Min sambo var våldsam mot barnet

Nja, nu är det ju inte jag som har köpt och installerat kameran.. det är sambon själv och det är inte jag som har valt att det spelas in.

Barnet sover i vår säng på andra våning och vi vill kunna se att han inte ramlar/kravlar ur när vi är på nedervåningen.

Soc tyckte tydligen lika dant.

Det du inte förstår är att vikta olika handlingar emot varandra. Det var absolut våld. Där är vi eniga. Vi är även eniga om att våldet var fel.

Men att tvinga ungar med våld är inte direkt ovanligt. Tvinga dom ut ur bilen. In i bilen. Tvinga på dom kläder. Att med våld stoppa deras ogenomtänkta handlingar. Släpa dom från punkt A till punkt B. Ibland blir vuxna arga och då använder dom mer våld än vad händelsen egentligen kräver.

Men det är viss skillnad att ge en unge en rak höger och knuffa ner ungen på en säng eller kudde. Det sistnämnda är inte okej, men det är sannolikt inte för att skada heller. Ungen blev ju inte skadad heller.

Finns väl rätt många som blivit arga på sina ungar och ångrat sig efteråt?

Skillnaden för den här killen var att han blev smygfilmad. De flesta slipper ju faktiskt att bli filmade i sina svagaste ögonblick.

Är väl bra om han får lära sig att hantera sin ilska så att det inte går ut över ungarna.

Nej. Du normaliserar hot, våld och kränkningar något enormt. Att stoppa sitt barn från att springa rätt ut i vägen och bli påkörd är en sak men allt annat du rabblar upp är bara ren galenskap och är man en sådan förälder bör man söka hjälp för att hitta andra sätt att leda sitt barn.

Barnet blev inte skada av pappans agerande.. What?

Självklart gjorde barnet det! Både fysiskt genom att bli rädd och säker få ont. Mek också psykiskt anknytningen och att bli så skrämd och sviken av den man litar på mest.

Dessutom pratar vi om en person som har för vana att brusa upp och slå runt sig. Det är skilland på såna personer och en förälder som blivit arg en gång men aldrig igen eller som blivit arg insett hur fel hen gör och sökt hjälp. Men den här killen skulle jag sova med ena ögat öppet för att inte riskera att mitt barn blir en av alla tidningsrubriker..

Nja, nu är det ju inte jag som har köpt och installerat kameran.. det är sambon själv och det är inte jag som har valt att det spelas in.

Barnet sover i vår säng på andra våning och vi vill kunna se att han inte ramlar/kravlar ur när vi är på nedervåningen.

Vad säger sambon nu när du varit i kontakt med soc och ni ska gå i familjeterapi så han ska lära sig hantera sitt föräldraskap? Hur känner du? Kan du känna förståelse för din sambo? Eller tänker du bara barnmisshandel? Hur går ni vidare?

Just nu säger han att han ställer upp på det även om han tror att vi egentligen klarar oss utan hjälp. Han inser att han har gjort fel men är ?rädd? för soc. Han är rädd det kommer bli värre för honom. Såklart. Vilket jag anser att han får ta.

Jag har NOLL förståelse för honom.

Jag vet inte hur det här kommer gå. Jag måste göra detta för jag vågar inte lämna och riskera att barnen ska bo ensamma med honom tex varannan vecka. Då lever jag hellre ihop med honom och kan ha någorlunda koll, och barnen har en kärleksfull, trygg vuxen alla dagar i veckan.

Va?? Nej det är INTE normalt, man kan se ledsen ut, förtvivlad, uppgiven, arg och trött ut. Men man tittar INTE med kyla och avsmak på en liten liten unge. Det är ingen försvarsmekanism. Det är sjukt. Stackars barn. Såna blickar och den känsla de förmedlar kan antagligen vara skadligare än en örfil.