Äggdonation 2021
Hej, jag och min sambo planerar äggdonation 2021. Har redan varit i kontakt med olika kliniker i hela världen, och vill gärna dela erfarenheter med andra.
Hej, jag och min sambo planerar äggdonation 2021. Har redan varit i kontakt med olika kliniker i hela världen, och vill gärna dela erfarenheter med andra.
Ja, fy attans va jag känner igen det där. Det är jobbigt när man känner sin kropp för väl .
Men än så länge får jag säga grattis och hoppas att det kommer gå betydligt bättre denna gång! Det är ju ändå ett bra första steg mot en graviditet. Tycker det låter som du har en bra inställning med att ta det lite lugnare denna gången!
Har det gått bra med husköpet förresten?
Ja, fy attans va jag känner igen det där. Det är jobbigt när man känner sin kropp för väl .
Men än så länge får jag säga grattis och hoppas att det kommer gå betydligt bättre denna gång! Det är ju ändå ett bra första steg mot en graviditet. Tycker det låter som du har en bra inställning med att ta det lite lugnare denna gången!
Har det gått bra med husköpet förresten?
Japp, vätskesvullen blev jag, men framförallt när jag slutat med det mellan försöken, viktuppgång då också (inte bara vatten tyvärr). Men under försöken innan jag får progesteron så blir jag väldigt svajig i humöret. Absolut noll tålamod och tål inte kritik då...haha. Riktigt trevlig med andra ord När jag får progesteron tillsatt så mår jag mycket bättre och kissar bort 1-1,5 kg på ett par dagar.
Ja, det är mycket man ska stå ut med. Men vad gör man liksom inte...
Zwillinge och livskamraten, jag mår...som jag är gravid typ. Illamående, trött, lite halsbränna ibland, spänning över magen, ömma bröst. Så är jag inte det så luras kroppen väldigt mycket. Just nu känns det som att det är det jag är mest rädd för, att kroppen jävlas. På tisdag är det vul igen.
Lycka till med husvisningen zwillinge!
Zwillinge och livskamraten, jag mår...som jag är gravid typ. Illamående, trött, lite halsbränna ibland, spänning över magen, ömma bröst. Så är jag inte det så luras kroppen väldigt mycket. Just nu känns det som att det är det jag är mest rädd för, att kroppen jävlas. På tisdag är det vul igen.
Lycka till med husvisningen zwillinge!
Zwillinge och livskamraten, jag mår...som jag är gravid typ. Illamående, trött, lite halsbränna ibland, spänning över magen, ömma bröst. Så är jag inte det så luras kroppen väldigt mycket. Just nu känns det som att det är det jag är mest rädd för, att kroppen jävlas. På tisdag är det vul igen.
Lycka till med husvisningen zwillinge!
Hej alla! Har bara skumläst tråden, men ska försöka läsa ikapp nu. Har tidigare bara hängt här på FL och slöläst lite trådar men varken skrivit eller blivit medlem. Har en son som kom till på första försöket dubbeldonation på AVA Riga och det var det, hade jag tänkt. Men nu så börjar jag bli mer och mer sugen på syskon! Jag har 7 frysta embryon i frysen och har sparat dessa ifall ifall.... Men nu så känns det som om det är dags att börja planera för en ev insättning i sommar, och eftersom allt tar tid i dessa coronatider så är det lika bra att sätta igång! Vill bara säga att trots bara skumläsning så känns det som att det är ett gång kämpande starka kvinnor här! Hejja er!!
Lite brunaaktiga flytningar så det är väl förhoppningsvis bara rester som ska ut. Men jäklar va trött jag är! Blir bara tröttare och tröttare och i morse mådde jag riktigt illa. Så om jag ska utgå från symtomen så borde det fortfarande finnas liv där inne, men samtidigt så vet jag ju att hormonet hänger kvar ett bra tag även om det avstannat.
Ja, tyvärr är det nog så att om man har tendens till blödning så får man försöka hålla sig lite lugnare och inte ta i så mycket. Så till dess att du vet att hematomet försvunnit så får du nog hålla dig lite mer still.
Är ganska säker på att ägget fäst nu. Haft ett par välbekanta hugg i livmodern när jag rest mig idag, samt metallsmak i munnen och ökad törst. Första gången jag bestämt mig för att vänta både med blodprov och gravtest för att undvika ångesten det för med sig att få ett plus och vänta på missfallet. Får se hur det går, rent logiskt borde jag ju oroa mig lika mkt ändå eftersom jag ändå börjar bli ganska van vid att tolka gravsymtom. Men men...
Är ganska säker på att ägget fäst nu. Haft ett par välbekanta hugg i livmodern när jag rest mig idag, samt metallsmak i munnen och ökad törst. Första gången jag bestämt mig för att vänta både med blodprov och gravtest för att undvika ångesten det för med sig att få ett plus och vänta på missfallet. Får se hur det går, rent logiskt borde jag ju oroa mig lika mkt ändå eftersom jag ändå börjar bli ganska van vid att tolka gravsymtom. Men men...
Zwillinge och livskamraten, jag mår...som jag är gravid typ. Illamående, trött, lite halsbränna ibland, spänning över magen, ömma bröst. Så är jag inte det så luras kroppen väldigt mycket. Just nu känns det som att det är det jag är mest rädd för, att kroppen jävlas. På tisdag är det vul igen.
Lycka till med husvisningen zwillinge!