En fråga till er otrogna

Som jag nämnde så har jag och kollegan vart vänner länge, och våra barn/familjer har umgåtts under flera år. Sen berätta jag aldrig för barnen att vi ska träffa kollegan och hans barn, utan det blev mer som en spontant möte på plats. Mer som "va kul är ni också här", och vi var aldrig närgående så att barnen skulle tolka situationen som att vi dejta dyl. Jag har haft många tillfällen att "gå över gränsen" men aldrig tagit den innan. Men med utlandsresa, nöje och alkohol så släppte väl tillslut gränserna. Redan innan resan hade jag beslutat mig för att vi skulle gå skilda vägar. Hade det inte vart barn inblandade så hade jag lämnat tidigare, men så är det inte så enkelt praktiskt att bara gå. Vi jobbar båda i olika kommuner och bor i en kommun mellan våra jobb. Att hitta bostad eller köpa något tar månader, att flytta barnen från skolan görs inte heller på en dag. Att flytta in till kollegan var heller inte ett alternativ då barnen var skrivna i en annan kommun. Livet är inte bara svart eller vitt.

Eeh...Jag trodde heller inte att att barnen var inblandade i ert lilla kukeliku, men som vanligt blir det snaskigare och snaskigare ju mer ni otrogna anonymt berättar om er lilla historia...En mångårig kollega till dig och gemensam vän till familjen som umgås tillsammans som två lyckliga familjer??
Känns som man hört den visan förr.

Men efter hans skilsmässa öppnar sig nya möjligheter...Hmm...

Och alltid detta med att det är partnerns fel. Hade han inte varit "si eller så" skulle detta aldrig hända...berätta för honom?..nää
Jojo, jag säger då det.
Och jo... en genomförd otrohet är svart eller vit. I det finns inga gråzoner eller kansken.

Får jag fråga...Vet du varför din man ändrade sitt beteende under dessa hemska år? Du har ju din förklaring till din otrohet. Men vad är hans förklaring till sitt beteende? 

Men det var en synnerligen kvalitativ föreläsning. Den föreläsningen är nog värd 100 gånger mer i visdom än att läsa tusentals förvirrade halvt viktorianska Inlägg från folket som bara tycker utifrån rätt dunkla tankar om evig trohet (trots att vi lever så länge numera och vår art människan inte alls är biologiskt monogam) och att de av oss som lever i par och under långa långa perioder inte sköter sin sexualitet utan sysslar med annat - att dessa sexlösa personer har rätt att kräva att den andre i parförhållandet under lång tid inte ska få leva ut sin sexualitet.. det är varken logiskt, vänligt eller friskt tänkt.

Du har inga argument, det känns tröttsamt. Du använder en hånfull ton mot mig istället och du undviker helt att gå på djupet i din analys. Ledsamt för dig att du förnekar så mycket och att du projicerar din egen oförmåga. Men vi får alla skämmas på vårt eget sätt. Men jag tror inte du har den dimensionaliteten, du tänker bara instinktivt och känslomässigt?

Och var har jag skrivit och kallat mig själv för expert? Och har jag skrivit att den föreläsningen är det enda som påverkat mig genom livet?

Din ton är onödigt hånfull. Du förminskar utan att förstå att du egentligen projicerar bort din egen grunda analys. Vad baserar du dina tankar och värderingar på? Söndagsskolan när du var liten? Amerikanska B-filmer? Jag har sett dem också och jag minns min söndagsskola med glädje.

För dig var den säkert bra för föreläsaren sa väl precis det du ville höra eller bekräftade det du redan trodde/ville tro. Men det är fortfarande EN föreläsare som inte på något sätt kan bevisa något utan baserar (hoppas jag) sitt föredrag på internationell forskning som fortfarande inte enats om människan varit monogam eller inte.

Jag har visst argument och det är att du verkar kläcka ur dig tvärsäkra påståenden om människans sk natur utan att ha något att basera dem på annat än någon fjuttig föreläsning du varit på.

Förstår att du undviker att gå in på djupet för du verkar inte ha något djupt att komma med annat en en massa löjliga floskler.

Nope, jag har absolut inget att skämmas över, dock kan man ju undra över vad du har i bagaget när du anstränger dig så hårt för att normalisera otrohet, kan det vara skam som ligger bakom det?

Jag förminskar inte jag påpekar det uppenbara EN föreläsare i lilla Sverige är på inget sätt något något bevis för någonting, det är bara EN person med SINA teorier.

Haha, du kallar andras tankar för löjliga floskler och låtsas att du känner till internationell forskning - okänd sådan - som motsäger att människan som art inte är helt monogam (vi har liknande beteende som t ex schimpanserna och andra närbesläktade primater. Under människans långa utvecklig har vi levt fritt sexuellt under merparten av tiden. Forskningen är enig där om du bortser från antropologerna Trump och Åkesson)

Jag behöver inte anstränga mig hårt alls för att normalisera otrohet. Det står om detta i alla böcker om mänsklig sexualitet. Ja, och jag går på djupet jämfört med dina korta hånfullheter. Du projicerar igen. Förstår du att du bevisar det med varje inlägg du gör? Det är du som behöver anstränga dig att hitta bättre och djupare argument för din sippa sexualfientlighet.

Om du läser svenska böcker rekommenderas denna tvärvetenskapliga utmärkta bok i ämnet. Jag tyckte den var riktigt bra: www.adlibris.com/se/bok/den-sexuella-evolutionen-9789172412330

Men du kanske har andra hemliga böcker du vill hänvisa till? Du kanske ska skriva en osynlig bok själv? Du tror inte på någon s k expert och du föraktar de som bildar sig? För du är en fin människa och har fått gåvan att veta allting bara sådär av dig själv? Livets hårda skola kanske? Så praktiskt att visa förakt för eliter men vara lättkränkt själv för minsta motargument. Inte precis klassiskt manligt..,

Jag känner ingen skam heller. Människans sexualitet är fin, härlig och viktig. Trohet och ärlighet är viktiga saker med. Men ju man ska hantera inskränkthet och enfald är svårt i alla tider. Ofta får enfalden övertaget i samhället. Den är farlig för människans möjligheter till lycka.

Om du utsatts själv för svek och otrohet beklagar jag. Det är aldrig bra med oärlighet. Och smärtsamt att analysera orsaker. När jag varit otrogen hittills i livet har jag varit diskret, inte gjort någon ledsen och jag har haft sköna stunder. Det har hjälpt mig stötta mina ordinarie partners i deras stress, oro och missbruk. Jag hade gärna haft skön sex med dem men de hade annat i tankarna. Man får respektera varandra och ha förståelse för att de flesta varken kan tänka stort, fritt, djupt eller ens kompromissa. De flesta tänker som du och kallar alla andra för löjliga, självutnämnda experter etc i stället för att vårda sin sexualitet.

Men det var en doktor Dick Wase (kul namn!) i sexologi som skrivit den svenska grundkursboken på universitetet i ämnet. Större svensk auktoritet i frågan är svårt att hitta. Vi är alla lika mycket värda som människor men vi måste respektera olikheter i bildning m m. Eliter finns inom sport, politik, näringsliv, akademin, vården osv. Det är väl inget att ens vara upprörd över? Bra om vi lyssnar på de som haft tid att sätta sig in i ämnet?

Du ställer bra frågor:

* Jag tycker inte man ska gå bakom ryggen på någon men anledningar kan finnas då det händer. Oftast dålig kommunikation.

* Jag tycker inte man ska ljuga. Man bör stå för vad man gör. Man bör säga vad man vill (de flesta vet inte vad de vill) Men människan undviker och skjuter på obehagligheter, vill undvika känna skam, kanske inte vill såra osv.

* Det är inte OK att göra precis vad som helst (död, skada, övergrepp, stöld o s v) . Om man gör nåt mindre lämpligt att det inte märks så blir ju inte folk ledsna. Det är ju en sorts hänsyn.

När det gäller gemensam sex så behöver man vara öppen med vad man vill. Vanligt att man inte kan ens få prata om detta. Evig trohetsidealet gör att många aldrig tar upp ämnet. Ordet otrohet har stark negativ klang. Vi förväntas undertrycka vår sexualitet och leva utan sex eller med dålig sex om vår partner inte vill. Det borde nog diskuteras mer och det finns tusentals trådar om det här på FL.

Göran Burenhult:

 Under senare år har han även engagerat sig som opinionsbildare i diet- och livsstilsfrågor, och då mött kritik från kollegor som finner hans åsikter biologistiska.

Känns inte som något vetenskapligt bevisat på något sätt. Bara studier i syfte att påvisa sin egen övertygelse.