Hallåj! Nån mer som ska påbörja ivf behandling i början 2021?
Jag och min sambo har försökt i 2,5 år, ska på planeringsmöte i januari för å få reda på vilket protokoll jag ska gå.
Hoppas nån vill följas åt i denna tråd :))
Hej,
Efter 1 månads läsning i denna tråd skapar jag konto och gör mitt första inlägg!
Jag och min fru har försökt skaffa barn (30 år gamla) i över 2 år och startade vår första IVF behandling på Eliva Clinic för lite mer än två veckor sedan.
Efter en massa sprutor i flera dagar var det dags för äggplock (i fredags förra veckan), och det resulterade i totalt 13 ägg. På måndagen (igår) skulle vi in för eventuell ägginföring.
Det har varit extremt tufft för min fru då hon också lider av endometrios (OCH propp i yngre dagarna pga ppiller). Efter äggplocket började besvären, smärtorna osv. så pass illa att ambulansen fick hämta henne och lindra smärtorna.
Hon tog sig igenom allt, och igår var det dags för oss att åka in. Men då kom samtalet från kliniken. "Inga ägg befruktades". Vi vet inte heller varför, och väntar på svar från läkaren. Helt förkrossade!
Vi vaknar upp idag, försöker hålla humöret och hoppet uppe. Inväntar läkarens samtal för att se vad nästa steg är.
Status med frugan är att hon fortfarande har väldigt ont, lite osäker på om det är endometriosen eller om hon faktiskt har fått en infektion.
Hej,
Efter 1 månads läsning i denna tråd skapar jag konto och gör mitt första inlägg!
Jag och min fru har försökt skaffa barn (30 år gamla) i över 2 år och startade vår första IVF behandling på Eliva Clinic för lite mer än två veckor sedan.
Efter en massa sprutor i flera dagar var det dags för äggplock (i fredags förra veckan), och det resulterade i totalt 13 ägg. På måndagen (igår) skulle vi in för eventuell ägginföring.
Det har varit extremt tufft för min fru då hon också lider av endometrios (OCH propp i yngre dagarna pga ppiller). Efter äggplocket började besvären, smärtorna osv. så pass illa att ambulansen fick hämta henne och lindra smärtorna.
Hon tog sig igenom allt, och igår var det dags för oss att åka in. Men då kom samtalet från kliniken. "Inga ägg befruktades". Vi vet inte heller varför, och väntar på svar från läkaren. Helt förkrossade!
Vi vaknar upp idag, försöker hålla humöret och hoppet uppe. Inväntar läkarens samtal för att se vad nästa steg är.
Status med frugan är att hon fortfarande har väldigt ont, lite osäker på om det är endometriosen eller om hon faktiskt har fått en infektion.
Hej!
Jag beklagar innerligt. Jag förstår att det måste varit hjärtekrossande med ett sådant besked efter ett så bra resultat i äggplocket och efter allt ni gått igenom.
Jag fick ut 12 ägg och bara ett som klarade sig och som återfördes. Förhoppningsvis lär sig läkarna mer om vad ni behöver och att det går bättre nästa gång.
Ta hand om varandra och hoppas att ni snart får medvind!
Hej,
Efter 1 månads läsning i denna tråd skapar jag konto och gör mitt första inlägg!
Jag och min fru har försökt skaffa barn (30 år gamla) i över 2 år och startade vår första IVF behandling på Eliva Clinic för lite mer än två veckor sedan.
Efter en massa sprutor i flera dagar var det dags för äggplock (i fredags förra veckan), och det resulterade i totalt 13 ägg. På måndagen (igår) skulle vi in för eventuell ägginföring.
Det har varit extremt tufft för min fru då hon också lider av endometrios (OCH propp i yngre dagarna pga ppiller). Efter äggplocket började besvären, smärtorna osv. så pass illa att ambulansen fick hämta henne och lindra smärtorna.
Hon tog sig igenom allt, och igår var det dags för oss att åka in. Men då kom samtalet från kliniken. "Inga ägg befruktades". Vi vet inte heller varför, och väntar på svar från läkaren. Helt förkrossade!
Vi vaknar upp idag, försöker hålla humöret och hoppet uppe. Inväntar läkarens samtal för att se vad nästa steg är.
Status med frugan är att hon fortfarande har väldigt ont, lite osäker på om det är endometriosen eller om hon faktiskt har fått en infektion.
Verkligen dag och natt där haha, känns så främmande att det bara "skulle bli bara man myser lite", men man accepterar ganska snabbt att det är processen med sprutor och plock och allt där emellan som ska till på något sätt.
Ah, då kan jag förstå att du känner att det var ett viktigt sammanhang mellan de två händelserna. Jag läser att det är lite två läger, vissa säger att det spelar roll och andra inte, men vill verkligen inte riskera. Samtidigt som jag också tycker det är sjukt tråkigt när det ska gå längre perioder utan den typen av närhet 
vi har varit sjuka båda två, han har gått med ryggskott och nu går vi in i IVF så känns som det blivit så lite senaste tiden haha och då fortsätta hålla sig borta känns jobbigt, men kanske värt det i slutändan. När tänker man att det är OK? När man fått se hjärtslag eller, hur vet man liksom...
Gud har är så stressad nu!! Började med gonal f i lördags. Dag 2 i mensen.. trodde jag!! Hade väldigt sparsamt med blödning, bara på pappret på toa men hade gått över tiden på min normala menscykel så tänka ?jaha konstig mens? men jag måste ju ta gonal f nu annars blir de för sent?
Men idag måndag vaknar jag av världens mensvärk och nu jävlar blöder jag!! Så egentligen borde jag börjat med gonal f imorgon tisdag! Inte i lördags!!
Vad kan nu hända?? Kliniken har ingen telefontid så fått skriva på 1177 men inget svar än :(
Gud detta var min skräck, att börja med gonal f på fel dag! :(
Hej,
En till som har läst hela tråden även om jag har sagt att jag kommer inte att göra det. Svårt att läsa andras erfarenheter eftersom det är så olika, för någon funkar det, för någon funkar inte. Men nu hade jag behov av att se hur det går för andra :)
Gjorde FET igår, nu är det bara att vänta.
Ett försök i februari, fick mens ca en vecka innan jag skulle göra test. Har ganska bra tålamod, tänkte vänta till testdagen då, och planerar samma nu. Jag vill inte ha falsk resultat om jag gör det förtidigt.
Hur lever ni under processen? Tränar ni? Jag är så räd att förstöra något, så jag planerar bara att promenera, men gillar att träna och springa, mår mycket bättre. Tror inte att träning kommer att påverka resultat men ändå...
Hej,
En till som har läst hela tråden även om jag har sagt att jag kommer inte att göra det. Svårt att läsa andras erfarenheter eftersom det är så olika, för någon funkar det, för någon funkar inte. Men nu hade jag behov av att se hur det går för andra :)
Gjorde FET igår, nu är det bara att vänta.
Ett försök i februari, fick mens ca en vecka innan jag skulle göra test. Har ganska bra tålamod, tänkte vänta till testdagen då, och planerar samma nu. Jag vill inte ha falsk resultat om jag gör det förtidigt.
Hur lever ni under processen? Tränar ni? Jag är så räd att förstöra något, så jag planerar bara att promenera, men gillar att träna och springa, mår mycket bättre. Tror inte att träning kommer att påverka resultat men ändå...
välkommen hit!
Vi fick två till frysen, så ett kvar efter detta försök.
Tack så mycket