Blåser henne

Riktigt lågt! Varför har du låtsas att du förlåtit henne när du inte gjort det? I mina ögon verkar det inte helt friskt att stanna i ett förhållande för att vänta på rätt hämnd. Vad du nu anser att hämnd är! Riktigt obehagligt att läsa. Jag är själv psykolog och mitt råd är att inte hämnas. Hämnd är självdestruktivt och visar på din förmåga att inte kunna förlåta. Det bästa och största du kan göra är att ta upp detta och berätta exakt hur du känner.

Tänk efter, vad säger det om dig själv att vara en person som ska "ge igen"? Vill du vara en så grym person? Skulle du må bättre efter du att du fått din hämnd?

Kanske är det något hos dig som gjorde att hon var otrogen... med tanke på ditt extremt omogna tankesätt kring hämnd istället för att vara den så att säga större personen som kan förlåta. Visade du henne kärlek, respekt och omtanke? Kan tänka mig att du inte varit kapabel att göra detta för då bruksr man inte välja att vilja hämnas. Det kan mycket väl vara så att hon inte vågar ta upp detta med dig för säkert har hon känt av dina signaler. Om du är en så beräknande och iskall person (vilket iaf jag känner att du är med tanke på planeringen av att rätt hämnd ska dyka upp) hoppas jag att du inte träffar någon ny sedan som ska drabbas av din hämnd för något ev fel hon gör.

I din personlighet ligger det ju nära till hands att du kommer uppleva även småsaker som skäl till att hämnas. Minsta lilla kan nog bli till en oförlåtlig oförätt i din hjärna. Fokusera på att vara en så bra person du bara kan och vara lycklig,storsint och godhjärtad. Väldigt mycket sundare istället för att bygga upp en sådan ilska att du känner behov av att hämnas. Rannsaka dig själv. Är du den perfekta som inte gjort något fel alls? Borde någon hämnats på dig för fel du gjort i livet?

Jag känner inte dig och vet inga detaljer här så reserverar mig för om jag uppfattat det du kallar för hämnd fel. Men du ger mig kalla kårar. Bara att du skriver om att du väntar på rätt tillfälle att hämnas känns inte bra. Riktigt obehagligt med manipulativa och beräknande personer.

Nästan alla kan förlåta om de vill. Frågan är vad du lägger störst vikt vid. Att räkna ändras oförrätter mot dig eller lägga över den energin på att utvecklas i dig själv?

Du har inte läst hela tråden, va? TS fru har lurat sina vänner på pengar och det tänker TS avslöja för vännerna. Det är det som är hämnden.

Huruvida TS ska förlåta sin fru eller inte är helt upp till honom. Hon har varit otrogen mot honom och det var fel. Han är inte skyldig att förlåta henne.

Otrogna har alltid ursäkter till att de var otrogna, och i 99% av fallen handlar det om att skuldbelägga den bedragne. ?Om du bara hade gett mig mer uppmärksamhet/kärlek/sex...?. Är man inte lycklig i sin relation försöker man prata med sin partner. Går inte det lämnar man. Otrohet ursäktas inte av att man haft en dålig relation.

Sedan tycker jag inte att man kan dra sådana slutsatser om att TS är en sådan hemsk, kall, beräknande och manipulativ människa som du gör, utifrån att han vill hämnas på sin fru som var otrogen. Vi har nog alla känt hämndbegär någon gång när vi blivit illa behandlade. Det betyder inte att vi har personlighetsstörningar.

Eller hur, du är lika mycket psykolog som jag är astronat. 

Riktigt lågt! Varför har du låtsas att du förlåtit henne när du inte gjort det? I mina ögon verkar det inte helt friskt att stanna i ett förhållande för att vänta på rätt hämnd. Vad du nu anser att hämnd är! Riktigt obehagligt att läsa. Jag är själv psykolog och mitt råd är att inte hämnas. Hämnd är självdestruktivt och visar på din förmåga att inte kunna förlåta. Det bästa och största du kan göra är att ta upp detta och berätta exakt hur du känner.

Tänk efter, vad säger det om dig själv att vara en person som ska "ge igen"? Vill du vara en så grym person? Skulle du må bättre efter du att du fått din hämnd?

Kanske är det något hos dig som gjorde att hon var otrogen... med tanke på ditt extremt omogna tankesätt kring hämnd istället för att vara den så att säga större personen som kan förlåta. Visade du henne kärlek, respekt och omtanke? Kan tänka mig att du inte varit kapabel att göra detta för då bruksr man inte välja att vilja hämnas. Det kan mycket väl vara så att hon inte vågar ta upp detta med dig för säkert har hon känt av dina signaler. Om du är en så beräknande och iskall person (vilket iaf jag känner att du är med tanke på planeringen av att rätt hämnd ska dyka upp) hoppas jag att du inte träffar någon ny sedan som ska drabbas av din hämnd för något ev fel hon gör.

I din personlighet ligger det ju nära till hands att du kommer uppleva även småsaker som skäl till att hämnas. Minsta lilla kan nog bli till en oförlåtlig oförätt i din hjärna. Fokusera på att vara en så bra person du bara kan och vara lycklig,storsint och godhjärtad. Väldigt mycket sundare istället för att bygga upp en sådan ilska att du känner behov av att hämnas. Rannsaka dig själv. Är du den perfekta som inte gjort något fel alls? Borde någon hämnats på dig för fel du gjort i livet?

Jag känner inte dig och vet inga detaljer här så reserverar mig för om jag uppfattat det du kallar för hämnd fel. Men du ger mig kalla kårar. Bara att du skriver om att du väntar på rätt tillfälle att hämnas känns inte bra. Riktigt obehagligt med manipulativa och beräknande personer.

Nästan alla kan förlåta om de vill. Frågan är vad du lägger störst vikt vid. Att räkna ändras oförrätter mot dig eller lägga över den energin på att utvecklas i dig själv?

Hur bra kommer du må senare? Kommer det kännas som att "yes, haha äntligen! Nu har jag totalt förstört en annan MÄNNISKAS liv". Dessutom någon som är din fru. Vad blir nästa att hämnas när hon lämnat dig efter att du blåst henne? Vilken soets hämnd hade du yänkt dig som står i paritet till något missrag hon gjort?

Tänk på att hon nog kommer kunna anmäla dig för mycket vad det nu är för stor hämnd du planerar. Utgår ifrån att du inte tänker döda henne eller skada henne men blir ändå orolig för hennes säkerhet.

Om du är hyfsat stabil rent psykiskt så är hämnd inte rätt väg. Det är det aldrig iofs men t ex personlighetsstörningar är klart överrepresenterade när det kommer till att tänka i hämndtermer. Många har blivit bedragna någon gång och långt värre saker. I vissa fall går det ett steg för långt och vips sitter den som inte kunde acceptera ett misstag själv i fängelse.

Jag hade velat rädda din fru för länge sedan. Hon planerade knappast sin otrohet men har ju inte fått en chans till att bli förlåten som det verkar. Jag känner till 100% att hon borde lämnat dig och satsat på den hon var otrogen med. För värre än att leva med en så bitter och hämndlysten partner kan det väl inte bli. Hennes otrohet står inte i paritet till dina planer på att sabba hennes liv! Min gissning är att det inte är första gången någon är otrogen mot dig. Få ordning på dina egna tankar och sök hjälp för det som verkar vara ett hål inom dig själv. Förhoppningsvis kan du gå vidare och känna att du inte behövt förstöra någons liv för att själv må bättre.

Nej, min mening ör inte att skuldbelägga men jag blir riktigt orolig för TS fru. Hur långt tänker TS gå... Det var nog kanske i just detta fall så att frun dragit sig undan. Kanske har hon inte upplevt att de kunnat kommunicera. Jag reserverade mig som sagt för att jag inte känner toll detaljerna i det här men hämnd är sldrig rätt väg.

Nej, jag utger mig givetvis inte för att vara psykolog om jag inte är det. Det betyder inte att jag har mer rätt eller fel än någon annan! Alla har rätt till sin synpunkt. Kanske kan jag se det lite mer utifrån eftersom jag jobbat med män som utsatt kvinnor för hemska saker. Så jag har hört mäns version och hört om deras känslor (om TS är man vet jag dock inte men det är inte superviktigt). Satt mig in i deras triggers. När det gick riktigt snett. I många många fall har de själva känts som offer för något som hänt långt tidigare i livet. Därför har de inte kunnat fungera adekvat rent känslomässigt.

Jag är orolig för att TS går över gränsen helt iom att hämnden är så planerad. Att inte bara frun utan även han själv och andra (blir många sk osynliga offer i vissa fall) hamnar i något som inte går att få ogjort.

Förstår det, blir inte lika kul när ens bluff synas med en gång. Du får gärna skriva vad du tycker och tänker, men avstå gärna från att försöka göra dina påståenden mer "tunga" genom att påstå att du är något du uppenbarligen inte är.

Återigen så skrev jag att jag inte har mer rätt eller fel än någon annan. Läs igen så ser du att jag inte anser mig sitta inne med något svar. Jag har inte påstått att TS har någon personlighetsstörning el liknande. Skulle jag av någon anledning hittat på vad jag har för yrke kunde jag nog kommit på något roligare. Jättetråkigt när det blir påhopp som är helt OT. Det här känns ju som när man googlar något och hamnar på flashback eller något helgalet forum. Jag hoppar inte på dig för att du tycker annorlunda. Som någon skrev förlåter man för sin egen skull först och främst. För hat och ilska äter upp en inifrån. Jag reagerade mest på att TS stannar hos sin fru enbart för att få sin hämnd och har ljugit om att ha förlåtit. Enbart för att just kunna hämnas som det verkar. Han behöver inte förlåta men det är onödigt att ägna sitt liv åt tankar på den perfekta hämnden, att ge igen. Han kommer knappast bli lyckligare av det. Skulle man vilja ge igen för allt man anser att någon gjort mot en kan det till slut gå lite väl långt. Att kunna gå vidare utan att känna behov av att hämnas mår man mycket bättre på alla sätt. Jag anser inte att hämnd är rätt sätt att hantera det någon gjort mot en.