Det är ju självklart att det är sittande regerings fel att branschorganisationen 'svensk energi'  och EI har tittat på EU-direktivet från 2012 ang effekttarrifer.

Jag måste var dum i huvudet som inte fattar att det är nuvarande regering som är ansvariga för detta från 2012.

När den norsk-britttiska kabeln är igång så kommer du att få se marknadspriser på elkraft. Som nettoexportör av elkraft så kommer elpriset som sätts efter marginalpriset på elbörsen att svänga mer än nu. Marknadsmekanismerna styr detta.

Elbörsens funktion bidrar starkt till överproduktion - marknadsmekanismer och marginalprissättning ger en del överraskande effekter

Självklart har marknaden en lösning för effektbortfall och effektreserv och nätstabilitet - det handlar om risk och pris.

Det är inte heller någon nyhet i Sverige

second-opinion.se/texas-hanterar-brist-pa-svangmassa/

"

– Massaindustri som redan idag ingår i effektreserven, dvs de har en möjlighet att vara flexibla. Effektreserven innebär bortkoppling vid hög total elförbrukning medan beskrivet Texas-system innebär bortkoppling vid låg elförbrukning då otillräcklig svängmassa i kombination med ett möjligt stort bortfall av produktion skulle kunna vara ett problem.

– Pumpkraftverk i något nordiskt land

– Elvärme/värmepumpar i fjärrvärmen

– Aluminiumindustri, aggregerad elvärme i villor och aggregerad laddning av elfordon.

Det kan nämnas att antal konsument-bud till effektreserven (dvs frånkoppling av förbrukning) var 863 MW i Sverige under 2016 så redan idag finns många på konsumentsidan som är villiga att bidra. Även viss typ av produktion, t ex vindkraft, skulle kunna bidra. Den volym snabb frekvensregeringsreserv som behövs beror på svängmassan samt största produktionsenhet i driftskedet.

Svenska kraftnät håller nu på att formulera kraven på en systemtjänst där enheter skulle kunna bidra med en snabb frekvensregleringsreserv. Målet är att utföra pilottester i slutet av 2019 och ha reserven på plats till sommaren 2020 i samband med tidvis stor import på sjökablarna.

Svängmassan är bara en faktor som avgör hur snabbt frekvensen faller, det är reserverna som stoppar frekvensen från att fortsätta falla. Således behövs en snabb frekvensregleringsreserv, mer tröghet stoppar inte frekvensfallet."

Jag måste igen fråga mig om det är okunskap som driver kritikerna?

Så du läste inte att jag skrev att det finns marknadslösningar för att hantera effektobalanser. Obalanser kan uppkomma av för stort uttag i förhållande till den producerade tillgängliga effekten i nätet eller om en för stor del av produktionen faller ur.  

Artikeln pekar på att svenska massafabriker ingår i en marknadslösning för att ge andra förbrukare elenergi om det som produceras/tillförs i nätet inte räcker till.

Själv har jag praktisk erfarenhet av och utbildning för energibranschen och vet från egen erfarenhet precis vad som händer i nätet med laständringar, frekvenser och frånkopplingar - men det var inte det som var poängen, det var att det finns marknadslösningar för att hantera en del av dessa problem. Så nattsvart som en del kritiker i tråden vill framhålla det beror kanske inte på okunskap, utan ett försök till politisk politisering, men jag är tveksam.

Energiproduktion och effektöverföring är ingenting som enkelt kan lösas genom att starta eller stoppa ett eller fler kärnkraftverk - men bevisligen kommer den andra vågen av elektrifiering av samhället att ställa alla för nya utmaningar och det är ett långsiktigt arbete som kräver samsyn och en gemensam målbild som ligger långt utanför det en liten del av riksdagen i Sverige själva kan åstadkomma.  

Marknaden har ett pris på allt, men är det marknadens pris eller en reglering eller statlig subventionering som efterfrågas av kritikerna i tråden?

Hoppas fruktsalladen smakar dig väl

Så varför lyckas en del länder i Asien där länder i Europa misslyckas?

Är det inte så att de befintliga kärnkraftsanläggningarna i Sverige närmar sig slutet på sin livstid? De var byggda för  en livstid på 50-60 år och en del har genomgått effektuppgraderingar och dras med en del tillförlitlighetsproblem

Från 2011:
www.aktuellhallbarhet.se/miljo/klimat/karnkraften-i-sverige-sa-ofta-star-den-stilla/

"Riksdagens utredningstjänst skriver i sitt svar till Vänsterpartiet:

”Kärnkraftverken kan under bra år producera över 70 TWh, vilket skulle ha inneburit att den hade stått för nästan 50 % av det svenska elbehovet år 2010. Under perioden 2005-2010 har verkens produktion varit:
– 70 TWh år 2005
– 65 TWh år 2006
– 64,3 TWh år 2007
– 61,3 TWh år 2008
– 50,0 TWh år 2009
– 55,1 TWh år 2010”

När det gäller produktionsbortfallen konstaterar utredningstjänsten att det för perioden 2006-2010 varit de oplanerade bortfallen (avser störningar som minskar produktionen) som varit större än de planerade (för underhåll, inspektion och provning).

Ett rekord sattes under 2008 med ”oplanerade stopp på 92 dygn vid Oskarshamns reaktor 3 med anledning av konstaterade defekter i styrstavarna”.

...

När det gäller snabbstopp så skriver Riksdagens utredningstjänst att det under perioden ”1993-2009 inträffade 191 snabbstopp i kärnkraftverken varav de flesta fall berodde på turbin eller reaktor och största felorsaken var i komponenter (103 st.) följt av handhavande (76 st.)”

När det kommer till INES-klassade händelser under perioden 2006-2010 har det funnits 17 stycken. Sju av dessa händelser har lett till driftkonsekvenser. INES står för International Nuclear Event Scale, och genom att klassificera händelser som inträffar på kärnkraftverk enligt INES sjugradiga skala ges en uppfattning om hur allvarlig händelsen är."

sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_str%C3%A5lningsincidenter_i_Sverige

INES 3
DatumAnläggningKort beskrivning 2002−01−02 Studsvik Studsvik Nuclear AB skickade tre stycken 37 mm höga kapslar med pellets av den radioaktiva isotopen iridium-192 i en strålskyddad behållare typ 2835 A 27 december 2001. Kapslarna innehöll ungefär 1000 stycken pellets med en totalvikt på 21,5 gram. Behållaren 2835 A är cylindrisk med diameter 43 cm, höjd 54 cm och väger 126 kg. Materialet skulle användas av ett företag i Louisiana som fotograferar svetsfogar i metallkonstruktioner. En av kapslarna öppnades och pellets kom ut från behållarens strålningsbarriär. Detta upptäcktes vid ankomsten till en lastterminal i New Orleans den andra januari 2002.[1] INES 2
DatumAnläggningKort beskrivning 2017−09−21 Studsvik Brandlarm gick igång och inergengas sprutats in i cellerna där man arbetar med använd kärnbränsle vilket gjorde att den kontaminerade luften i cellerna kom ut i serviceutrymmet, transporthallen och manipulatorlokalen samt labben.[2] 2016 Norrlands universitetssjukhus Cyklotron var i drift med öppen bunkerdörr. [3] 2010−12−03 Aitikgruvan Flera personer utsattes för strålning vid felsökning och reparation av en röntgenutrustning som används för att analysera metallhalten i malm.[4] 2006−07−25 Forsmark 1 Efter en kortslutning i ett yttre ställverk som ansluter anläggningen till det nationella stamnätet. Kortslutningen gjorde att Forsmark 1:s automatiska säkerhetssystem snabbstoppade och stängde ner reaktorn. Vid händelsen påverkades utrustning som är viktig för säkerheten så att den inte fungerade som avsett.[5] 1999−05−25 Barsebäck 2 Vid provning av sötvattenskylningens två kanaler stängdes båda kanalerna av och sötvattenskylningen upphörde tillfälligt.[6] 1997−09−27 Ringhals 4 Två ventiler till reaktorinneslutningens strilsystem var felaktigt stängda vid igångsättning efter bränslestavbyte. Strilsystemet ska hålla nere trycket i reaktorinneslutningen vid haveri.[6] 1996−11−01 Oskarshamn 2 Efter bränslebyte var två reservpumpar för fyllning av kylvatten vid ett haveri utan ström.[6] 1995−10−19 Studsvik R2-0 En person utsattes för allt för hög strålningsnivå vid forskningsreaktorn. 1994−10−03 Ringhals 2 Efter ett snabbstopp upptäcktes att säkerhetsventilerna i huvudångledningarna öppnade inte vid förväntat tryck. Testmetoden för ventilerna innan montering var inte applicerbara till drift och därför visade ventilerna på rektorerna 3 och 4 samma brist. Ventilerna fungerade så tillvida att de öppnade vid ett tryck under konstruktionstrycket.[6] 1992−07−28 Barsebäck 2 Den så kallade silhändelsen. En säkerhetsventil öppnade efter en återuppstart. Därför startade nödkylsystemet. Ångan från säkerhetsventilen spolade bort isolering som täppte igen filtren till nödkylsystemets pumpar.[6] 1987−07-24 Oskarshamn 3 Lokala kritiska mätningar påbörjade utan att snabbstoppssystemet var driftklart. [7]  
sv.wikipedia.org/wiki/International_Nuclear_Event_Scale

Sverige är år 2020 liksom 2019 och föregående år nettoexportör av elkraft

aktuellenergi.se/statistiken-klar-nettoexporten-av-el-uppgick-till-25-twh-ar-2020/

"

Hög nettoexport av el
Trots att både elproduktionen och elanvändningen gick ner under året har det exporterats och importerats el i större utsträckning jämfört med förra året. Import av el uppgick till 11,8 TWh, en ökning med cirka 30 procent, och export av el uppgick till 36,8 TWh, en ökning med cirka 5 procent.

Årets sammanlagda nettoexport av el hamnade därmed på 25 TWh vilket är cirka 1 TWh lägre än året innan."

Nettoexporten årsvis ligger högre varje år än importen - diagram finns här: https://www.uniper.energy/sverige/sites/default/files/2018-06/uniper_svenska_elexporten_rapport2018.pdf

3.1. Elhandelns påverkan på elpriset En rad faktorer påverkar elpriset där handel med el är en variabel bland många. Det beror också på hur energiläget ser ut i länderna vid den exakta tidpunkten när handeln sker. En studie från Göteborgs Universitet visar att importen av el till den nordiska elmarknaden är den faktor som har enskilt högst förklaringsvärde i förhållande till elpriset. Detta beror på att import endast sker då utbudet av el i Norden inte kan möta efterfrågan. Vid de tidpunkter då de nordiska länderna behövt importera el har detta skett via handel med Tyskland och Polen som till stor del producerar el genom kolkraft. Kolkraften har en betydligt högre marginalkostnad än exempelvis den nordiska vatten- och kärnkraften och blir därför prissättande i det nordiska elsystemet.

Statistik från Energimyndigheten visar att produktion med hög marginalkostnad tenderar att vara prissättande inom Nord Pool området upp till 70 procent av tiden under ett år. Det finns alltså ett påtagligt samband mellan ett högre elpris för slutanvändarna och en ökad elimport, vilket visas i nedanstående diagram. Sambandet mellan systempriset och mängden importerad el Källa: Sandahl et al (2007) Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Export av el från Norden har dock inte nödvändigtvis samma effekt på elpriset, särskilt inte när exempelvis den tyska vind- och solkraften tillsammans med nordisk vatten-, vind- och kärnkraft helt dominerar energimixen. Detta beror på att priset sätts där efterfrågan möter utbudet. Om utbudet av elproduktion med låga marginalkostnader, det vill säga kostnaden för att producera ytterligare en kWh, är tillräckligt stort blir också elpriset lågt. Detta illustreras i diagrammet på följande sida."

Mycket fin-EL från Norge är det också, mest faktiskt....

www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/energi/tillforsel-och-anvandning-av-energi/manatlig-elstatistik-och-byten-av-elleverantor/pong/tabell-och-diagram/import-och-export-av-el-2021/

Total nettoöverföring (import - export) ‑1 184 ‑1 218 ‑2 521 ‑3 078 ‑1 907 ‑1 695 ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ ‑11 603

Total bruttoöverföring till Sverige 1 374 1 247 579 344 819 528 ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ 4 891 Norge 1 077 656 395 207 525 427 ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ 3 288 Danmark 234 472 114 96 183 45 ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ 1 144 Finland 1 0 3 ‑ 6 ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ 11 Litauen 19 13 35 25 50 33 ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ 175 Tyskland 29 97 31 9 38 13 ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ 217 Polen 14 9 1 8 16 9 ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ 57