• Anonym (Hjälp)

    Abort eller behålla?

    Hej! Syftet med denna tråd känns något oklar, jag behöver väl få lite annat perspektiv och kanske råd vad andra hade gjort i denna situationen?

    Jag är 19 år och tar snart studenten, har under sommaren lyckats få sommarjobb och kommer jobba heltid, har ett seriöst förhållande sen 4 år tillbaka. Vi har precis fått reda på att jag är gravid, plussade för några veckor sedan och ska på vul om en vecka för att bestämma hur många veckor jag är i. I början var vi stensäkra på vad vi ville - behålla. Men nu känns det inte så himla självklart längre.

    Alla tankar om framtiden, utbildning, jobb och ekonomi dök upp och det har snarare blivit ett ångestmoment. Vi har ingen lägenhet (bor hemma), vi KANSKE kan få en etta i sommar, men det är inte säkert. Jag har som sagt jobb över sommaren och killen har anställning tills nästa år efter det vet vi inte om han blir förlängd. Vi har aldrig bott ensamma tillsammans, aldrig vart ute och rest och ingen av oss har börjat med någon högre utbildning. Är det något man kommer ångra? Är det bättre att göra abort för att utbilda sig och hinna få en säkrare ekonomisk grund och hinna njuta av att vara själva? Är så osäker på vad jag vill göra, ena sekunden vill jag behålla och tänker ?allt löser sig? och andra får jag panik och tänker på abort. Men det känns i för sig inte heller helt ok.

    Vet inte riktigt vad jag vill med denna tråd, kanske ha nån att bolla tankarna med gällande detta :(

  • Svar på tråden Abort eller behålla?
  • Anonym (E.)
    Anonym (Lisa) skrev 2021-04-21 13:33:30 följande:
    Varför jämföra med tider och kulturer som TS inte lever i? TS är väl en ung, modern kvinna med massor av valmöjligheter, varför ska hon jämföra sig med det gamla bondesamhället och hur man levde då? 

    Och att dra in andra kulturer, varför gör du det? Är det indiska eller muslimska samhällena föredömen när det gäller kvinnors rättigheter, tycker du?
    Det här handlade inte om "kvinnans rättigheter", utan om rösterna här att TS och hennes pojkvän är för unga för att bilda familj. Jag ville bara nyansera den bilden litet. Sedan ÄR det tyvärr så, att det finns en övervikt av sociala problem - t.ex. missbruk, rökning, dåliga skolbetyg, dålig egen uppväxt - hos den gruppen som föder barn tidigt idag. Men jag uppfattar inte alls att TS och hennes pojkvän hör till den gruppen (det ser man inte minst på språket). 
  • korngryn
    Anonym (E.) skrev 2021-04-21 13:13:27 följande:

    Är det verkligen vanligt, menar du? I min värld inte. Det brukar vara så att killen för allt för att övertala/lura/locka/hota/tvinga o.s.v. tjejen till abort, OM han inte vill att de ska bli en familj nu. Och i detta fallet, när TS själv är så ambivalent, så skulle det vara lätt för honom att övertala henne. 

    Jag tycker att de verkar seriösa - det är min känsla, bara. Och sedan ska man komma ihåg, att SÅ unga är de inte. I det gamla bondesamhället hade de redan varit gifta (om de hade fått lov att gifta sig, alltså) något år, och första barnet hade kanske varit fött. Och om TS hade varit en muslimsk eller indisk flicka, hade hon redan varit gift i flera år och haft kanske två barn. Det är vi moderna västerlänningar som är udda i den här frågan!


    I det gamla bondesamhället gifte sig folk ofta inte förrän runt 28-30-årsåldern eftersom vanligt bondfolk inte hade råd tidigare. De som stod ännu längre ner, pigor och drängar, gifte sig ofta inte alls eftersom de aldrig hade råd att skaffa familj.
  • Anonym (Lisa)
    Anonym (E.) skrev 2021-04-21 17:25:53 följande:
    Det här handlade inte om "kvinnans rättigheter", utan om rösterna här att TS och hennes pojkvän är för unga för att bilda familj. Jag ville bara nyansera den bilden litet. Sedan ÄR det tyvärr så, att det finns en övervikt av sociala problem - t.ex. missbruk, rökning, dåliga skolbetyg, dålig egen uppväxt - hos den gruppen som föder barn tidigt idag. Men jag uppfattar inte alls att TS och hennes pojkvän hör till den gruppen (det ser man inte minst på språket). 
    Jag anser att man är för ung om man inte påbörjat sitt vuxenliv, vilket varken TS eller pojkvännen gjort. Ingen lägenhet, inget fast jobb, inte färdiga studier. Det räcker liksom inte att kunna stava och uttrycka sig väl för att bli förälder. 
  • Anonym (Juno)
    Anonym (E.) skrev 2021-04-21 17:25:53 följande:
    Det här handlade inte om "kvinnans rättigheter", utan om rösterna här att TS och hennes pojkvän är för unga för att bilda familj. Jag ville bara nyansera den bilden litet. Sedan ÄR det tyvärr så, att det finns en övervikt av sociala problem - t.ex. missbruk, rökning, dåliga skolbetyg, dålig egen uppväxt - hos den gruppen som föder barn tidigt idag. Men jag uppfattar inte alls att TS och hennes pojkvän hör till den gruppen (det ser man inte minst på språket). 
    Det jag reagerade på var att du pratade som om det här var TS sista chans att få barn med någon som verkar det minsta intresserad av att få barn med henne. Hon är bara 19 år, inte 39 och "borde passa på när det fortfarande går". 

    TS borde ju enbart göra ett val utifrån vad hon vill och vad hon är redo för, inte för att hennes pojkvän just nu menar att han vill ha barnet. Känner en som fick barn som 19-åring och pappan var väldigt glad. I början. Nu tror jag att han träffat barnet en gång sen hon fyllde 3 år och hon är 11 idag.

    Visst kan det såklart gå jättebra för TS och hennes kille också och de kan bli superbra föräldrar som håller ihop i resten av deras liv. Såklart. Men att välja att behålla enbart för att hon har "en villig pappa" är ärligt talat en usel anledning.
  • Anonym (Xyz)
    Anonym (E.) skrev 2021-04-20 13:25:14 följande:

    Behåll, TS! En villig pappa - det är ju GULD. Tänk så många ensamma, barnlösa kvinnor det finns, som desperat försöker hitta en man, som skulle vara avundsjuka på dig. Eller försöker lura/tvinga/locka/pressa/få till stånd olika pakter med den man de har (men som inte vill bli pappa), för att hinna få ett barn innan det är för sent...


    Oj, vad tråkigt att du haft den upplevelsen av män!!! Själv har jag upplevt det tvärtom, det är männen som tjatat och jag som backat. Så jag delar inte alls din uppfattning.
  • Anonym (A)
    Anonym (Hjälp) skrev 2021-04-19 20:04:36 följande:
    Tack för ditt svar och för att du ger ett så stort perspektiv på saken, det är ju ett livslångt åtagande som du säger och man kan inte ångra sig. Jag hade gärna velat bli mamma, men jag är inte helt säker på om jag vill det just nu. Och sen kommer alla funderingar om när är man redo för ett sånt åtagande för resten av livet? Är man någonsin redo? Men jag tror inte att jag skulle välja att behålla endast för att slippa en abort, men just nu känns ingenting rätt och det försvårar ju det hela.. Det känns som att de flesta när de pratar om sin abort beskriver det som ett självklart val, jag förstår ju även att det inte är så i alla fall men det är inget jag upplever.
    En abort kan man inte ångra men man måste se till hela sin situation och de allra flesta lyckas ändå bli gravida senare när det är mer rätt. Du kan visst bli mamma, men om du känner dig så tveksam så är det antagligen så att du borde vänta med det.
  • Anonym (E.)
    korngryn skrev 2021-04-21 17:48:39 följande:
    I det gamla bondesamhället gifte sig folk ofta inte förrän runt 28-30-årsåldern eftersom vanligt bondfolk inte hade råd tidigare. De som stod ännu längre ner, pigor och drängar, gifte sig ofta inte alls eftersom de aldrig hade råd att skaffa familj.
    För yngre söner kunde det ju vara så, att de måste gå som drängar hemma eller hos en annan bonde, tills de sparat ihop tillräckligt för att kunna köpa ett eget hemman. Fästmön var då antingen hemmadotter under tiden, eller försökte tjäna ihop pengar hon också, som piga.

    Den äldste sonen brukade dock få överta gården runt 20, och hans föräldrar flyttade då till det s.k. "undantaget" - även om de bara var i 40-årsåldern. Men man åldrades ju fortare då p.g.a. allt kroppsarbete, och dog också tidigare. Uppfattningen att man är för ung för att ta ansvar för sig själv och andra runt 20-årsåldern, är mycket ny. Att alla inte haft råd med eget i den åldern, är ju något helt annat. 

    På medeltiden - som var en hård tid - trolovades barnen ofta redan som barn, för att man ville säkra upp dotterns framtid ifall man själv inte skulle leva så länge. Vigseln skedde sedan strax efter dotterns första mens, som på den tiden brukade komma när flickan var mellan 14 och 17. Sedan kom första barnet normalt året efter.

    På vikingatiden blev pojkarna för övrigt myndiga vid 15, och kunde då ta över gården om fadern var avliden, och hade rätt att bestämma om att hans systrar - ja till och med hans mor - skulle giftas bort. Han hade även rätt att äga ett skepp och föra befäl på det, i den åldern.  
  • Anonym (E.)
    Anonym (Lisa) skrev 2021-04-21 18:03:28 följande:
    Jag anser att man är för ung om man inte påbörjat sitt vuxenliv, vilket varken TS eller pojkvännen gjort. Ingen lägenhet, inget fast jobb, inte färdiga studier. Det räcker liksom inte att kunna stava och uttrycka sig väl för att bli förälder. 
    I min erfarenhet är det PROGNOSEN som räknas. Det är många par genom världshistorien som har fått gifta sig tidigt för att flickan blivit gravid, och har de varit i grunden vettiga människor så har det gått bra. Ekonomin ha sedan blivit bättre för varje barn, eftersom i synnerhet fadern har tjänat mer och mer. (Och eftersom det finns daghem idag, så behöver inte moderns löneutveckling påverkas så mycket heller.) 

    Problemet med den stora gruppen av WT (om man får kalla dem för det) som börjar föda barn tidigt, är att ekonomin ALDRIG blir bättre. Och inte skulle ha blivit det om de inte fått barn vid 16/18/20 heller. Problemen är mer grundläggande, och för dem blir barnen ofta ett försök att få en alternativ identitet som "mamma", när de misslyckats i skolan eller på arbetsplatsen. Och så uppfattar jag inte TS alls. 
  • Anonym (E.)
    Anonym (Juno) skrev 2021-04-21 18:55:32 följande:
    Det jag reagerade på var att du pratade som om det här var TS sista chans att få barn med någon som verkar det minsta intresserad av att få barn med henne. Hon är bara 19 år, inte 39 och "borde passa på när det fortfarande går". 

    TS borde ju enbart göra ett val utifrån vad hon vill och vad hon är redo för, inte för att hennes pojkvän just nu menar att han vill ha barnet. Känner en som fick barn som 19-åring och pappan var väldigt glad. I början. Nu tror jag att han träffat barnet en gång sen hon fyllde 3 år och hon är 11 idag.

    Visst kan det såklart gå jättebra för TS och hennes kille också och de kan bli superbra föräldrar som håller ihop i resten av deras liv. Såklart. Men att välja att behålla enbart för att hon har "en villig pappa" är ärligt talat en usel anledning.
    Ingen av oss kan veta om TS kommer att bli en av de bittra, barnlösa kvinnor som ångrar sin abort när hon är 39, eller hur..?
  • Jw83
    Anonym (E.) skrev 2021-04-24 15:38:34 följande:
    För yngre söner kunde det ju vara så, att de måste gå som drängar hemma eller hos en annan bonde, tills de sparat ihop tillräckligt för att kunna köpa ett eget hemman. Fästmön var då antingen hemmadotter under tiden, eller försökte tjäna ihop pengar hon också, som piga.

    Den äldste sonen brukade dock få överta gården runt 20, och hans föräldrar flyttade då till det s.k. "undantaget" - även om de bara var i 40-årsåldern. Men man åldrades ju fortare då p.g.a. allt kroppsarbete, och dog också tidigare. Uppfattningen att man är för ung för att ta ansvar för sig själv och andra runt 20-årsåldern, är mycket ny. Att alla inte haft råd med eget i den åldern, är ju något helt annat. 

    På medeltiden - som var en hård tid - trolovades barnen ofta redan som barn, för att man ville säkra upp dotterns framtid ifall man själv inte skulle leva så länge. Vigseln skedde sedan strax efter dotterns första mens, som på den tiden brukade komma när flickan var mellan 14 och 17. Sedan kom första barnet normalt året efter.

    På vikingatiden blev pojkarna för övrigt myndiga vid 15, och kunde då ta över gården om fadern var avliden, och hade rätt att bestämma om att hans systrar - ja till och med hans mor - skulle giftas bort. Han hade även rätt att äga ett skepp och föra befäl på det, i den åldern.  

    Och spädbarn dog som flugor. Att unga mödrar dog under förlossningen var väldigt vanligt. Det fanns gott om barn som svalt ihjäl eller lämnades till änglamakerska. 


    Det dog så många små barn att man till och med hade med det i beräkningen när man skaffade barn!


    Saker var inte bättre förr. Tur att vi i Sverige kan välja när vi vill ha barn. Vi kan välja en trygg familj, trygg ekonomi och de bästa förutsättningarna innan vi skaffar barn. 


    Många gör ändå fel val, vilket vi ser i den enorma mängd barn födda av unga mammor där barnen hamnar i familjehem pga mammans oförmåga. :( 

    Men vi slipper leva i ett samhälle där varannan bebis inte blev vuxen och massor tonårsmammor dog pga att deras kroppar var för unga för att klara det. 

Svar på tråden Abort eller behålla?