Här är vi alla vänner.

Jag ska fundera på det. 

Sen tänker jag på det här med föräldrar och liknande. Är det bara att släppa, eller det tar tid? Är som sagt rädd att det ska bli 'ältande'. Och vill inte att det ska påverka mig negativt. Å ena sidan har jag byggt upp hela min identitet kring min uppväxt, och skapat en karriär av det, eftersom jag snabbt kan sätta mig in i människors problem och lösa dem. Men för egen del så vill jag bara gå vidare för att kunna komma till nästa etapp i mitt liv. Är ju fortfarande ung (29) men man vill ju kanske inte bli den där damen med nio katter ensam i en stuga mitt i skogen .. även ifall det vore väldigt mysigt 

Sen har jag också märkt att jag jämför mig ofta med människor. Jämför mig med andra med deras familj, att alla har det bättre. Och det är inte bra. För man vet aldrig hur andra har det. Och alla är vi olika och har lever på olika sätt. 

Hej alla goda människor.

Är ni okej med en filosofisk fundering så här på slutet?

Det här året, som snart ligger bakom oss, kallas skitåret och annus horriblis och jag vet inte allt. Givetvis på åtskilliga goda grunder; pandemi med många sjuka och döda, krossade livsverk, grusade planer, arbetslöshet, fattigdom, våld i hemmet, osv. Och så runt det skjutningarna, våldet, skogsbränderna, alla vi miste av olika skäl och en massa annat som jag ärligt talat inte kommer ihåg just nu. Jo, avrättningar, det har avrättats rekordmånga i USA under Trump.

Och ändå...ändå tycker inte jag att 2020 har varit rakt igenom illa.

För hela världen har satts på paus, med jubeleffekter för klimatet och naturen som följd. Polisen säger att det var den lugnaste julhelgen någonsin. Vi slapp Trump, med allt vad det innebär. Jag får för mig att åtskilliga skygglappar har fallit, vare sig man vill eller inte, och att vi lite till mans har fått upp ögonen för vad som är viktigt här i världen.

Förväntar mig inga mirakel, men det sägs väl att förändring börjar med insikt så lite hoppfull kan man kanske vara?

Jag tror, sammanfattningsvis, att det här året också hade sina fördelar som kan bära frukt längre fram.

Vad tycker ni?

Det känns som att det behöver bli sämre för att bli bättre och som du säger så har detta året inte varit helt ruttet. Det finns ljusglimtar om man bara letar. En sak jag tänker på förutom det du nyss nämnde så har luften, i alla fall i Göteborg varit renare än på länge.

Du gör rätt i att vara hoppfull! Det är jag med och det blir väl lite till vad man gör det till. Antingen väljer man att se allt det dåliga eller så väljer man att se det goda i allting, för allt har en mening, hur hemskt det än kan låta.