen. Vi var på Liseberg i början av sommaren. Visade upp ett läkarintyg på diagnosen (stod bara autism, inget om specifika svårigheter) och min man fick gå in som ledsagare till sonen. Till sonen köpte vi vanligt åkband. Att sonen fick gå före i köerna gjorde att vi kunde få en bra dag på Liseberg. Utan detta hade vi inte kunnat åka. Även med bandet orkade han bara stanna 4 timmar medan de två andra barnen som bar med på resan orkade stanna till stängning. Som sagt STOR skillnad. Trots alla förberedelser hann vi med några sammanbrott och konflikter i typisk autism-anda. Ni som uttalar er negativt om funktionsnedsättningar i den här tråden vet inte vad ni pratar om. Att ha asperger är i de flesta en kamp VARJE dag. Att ha ett barn med autism som får utbrott och slåss offentligt är jobbigt - dels ska man hantera utbrottet och dela känner man andras blickar på sig. Att då få en liten fördel någon gång som gör att ett besök på Liseberg - som för de flesta andra endast är förknippat med positiva känslor - men som för den med autism kan kräva enorma förberedelse, är inte för mycket. En stor eloge till Liseberg som förstår detta!