En fråga till er otrogna
Den här tråden vänder sig till er som är otrogna om och om och om igen, med olika partners eller en fast älskare/älskarinna, fast att ni lever i ett lyckligt förhållande, utan att få ett uns dåligt samvete.
Personligen så vet jag att om jag hade varit min partner otrogen så hade det ätit upp mig inifrån!
Många säger "sex är bara sex", men hur klarar ni av att ta emot vänlighet, ömhet och kärlek från er partner när ni vet att ni sviker dom på detta sätt?
Det här är inte menat som någon "hetstråd", jag vill bara veta hur ni tänker...hur rättfärdigar ni er otrohet? Tycker ni inte att ni skrattar er partner i ansiktet?
"Jag älskar min partner jättemycket men..." har jag läst många svarat. Men vadå? Tycker ni inte att det är omoraliskt?
Har försökt pratat med några jag känner, som gjort just så, om det här men har känslan av att jag kanske får ett rakare svar på nätet:)