• Anonym (Oroli­g)
    Mon 10 May 2021 07:53
    6492 visningar
    115 svar
    115
    6492

    Min sambo var våldsam mot barnet

    Jag kom på min sambo med att vara våldsam mot vår 1,5 åring. Barnet grät i sängen (sover ihop) tidig morgon. Hen vill såklart ha kärlek och tröst (är även förkyld och sover lite dåligt). Han sätter sig upp stirrar på hen frågar om hen vill upp, frågar om hen är sjuk, får såklart inga svar för hen kan inte berätta och är upprörd och gråter. Då säger han ?nu räcker det? och slänger snabbt och våldsamt ner hen i sängen genom att trycka sin hand mot hens huvud. Hen blir helt förstörd och skriker sätter sig upp, pekar att hen vill ut ur rummet. Då gör han det igen. Sen vill hen upp men han trycker ner hens lilla kropp i madrassen. Det hela slutar med att han ?kramar?/håller om hen/fast, tills hen slutat gråta.

    Vad är det här? Jag har så svårt att veta hur jag ska ta detta. Allt detta såg jag på vår babywatch. Hade jag inte sett detta hade jag aldrig fått veta.

    Jag konfronterade honom och han verkade från början inte tycka att han hade gjort särskilt fel.

    Han påstår att hen var okontaktbar och att han gjorde så för att få hens kontakt.

    Det är så jävla sjukt. Vem gör så mot en ledsen bäbis som man säger sig älska?

    Men jag har varit så upprörd och arg och ledsen och nu verkar han ångra sig och säger att han gjorde jättefel och att det inte ska hända igen.

    Min första tanke var att slänga ut honom med en gång. Rädda mina barn. Men hur blir det med delad vårdnad? Jag kommer ha ännu mindre koll på hur de har det om de är ensamma med honom i ett annat hem.

    Överdriver jag? Är detta våld eller vad är detta?

    Jag kom i chock/panik när jag såg detta. Jag mår illa, hela min kropp skakar. Det är svårt att beskriva, men jag har försökt så gott jag kan.

    Snälla kan någon tipsa om hur man går vidare?

    Jag har videon sparad.

  • Svar på tråden Min sambo var våldsam mot barnet
  • Anonym (F)
    Mon 10 May 2021 11:30
    #41
    Anonym (....) skrev 2021-05-10 11:17:15 följande:
    Självklart inte. Men av det ts beskriver nej, det blir inga hjärnskador. Barn blev rädd, helt naturligt.
    Hur vet du det...? Du är inte läkare? Du har inte undersökt barnet? Barnet måste undersökas för att man ska kunna säga ja det finns skador eller nej det blev inga skador. Att få sitt huvud nedkastat på det där sättet är en risk, man kan inte säga tvärsäkert att inget hände inuti.
  • Anonym (....)
    Mon 10 May 2021 11:32
    #42
    Anonym (F) skrev 2021-05-10 11:30:39 följande:

    Hur vet du det...? Du är inte läkare? Du har inte undersökt barnet? Barnet måste undersökas för att man ska kunna säga ja det finns skador eller nej det blev inga skador. Att få sitt huvud nedkastat på det där sättet är en risk, man kan inte säga tvärsäkert att inget hände inuti.


    Utifrån det ts har berättat så är skaderisken lika med noll. Om jag är läkare eller inte är helt irrelevant för trådens ämne.
  • Mon 10 May 2021 11:34
    #43
    Friger skrev 2021-05-10 09:38:31 följande:

    Gå och fråga på bup. Barn och ungdomspsykiatrin. Deras jobb att veta. Dom har tystnadsplikt, till vissa gränser men jag får ändå för mig att det här faller under det.


    Detta har inget med psykiatri att göra. Barnet far psykiskt illa, ja, men klinisk psykiatri är något annat.
  • Anonym (F)
    Mon 10 May 2021 11:37
    #44
    Anonym (....) skrev 2021-05-10 11:32:24 följande:
    Utifrån det ts har berättat så är skaderisken lika med noll. Om jag är läkare eller inte är helt irrelevant för trådens ämne.
    Så det kan du bedöma utifrån en beskrivning...? Så bra då. Om du är läkare eller inte är helt riktigt irrelevant, för man kan ändå inte säga ja eller nej på frågan om barnet fått hjärnskador utan en fysisk undersökning.
  • Mon 10 May 2021 11:43
    #45
    +1
    Anonym (Famrätt.) skrev 2021-05-10 10:45:32 följande:

    Varför yttrar du dig tvärsäkert om saker du inte vet nåt om?

    Vårdnad är en sak boende och umgänge en helt annan. Ts behöver inte ensam vårdnad för att få skydda sina barn. Så länge det inte finns en dom som säger annat så har hon alla möjligheter att skydda sina barn utan att begå nåt fel. Något som även socialtjänsten kommer att kräva av henne i väntan på en utredning gällande vårdnad boende och umgänge från familjerättens sida. Vad det gäller det minsta och mest sårbara barnet så rekommenderar man överhuvudtaget inte växelvist boende för så små oavsett allt annat som detta gäller. Och JO det som TS beskriver finns på filmen är mer ön tillräckligt för att hon ska bli boendeförälder och för att man ska kunna stryoa ensamt umgänge med fadern innan han fått hjälp. Våldsamt beteende mot så små barn är något man tar på extremt stort allvar. Ensam vårdnad får hon kanske inte, men den juridisks vårdnaden är heller inte särskilt viktigt i detta skede. Det är boendet och formerna för umgänge som är viktigt ur en skyddsaspekt.


    Jo, vårdnaden är visst viktig, för den ger pappan möjlighet att jävlas med ts så mycket som möjligt, på barnens bekostnad förstås. Han kan t ex motsätta sig att de flyttar till ett boende hon har råd med, val av förskolor och skolor, vaccineringar och annan hälsovård osv osv

    Självklart vet jag att vårdnad och boende är olika saker.
  • Anonym (Mia)
    Mon 10 May 2021 11:49
    #46
    +1

    Hur mår din sambo? Är han ovanligt trött? Sliten? Jag har också tappat det mot mitt barn. Inte så där tydligt men absolut så jag gjort fel. Minns en gång att jag skrek när barnet var litet typ, sluta grina. Fruktansvärt och fel. Tänker att du känner din sambo. Var det här något för att det blev för mycket just nu? Det låter ju dock inte bra att han inte ser sitt eget fel. Men barnmisshandel tycker jag är att gå ett steg för långt utifrån det du skriver. De allra flesta av oss har vid något tillfälle skrämt vårt barn för vi är människor. Ibland tappar man det hur hemskt det än låter. Det gör inte att händelsen är ok men är man medveten om det kan man arbeta med sig själv.

  • Anonym (Oroli­g) Trådstartaren
    Mon 10 May 2021 11:58
    #48
    +1

    Jag har haft ett långt samtal med en socialsekreterare nu som arbetar med barn och familj. Hon ansåg att det var våld det jag beskrev, tyckte att vi skulle börja med att prata med någon tex familjerådgivning om hur han ska vara som förälder och hur man tar hand om ett barn m.m.

    Hon tyckte inte videon jag har var viktig att visa upp.

    Jag beskrev min rädsla i att inte agera, men hon tyckte att jag hade gjort det.

  • Anonym (F)
    Mon 10 May 2021 12:07
    #49
    Anonym (Orolig) skrev 2021-05-10 11:58:18 följande:

    Jag har haft ett långt samtal med en socialsekreterare nu som arbetar med barn och familj. Hon ansåg att det var våld det jag beskrev, tyckte att vi skulle börja med att prata med någon tex familjerådgivning om hur han ska vara som förälder och hur man tar hand om ett barn m.m.

    Hon tyckte inte videon jag har var viktig att visa upp.

    Jag beskrev min rädsla i att inte agera, men hon tyckte att jag hade gjort det.


    Starkt gjort ts!! Hoppas ni kan få hjälp och stöd nu framöver. Spara ändå videon! Du vet aldrig när du kan behöva den. I och med att du sökt hjälp så har du agerat, fortsätt sätta barnen först!
  • Mon 10 May 2021 12:41
    #50
    Anonym (Orolig) skrev 2021-05-10 10:36:44 följande:
    Hen landade ju på en kudde. Det var sådan kraft att hade det varit ett golv hade hen kanske fått hjärnskakning.

    Jag tror att det gjorde ont i hen psykiskt. Att hens pappa gjorde så när hon behöver trygghet.

    Varför gör man så? Tar man inte upp ett barn som gråter, eller försiktigt lägger ner? Eller bara låter gråta och sitter bredvid ifall den inte vill bli rörd.

    Och när han märker att barnet sätter sig upp och är enormt ledsen och skriker typ i chock, så gör han det en gång till.

    Jag tycker att det är oroväckande att han är så känslokall. Hur vet jag att det inte har gått värre till förut eller kommer göra. Om han inte känner empati när hon är i chock.

    Det behöver vara inte en stark knuff för att ett litet barn som sitter, tappar balansen och därför slår huvudet i golvet får en hjärnskakning. MEn jag tror jag förstår hur du menar.
    Vad jag själv anser som mer oroväckande är inte att han "slängde" tillbaka barnet - han var ju medveten om att hen inte ska skada sig när hen fallar mot madrassen/kudden - utan att han gjorde det med kraft mot huvudet. D
    å är ju faran att han skadar nacken med en plötslig hård knuff på huvudet.
    Om det bara hade varit att han tryckte barnet tillbaka hade jag inte tyckt att det var n
    ågot hemsk, även om barnet gråtit - vi har alla våra belastningsgränser och jag själv har t.ex. svårt att vara empatisk när jag blir väckt av ett gällande eller gråtande. Då kan jag också trycka (inte slänga!) et småbarn tillbaka till liggande och hoppas att den sover om, eller, när det gäller ett lite äldre barn, säger till att vara tyst. Det betyder inte att man är oempatisk eller inte ger barnet trygghet, bara att man inte klarar av (eller vill) ge 100% hela tiden.


    Men som sagt så tycker jag att vad din sambo gjorde tydligen var för mycket, eftersom han riskerade att barnet skadas. Vad jag även anser som oroväckande är hans reaktion efteråt, att han först medgav att det var fel men sedan ändrade sig. Det visar inte på viljan eller förmågan att reflektera över ens handlingar.
    Att han hade en d
    ålig uppväxt är säkert en del av förklaringen, men det är ingen ursäkt. Nu är han pappa och då är det hans ansvar att se till att dåliga saker som hände i hans förflutna inte har negativa konskvenser för hans barn.


    Jag tror du fick en bra råd av socialsekreteraren att gå till en familjerådgivning. 

  • Anonym (K)
    Mon 10 May 2021 12:57
    #51
    +1

    Släng ut honom!

Svar på tråden Min sambo var våldsam mot barnet